Påskafton

 Vi har nog firat påskafton i Ulås, Värnamo, så länge barnbarnen funnits. Och det är tio påskar för Konrads del.

Körde ner i god tid till lunch. Hade gul fiskgryta med.  Passade just på påskafton. Karin och Ava fanns också på plats. Har ett svagt minne att de fanns med på påsken för nio år sedan också. Fast då låg Ava ännu i sin mammas "mage".

Johanna hade lovat att göra mig sällskap till Rusarebo äng. Belägen dryga milen från familjens gård. Alla tre barnen skulle åka med, de behövde röra på sig , efter en ganska stillasittande förmiddag.

Karin lovade att gömma påskäggen medan vi var borta. Morfar ägnade sig åt att fylla medhavda spänner med hästbajs. Utmärkt gödning när odlingssäsongen snart kommer igång.

Rusarebo äng är en säker plats för att hitta blåsippor.  De fanns i mängder. Dock lite ihopfällda och kurande, i det kalla och blåsiga vädret.

Lite otippat, med tanke på att det varit ganska kyligt och regnigt ett tag, så fanns där redan mycket vitsippor. Även de lite besvikna på kylan och bristen på solsken.

Det blev en rejäl runda på ängen och ner mot sjön. Lite enkel parkour för de unga ( killarna), det blev det per automatik.

Dagens favoritbild; kusiner på vandring.

Hemma igen, så var det dags att ta itu med att leta påskägg...och var sitt paket. Vi vuxna fick tjänstgöra som bärare, då det fanns fyra påskägg och ett paket till varje barn.

Det blev en lugn eftermiddag med godis, fotbollsbilder, pokemonbilder, lite spel och lugna upptåg.

Påsk-kvällsmat smakade utmärkt för alla. Allra godast var efterrätten. Jordgubbar,, glass och grädde. 

Är så tacksam för att återigen fått uppleva en påskafton med dem som betyder allra mest.