Dagens datum

 

Den 17 nov. Då blev det vinter. Det tyckte iallafall de här svanarna och gässen (?) som skränande flög över min promenadväg  på förmiddagen. De flög i sydvästlig
riktning.  Var de kanske på väg till Skåne, Danmark, Tyskland? Kanske hade de hoppats på en mild vinter, och att de skulle slippa flytt från sommarvistelsen. Eller har de som vana att hålla ut, tills dess att den riktiga kylan närmar sig.

Jag är ganska oartigt oförtjust i gamla minnen som delas på bloggarna. Är väl en person som lever mer i nutid än dåtid. Men denna dagens datum, den har aktualiserats i media och samtal idag.

Den 17 nov, anno 1995. Gissningsvis får man bo i inre Götaland för att komma ihåg den dagen. Den morgonen, som vi vaknade av att det fallit en halv meter snö över natten. Snöfallet fortsatte en stor del av dagen,  en fredag. Årets första snö. Vi var definitivt inte förberedda. 

När vi vaknade, vi brukade vaknade lite före sex på den tiden, hade strömmen gått. Ficklampa, stearinljus, batteriradio kom till användning. Jag är morgonduschare, och var i stort behov av hårtvätt.  Så jag hämtade gasolköket i källaren, hämtade en gryta snö och smälte. Tvättade mig och håret, så gott det gick , i diskhon.

Döttrarna, som då gick på högstadiet, beredde sig för att pulsa ut till skolbussen. 300 meters snöpulsande,  på  oplogad byväg, till busshållplatsen, var överkomligt. Värre var väl för mej att  köra 12 km till skolan i Dalstorp... men nog skulle det funka.

Vi slapp skola den dagen. I radion meddelades att alla skolor i Tranemo kommun var stängda. Tror att det gällde även omgivande kommuner.  Så vi fick stanna hemma, tända en värmande brasa i öppna spisen och grilla hamburgare där i, till lunch.

Johanna hade en långresa inplanerad senare på dagen. Hon skulle åka till Stockholm på återträff från sommarens språkresa till England. Den resan blev det inget av med.

Är nästan säker på att maken, som brukade åka med sin bror till jobbet i Grimsås, kom iväg. Det är nog därför som han helt glömt bort denna dag, den 17  nov 1995. 

Vad minns du från den dagen?

Träffade en av väninnorna i byn på dagens förmiddagspromenad. Hon hade varit och spelat mattcurling, och även där hade dagens samtalsämne varit fredagen den 17 1995.

Väninnan berättade att deras son hade gjort prao på lokalradion  Radio Sjuhärad, under veckan som slutade med den 17 nov 1995. Han hade inspelningsutrustning med sig hem, och kände att han måste återlämna den till radiostationen, trots ovädret. Hans pappa körde honom till busshållplatsen med traktor. Bussen kom. Så till Borås kom han. Det var värre att ta sig hem. Alla bussar och tåg var inställda. Så Peter satt kvar i Radio Sjuhärads lokaler, medan de.som jobbade under dagen troppade iväg hem.  Vid niotiden på kvällen kunde han ta sig med buss till Limmared, där pappan kunde hämta upp honom. 

Hon berättade också om grannpojken Per, som gick i Grimsåsskolan. Han brukade åka med sin pappa, som jobbade i ett småländskt samhälle, till skolan. I Pers familj hade man inte lyssnat på radio. Pojken blev, som vanligt,  avsläppt utanför skolan. Men där fanns inte en levande själ. Strömlöst och mörkt var det. Så den lille mellanstadieeleven fick pulsa den halvmilslånga vägen hem. 

Mobiltelefoner var fortfarande apparater som enbart de vuxna ägde. Och som absolut inte kom plats i någon ficka. Så möjligheten att hålla kontakt med föräldrar, den fanns inte.

En annan tid, känns det som. Ändå är det bara 30 år sedan.