Började kolla på en TV-serie, som man gjort reklam för i SvT. "Tystnaden". Gav upp efter ett halvt avsnitt. Det var för segt. Otäckt att även pensionärer har ryckts med i dagens "har inte tålamod att vänta" -tempo.
Tystnaden har också lägrat sej över vårt hus. På ont och gott! Det är härligt att ha huset fullt, men det är också tröttande. I allafall efter ett tag.
Igår morse mötte jag och killarna upp med deras mamma på ridskolan i Gnosjö. Ridlektion var bokad. Jag lovade att stanna en stund och kolla på, men ett, tu, tre så hade hela lektionen gått. Det är lite med andan i halsen som man ser killarna fara fram i galopp och ta sig över hinder. "Bara" 50 cm höga... men det räcker, med tanke på farten som de har.
Karin och Ava lämnade oss efter lunch. Enligt "tradition" brukar de åka till Johannas familj ett par dagar, då de befinner sig i våra trakter. Och då över Halloween. Mormodern är ju måttligt förtjust i det, från USA, importerade spektaklet. Det klart roligast för alla att de klär ut sig och går "bus eller godis" i den lilla byn där Johannas familj bor. Det har det gjort minst tre år tidigare. Johanna brukar förvarna byborna genom messengergruppen.. Eller också behövs det inte längre... ?Man kanske är förberedd på att det kommer tre förskräckliga varelser och knackar på...
Lite vemodsfylld gav jag mig ut på promenad när alla hade lämnat huset. Den blev längre än jag från början tänkt, då det visade sej att kreaturen fortfarande huserade längs den tilltänkta vägen.
Gott att röra på sig. Härligt att se vackerhet!
Man får njuta av de små maskingrävda vattensamlingarna som finns i byn.
Dagen idag har bestått av postural träning- fot och knä, strul med byte av mobilleverantör till C-Es mobil och promenad.
Fick just en bild från Johanna. Vad jag än tycker om halloween, så måste jag ju tycka att det är en riktigt härlig bild!










.jpg)








.jpg)




































