Lite längre dagar

 

Tänkte i morse, då jag åkte till skolan vid kvart i sju, hur jag önskar mig en morgon då det är ljust! Kvart i sju är det ännu långt till gryning. 

På onsdagar är det morgonmöte kl halv åtta.  Sånt tänkte man inte på, då man skrev på anställning  för snart ett halvår sedan. Morgonmöte i rent okristlig tid! 

Det tar en kvart att köra till jobb-skolan. Men vill vara ute i god tid, och ha lite egen förberedelsetid innan alla andra kommer.

Klassen är helt ljuvlig att jobba med. Det är kul! Nästan så att man hoppas få jobba några timmar i veckan, efter det att ordinarie lärare kommer tillbaka i april.

Pensionären var sen hem från skolan idag. Klockan var närmare fyra. Snabbt byte av skor för att hinna en kort promenad innan mörkret föll. 

Fortfarande is i spåren på grusvägen, men i mitten och i sidorna är snö och is borta.

Kom fram till byn i solnedgång. Så vackert. Konstaterade att  eftermiddagsljuset varar b 35 minuter längre, än vid vintersolståndet.

Gott så! Det går sakta, men det går åt rätt håll!

Så bra!

 Oftast är det äldsta dottern som ser ut att modern...och ibland fadern... kommer ut på kulturella evenemang. 

Visst hade jag redan sett att Gislaveds orkesterförening hade en intressant nyårskonsert, men det var inte förrän Johanna undrade om vi skulle göra henne sällskap, som biljetter blev fixade. Av henne.

Den utomordentliga symfoniorkester stod för musiken och nio elever från Högskolan för musik och scen i Göteborg, stod för sången.

Ojojoj, vilka duktiga tjejer  och killar. Jag satt nästan som förhäxad och lyssnade hänfört, då de framförde de mer eller mindre kända sångerna från olika musikaler.

De nio eleverna går andra året på
sin treåriga utbildning. I höst ska de ut på praktik på olika scener. Två av dem kommer att ingå i den ensemble, som ska framföra "Så som i himmelen" på Spira i Jönköping. Självklart måste vi se den!

Symfoniorkestern i Gislaved är, sedan länge,  känd för att vara riktigt bra. Blir nästan avundsjuk när jag ser och hör dem. Tänk då kul det hade varit att spela i en så stor orkester! 

Lite för  sent att börja träna på lämpligt instrument.  Men njuta av musiken, det kan jag göra.

Tänkte förstås ut på den dagliga promenaden efter lunch. Men då finns det något som inte är så bra. Byvägen. På sina ställen är det ok att gå i mitten, men här och där är den lika isig över hela vägbanan.

Vände och gick ut på landsvägen i stället.  Den var bra. Men tråkig att gå på. Gick en runda där jag hamnade på något mindre isig byväg. 

Det är detta jag avskyr allra mest med vintern.  Isen och halkan. 

Hoppas nu väderprognosen för veckan håller. Många plusgrader. Så isen luckras upp och försvinner. Det tycker jag skulle vara SÅ bra!

Det kryper närmare

 Vi har ju fortfarande dagstidning i papper. Borås Tidning varje dag, Ulricehamns Tidning tre dagar i veckan. Är en vana från barndomen. Det har alltid funnits dagstidning. Visst finns det en del dagar då tidningarna inte kommer ut, på röda dagar. Numera finns det alltid en upplaga på nätet även på helgdagar.  Brukar läsa tidningen via mobilen vid sådana tillfällen. Men det blir inte samma sak som att bläddra i en papperstidning. Är tacksam så länge det finns utkörning till postlåda av både BT och UT. Inte självklart överallt.

På lördagar är det oftast ett helt uppslag, eller mer, med dödsannonser. I det längsta så har de flesta avlidna varit födda på trettiotalet eller tidigt fyrtiotal. Under de senaste veckorna har födelseåldern på många av de avlidna flyttats fram till tidigt femtiotal. 52, 53, 54. Det har varit ett antal av dessa som jag känt igen namnet på eller varit ytligt bekant med. 

Det känns lite läskigt när man inser sin ålder och dess risker. Men får man leva i drygt 70 år, ja då får man väl vara nöjd. Värre är det när sjuttiotalister, åttiotalister och nittiotalistee dyker upp i dödsannonserna. Det är inte OK! 

