Sånt man gömmer i hjärtat

Tänkte på det, då jag körde hem från Halmstad igår,  att det finns ögonblick som man verkligen gömmer i sitt hjärta.

Ett sådant ögonblick var när vi var på Visingsö för två veckor sedan och då Ava cyklade framför mig, sjungande "Du ska inte  tro det blir sommar". Utsikten över södra Visingsö var fantastisk, vädret likaså. Ett underbart sommarminne. 

Tre dagar har jag spenderat i stugan i Halmstad. I onsdags var Karins lilla familj på plats, liksom Johanna och killarna. På kvällen åkte alla utom killarna och jag hem. Torsdagen blev också en dag  som man vill minnas, vill gömma i sitt hjärta.

Glada pojkar, trevliga pojkar. En ofta sjungade Konrad, en omtänksam Karl-Petter, som frågade hur det var med mormors rygg ( som protesterade en del) och som hjälpte till med när det behövdes. Det gjorde f.ö. Konrad också.  Konrad som sa" Tack så väldigt mycket för maten!" vid flera tillfällen. Vilket han aldrig skulle göra om föräldrarna var med. 

Glada, svettiga killar, som spelat fotboll tills skymningen föll. Killar som trivdes. Som frågade om lov om de kunde göra det eller det. Fast de vet förstås att mormor sällan säger nej. ...

Det är mysigt i sommarstugeområdena, under fina sommarkvällar. Barn och ungdomar möts på fotbollsplanen, vuxna möts i varandras trädgårdar.

Igår kom Johanna ner igen. Värmen var tryckande, barnen trötta. Det blev en bra dag ändå.  Skulle kunnat tänkt mig att stanna en dag till. Även om det är härliga, fantastiska dagar, så är det intensiva dagar,  man blir trött.  Men sängen här hemma lockade. Och det utlovade regnet. Det senare har det väl inte blivit så jättemycket med. Det har kommit några ordentliga skurar. Bra att det inte blir skyfall. Den torra marken har svårt att ta till sej regnet, trots att det faller ganska stillsamt.

Idag är jag trött. Måste inse att jag är 72... inte 42. Har svårt för det!

Lite bilder måste ju med också. 

Glada och nöjda pojkar i torsdags.

Sa till pojkarna: " Vilken tur att vi har fint väder. När det regnar är det inget kul här i stugan."

"Det är alltid kul här" tyckte Konrad. ( Han har ingen större erfarenhet av regndagar i Halmstad...)

Att gräva djupa vattenfyllda hål, det kan man göra, trots att man inte är småbarn längre. 

Jodå, mormor köpte churros till alla tre. Men inte är det speciellt gott.. Barnen gillar dem bättre, förstås.

Fotboll tröttnar man aldrig på. I torsdags kom de "hem" vid halv elva.

När England gjorde mål i semifinalen i onsdags, rusade K-P ut och berättade för alla grannar som ville höra, att nu har England gjort mål. Detta trots att båda killarna hejade på Argentina. Någon sömn blev det inte förrän den matchen var slut. Två sena kvällar! Inte konstigt att de var trötta och stökiga igår.

Igår var det inget gott väder. Kvavt och fuktigt. Vattnet känns inte alls lika fräscht, när det står alldeles stilla.

 

Här hemma så har fröerna som jag sådde i maj, blivit till blommor i olika färger.  Inte kommer jag ihåg att jag sådde klint i blandade färger. Men det blev fint.

Slutar aldrig förundras över att det lilla, lilla fröet kan utvecklas till de allra vackraste blommor