Datum man minns

11 sept -01 Vad gjorde du då?

Jag var trött, så för ovanlighetens skull, så lade jag mig i sängen när jag kom hem från skolan. Somnade. Vaknade i vetskapen av att jag skulle hämta C-E på jobbet. Under den fyra kilometer långa resan, så kom det dramatiska nyheter i radion. Ett flygplan hade precis kört in i Pentagon. I New York hade  två olika flygplan kört in  Word Trade Center.  

Jag var helt övertygad om att man framförde någon slags radioteater. 

Dagen efter, eller om det var på torsdagen/fredagen, så skulle det hållas en tyst minut för alla omkomna i attentatet.  Jag och prästens pojk, vi vägrade vara med. Varför ska man hålla en tyst minut för amerikaner? Så många människor som dör i olika tysta katastrofer och krig varje dag! Dem bryr man ju sej inte om.

Jag skulle gjort likadant idag.

Undrar om Bin Ladin och hans anhang förstod vad de ställde till med, för världens muslimer? Efter detta blev det en mera ofrågasatt religion, utsatt för hat och  terror.

11 sept -2003 Vad gjorde du då?

Jag hade varit vid torget, som på den tiden hade både affär och servicelokaler, i något ärende. När jag kom tillbaka till skolan, förstod jag att Anna Lindh hade dött. Flaggan var på halv stång.

Under kvällen den tionde sept, så satt man bänkad framför tvn och följde nyhetssändningarna. Anna Lindh var påtänkt att efterträda den lite för bufflige Göran Persson, som statsminister(kandidat). Hon var omtyckt av många. Minns att hoppet att hon skulle överleva mordförsöket, fanns på morgonen den 11 sept. Nyheten om hennes död var starkt berörande.

 

Den 22 november 1963 Vad gjorde du då?

Många av er var inte födda förstås.

Mitt minne är tydligt. 

Alla sex som bodde i vårt hus, mormor, morfar, mamma, pappa, lillebror Roger 2 år och jag, var samlade framför den svart-vita tvn. Plötsligt bröts sändningen och en nyhetsuppläsare meddelade att John Kennedy hade dödats i ett attentat i Dallas.

Klumpen i magen på tösen som skulle fylla tio på söndagen, och vars kalas var planerat till den dagen, blev stor  och tung.  Speciellt som mamma Lilly var säker på att "nu var världen slut".

Det hade hon f.ö. varit övertygad om ett drygt år tidigare också. Jag kom på henne att gråta utan anledning. Normalt grät hon ofta för att pappa skällde på henne. Men denna gång var han inte i närheten.

När jag frågade varför hon grät så svarade hon: - Dom säger på radion att i morgon ska världen ta slut 

Cuba-krisen i okt 1962 löstes i sista stund. Jag var för liten för att förstå allvaret.

Den 1 mars 1986. Vad gjorde du då?

Det var lördag och jag vaknade extra tidigt. C-E skulle åka iväg med flyg till London tidigt på morgonen. Han skulle åka på en konferens med företaget han jobbade på. Kan det varit Alcatel som ägde kabelfabriiken då?

Jag låg kvar i sängen, då han kom in och sa att Palme blivit skjuten. Att han dött direkt.

Den första känslan var att jag inte ville att C-E skulle åka. Men det kunde man inte ändra på förstås. Taxin var redan på väg.

När döttrarna, då 3 ( snart 4) och 5 ( snart 6) år gamla vaknade, så tog jag med dem och åkte "hem" till Rångedala. Båda föräldrarna var då i livet. Det kändes tryggt att komma "hem".  Minns att jag hade med skidor till mej och döttrarna och att vi åkte runt på åkern bakom barndomshemmet.

Datum man minns, datum som berör många människor.

Det är vad jag funderat på under detta års nine eleven. Några bilder hann jag också ta...