Idag fanns en skolkamrat med på sidan. Samt en av mina mammas bästa ungdomskamrater. Greta  Hon var född 1922. 103 år ! 

Olika falla ödets lotter!  Vilket känns både hoppfullt och ångestfylld för denna tokiga tant.

Kallt och blåsigt kändes det, då jag satte ut näsan för att kolla dagens väder.

Det var bara att klä sig för rejält vinterväder,  för ut måste man i vackerhetsvädret.

Byvägen var isig och hal, trots att det var grovt grus utspritt på den. Det var inget nöja att halka runt, så jag beslöt mig för att ta min allra vanligaste runda, drygt fyra km lång.

Ingen längre sträcka normalt sett. Men idag så var det långa kilometer, då det var snöpulsande som gällde. En skare som inte bar tung tant, och sen en halv dm snö därunder. Bra träning!

Isen hade lagt sig på grannens nyanlagda damm. Såg nästan  inbjudande ut till skridskoåkning.  Men det hade nog varit med risk för att hamna i plurret.

Kulorna på närmsta grannens julgran,  skimrande så fint i solskenet. 

För mej är det där med julprydnader ett minne blott. Förutom några ljusslingor utomhus. De går på batteri och får lysa då länge det räcker.

Julen är slut, och absolut är det så att ljusare tider, vårvintertider, kryper allt närmare.

Igångkört

 Då var det igångkört. I flera bemärkelser,

Vinter har verkligen kört igång. Inget som jag uppskattar. Morgonen resa till jobb-skolan brukar ta 12-13 minuter. Igår tog den 16 minuter. Lite snö på den mindre vägen. Idag tog resan 22 minuter. MYCKET snö på den mindre oplogade vägen. I morgon tar jag den lite större vägen, den som är lite längre! 

Terminen  är igångkörd sedan igår, Den startade med en studiedag. Eller som det fint kallas KOMPETENSUTVECKLINGSDAG. Förr kallades det alltid studiedag,. På den tiden var det faktiskt en del kompetens som utvecklades genom olika föreläsningar och workshops. Under de senaste tio åren så har dessa dagar blivit mer av planeringsdagar. Föreläsningar är dyrt. Och det får ju helst inte KOSTA NÅGOT inom kommunal verksamhet.

Igår sparkades vår kommunchef. Det har hänt lite för många gånger att chefer på hög nivå fått gå. DET KOSTAR.  Tolv månadslöner. 1,2 miljoner kronor i detta fall.  DET ÄR KOSTSAMT. Hade varit bättre att lägga ett par hundratusen av de pengarna på KOMPETESUTVECKLING för kommunens tjänstemän. Tycker jag! Undrar förresten vad hon gjort för fel, hon som varit högsta hönan i kommunen under åtta år. Är väldigt nyfiken....

Idag kom eleverna. Datorstrul, förstås. Det hör terminsstarter till. Efter skoldagen så var det bara en elev i klassen som inte fått igång sin Cromebook. Inhämtad lånedator funkade inte heller.... Datorer är bra när det funkar... men usch, vad de är struliga när det strular.

Snön lockade barnen ut att röra på sig ordentligt. "Madrassåkning" i lilla backen och snöbollskrig på nedre delen av fotbollsplanen  Där den som ger sej in i leken får leken tåla. Funkade utmärkt!

PRO-säsongen kördes igång idag. Vi har ett möte per månad. Ska samsas med SPF och "Ledighetskommittén" om månadens onsdagseftermiddagar. Vi har tagit det som blir "över" varje månad. Så det blev igångkört med möten tidigare än vad det brukar.

Min gamla gymnasiekompis Ingvar och hans sambo och musikpartner  Eva, stod för underhållningen. Jag är väl ingen dragspelsälskare, men när de här två trakterar instrumenten. så gör deras musik mej glad. Det var allsång, Evert Tube-låtar. De låtarna kan jag många av, och känner mig så glad när jag får skråla med.

Eva är helt otroligt musikalisk. Hon spelade under de femton låtar som framfördes på nio olika instrument. Tre olika flöjter, dragspel, fiol, munspel, ukulele, mungiga och tamburin. Så härliga människor de där båda. Är glad att kunna säga att jag är bekant med dem!

Allsång och quiz bjöds det på.  Jag hade tio rätt. Av tolv. Vinnaren hade elva rätt. Lite godis fick jag ändå med mig hem, som tvåa i quizen och som den som var närmast på skiljefrågan.

En trevlig eftermiddag, absolut.

Dags att ladda för veckans sista arbetsdag. Hoppas att snöröjningen är ordentligt igångkörd i morgon, så man slipper köra i 45-50 på oplogade vägar. 

Redan trött på det vita

 För en dryg vecka sedan, så skrev jag några rader om att jag faktiskt längtade efter snön. Om virvlande snöflingor, solglitter och månskuggor.  De två första fenomenen har jag fått uppleva under de senaste dagarna.  Solglittret höll väl inte i sej så länge, men jag  såg det vackra skimret i det bleka solskenet 

Nu har det sammanlagt kommit dryga decimetern ny snö. Två rejäla omgångar har vi fått sedan nyår.

Erbjöd mig att skotta undan efter nattens snöfall. Gjorde så och tog sedan en liten promenadrunda. Insåg att jag redan är trött på snön. Vill mycket hellre ha tillbaka den grå-brun-gröna barmarken. Snön är så hindrande. Den är i vägen! Och besvärlig. På flera sätt. Den ska skottas och den gör att framkomligheten blir mera komplicerad. 

Grannen, inflyttad från Holland för  dryga tio år sedan,  gillar snö. Han hade gjort ett skidspår på åkern utanför huset och körde varv efter varv.

Varvid jag fick en lust att göra detsamma. Men mina skidor och pjäxor är ju out of date. Har inte testat dem på flera år. Skulle gärna köpa nya skidor, vallningsfria...men är det lönt?  Ålder, tråkig rygg och vintrarna hos oss, samt åldersrädslan för att åka i backar talar emot.  

Jag är redan trött på snön. Och på att längta efter att åka skidor, när snön kommit . Finns ingen logik i det! 

Tänkte på det innan, hela jag måste vara en stor ologik.... ja, iallafall en som är rätt så eljest.

Såg den omtalade Fredik och Filip-filmen "Sista resan" och tyckte inte alls den var märkvärdig. Mest en massa fejkade situationer....

Genomled gårdagens "Stjärnorna på slottet" och vred mig nästan i "plågor" då hollywoodfrun satt och grät över alla förorätter och hyllade ditt eget "kändisskap". Vad jag förstår  så är det många som tycker att hon är ett föredöme, en stjärna.  Vilket jag inte kan förstå..

Köpte den kritikerrosade debutantboken "Tranorna flyger söderut" som pocket. Började läsa och tyckte att den var så tråkig.  Gav den en andra chans och sträckläste resten av boken. En så fin och tänkvärd bok.  Kändes faktiskt bra att, för en gpngs skull, känna sig som en av många, en som gillade boken. 

Vi är olika, det är bara så. I övermorgon börjar skoljobbet igen. Känns rätt gott att ha något att ägna sej åt, så länge det är vinter. 

En bild från gårdagens solglitter. Tre domherrar ( varav två domfruar) njuter av en strimma av sol.

Snö i Skåne

 

Snö och snö. Men det räckte iaf till en liten snögubbe.

Karin skickade bilden, då vi på delvis isiga vägar, var på väg ner till Malmö.  Idiotiskt, kan man tycka, att envisas med att ge sig ut på långresa mitt i vintern. Resan söderut tog väl en halvtimme längre tid än den brukar. Hemvägen gick nästan lika fort som den brukar. Det gör faktiskt inte mycket i tid om man kör 100 km/h jämfört med 15-20 km snabbare. 

Det är alltid trevligt att åka till Malmö. Även om vi träffade Ava och hennes familj i julas, så är roligt att få tillbringa några timmar med dem igen.

Pappa Macke hade lagat en jättegod qourngryta till lunch. Mätta och lite rastlösa barn ville gärna ta sig en tur på isbanan i Folkets Park, ett stenkast från familjens lägenhet. 

Ava och Konrad trängdes med mängder av goda och mindre goda skridskoåkare.

Karl-Petter valde bort istid, och ville hellre ägna sig åt andra roligheter som erbjuds i den stora, barnvänliga parken.

Efter alla år som Karin har bott vid Folkets Park, så har jag insett att det är ungefär samma "vinterprydnader" som kommer fram varje år.  De ställs upp på lite olika platser på det stora området, så att det ändå känns nymodigt. 

En absolut bra plats att återvända till, för både unga och gamla.

Efter en uteeftermiddag, var det dags gör lite kultur. Biljetter till Malmöoperans föreställning av "Snösystrar" var inköpta.

Johanna  och jag tog en promenad till Operan, medan morfar, Karin och barnen tog bilen. Att hitta ingången till "Verkstaden", lilla scenen, tog en stund. Den låg på baksidan, längst bort i hörnet.

Läskunniga barn studerar programmet. Även K-P får lite förhandsinformation om innehållet.

Det var en fantastiskt fin föreställning som vi fick uppleva i den lilla salongen. 

Tyvärr får man inte fota under föreställningen. Men ni får tro mej, då jag säger att scenografin var enastående fin.

Vi hade sett filmen "Snösystrar " på Netfix, under julen. Jag tycker att man fått till en fantastiskt fängslande liten operaföreställning, utifrån film och bok.

En bild från dekoren som stod kvar efter föreställningen. Snöängeln i toppen på granen, hade en framträdande roll i berättelsen.

Falafel och Malmö hör ihop. Vi brukar ofta besöka det närbelägna gatuköket och hämta hem någon god rulle eller tallrik. Så blev det igår också. Sen var det snart dags att ge sig norrut igen. Bra väglag, det tackar vi vädergudarna för.

När jag vaknade idag, var världen vit. Som sig bör, så här års. En halv dm snö hade kommit.  Landsvägen var plogad, så det gick lätt att ta sig de fyra kilometerna ner till gymmet. Ett pass där, det har blivit en bra fredagsvana.

Väl hemma igen, så blev det tomte -nedplockning. Bytte de flesta dukarna också. Ljusstakar och ljusslingor får vara kvar några dagar till 

C-E  fixade middagsmaten och jag tog en promenad i det nya vita.

En blek sol visade sig mellan tunna moln.

Helt ok med vinter på riktigt, så länge det är snö och inte is, som man tar sig fram på. 

Messade lite med en hemmaifrånjobbande  Karin, men huruvida snön ligger kvar i Malmö, eller ev.  fått påspädning, det har jag ännu inte fått svar på.

2025

 

Man är inte van vid att hålla sig vaken framåt tvåtiden på natten.

Man är inte van vid att blanda ett antal olika sorters alkoholhaltiga drycker.

Man är inte van vid att äta och dricka på sen kväll.

Man vill inte bli van vid något av det heller.

Men en gång per år får man "stå ut". För det är ju samtidigt rätt trevligt att träffa goda vänner. Och äta och dricka gott.

Vaknade på tidig morgon. Efter några timmars sömn. Toa-besök behövdes. Oj, så ont i huvudet jag hade. Alltså ont-ont. Helt annat än den där spänningshuvudvärk som man har ibland. Huvudvärken satt i när jag vaknade på riktigt, vid nio. Kunde botas med en Alvedon. Eller så var det en promenad i regnväder, som tog bort den "promillerelaterade" värken.

I går var det snö. Den var borta redan på kvällen. Regn och blåst. Och så har det hållit på hela dagen. 6-7 plusgrader. Helt ok väder för mig. För jag slipper ju is och halka.

Inte många knop gjorda idag.  Började på en bok som jag lånat på bibblan. Upptäckte att jag redan läst den. Har blivit ett antal serier på tv i stället. 

Det blev inga foton tagna igår kväll. Hade mobilen i jackfickan. Där vi den stanna till på sena kvällen. Dagens promenad var inte alls fotogenisk. Så det fick bli en bild på ljusbrickan som står ett par meter framför mej. Tomtarna ska återföras till sin normala förvaringsplats under veckan. Ska bli gott att ta bort jul-grejerna. En av årets bästa dagar, det är när de plockas bort.

2025. Fortfarande lite ångestfyllt. Planlöst till stor del. Men med förhoppning om ett bra år.  Vi går mot ljuset! Det är en go känsla.