Cykelcaching

 C-E skulle ha pokerkväll med arbetskompisarna i en stuga på Östra stranden på fredagskvällen.
Naturligtvis åkte jag med ner till vår lilla stuga, även om det regnade och blåste, så kunde det inte skada med miljöombyte...
Nu upphörde regnet några mil innan kusten, men blåsigt var det.
Tänkte ändå ge mig ut på lite cykelcaching ... och det funkade alldeles utmärkt, trots blåst.
Är man van vid den varierande topografi som finns i våra trakter, här på västsidan av sydsvenska höglandet, så är kuling på slätmark inte ett dugg mer besvärlig.
Det var riktigt roligt med geocaching igen... även om jag här, vid gömma nummer två, undrade vad jag höll på med, då jag fick forcera såväl björnbärssnår som nässlor ... lite revor, något lite sveda blev det på de bara underbenen.
Burken var lätthittad i en utkant av Halmstad som jag inte alls kände till.

Var ganska vilsen ett tag.
Cyklade med gpsen i handen, och följde kompassen.
Har ingen karta i gpsen... och faktum är att det funkar bra ändå.
Spännande att se var man hamnar.
Här var jag på Snöstorps kolerakyrkogård.
Trodde att jag befann mig ganska långt söderut, men det visade sig så småningom att jag mest cyklat i östlig riktning....
Kolera på 1800-talet... hade ingen aning om att den sjukdomen härjade så sent.
Nu vet jag... geocaching är allmänbildande.

Har mobilen som alternativ.
Där finns karta.
Så det är bara att ta fram den om  jag inte vet var jag är.
Vilket jag som sagt inte visste då jag hittade dagens favoritgömma.
En stor burk i denna sjuarmade lönn.

Det var omgivningen som gav favoritpoäng.
Denna grönskimrande damm fanns alldeles i närheten... någonstans i område Snöstorp.
De gula näckrosorna blommar för fullt nu, såg detta även i Ätran, på väg hem.
Är det inte ganska så tidigt?
Vid denna damm fann min själ ro... det är ingen klyscha, utan en verklig känsla.
Kunde stannat hur länge som helst.

Två gräsänder huserade i dammen.
Två kill-änder.
Filosoferade och funderade en stund över om djur, fåglar ... i detta fallet  gräsänder kan leva i samkönade äktenskap.
Eller är det så, att de som C-E, är ute med "grabbarna", medan deras fruar/sambos ligger i vassen och ruvar...och lurar på vad de hittar på...

Fick verkligen slita mig från denna plats och cyklade vidare efter kompassen.
Till min stora förvåning klarade jag en gömma av tredje gradens rankning.
Det var där jag fann ut var jag var... på infarten mot Halmstad  som kommer från Växjöhållet.
Tog sedan ett par gömmor i stan, biblioteket och gamla lokstallarna, som vi missat vid tidigare tillfällen.

Vände hemåt och beslöt att leta upp en ny gömma på väg utåt Oceanhamnen.
En gömma utan hint.
Sådana avskyr jag,,, för det kan ju vara så att gpsen inte vill vara med ... eller att koordinaterna är dåliga... och då behöver man något att förhålla sig till.
Det tunga motvindstrampet gav inget resultat, mer än träning för benmusklerna.
Borde var obligatoriskt med någon form av hint, förstår inte hur de tänker som lägger ut gömmor utan sådana.

 Havet dånade ordentligt, vågorna var inbjudande att bada i.
Men lite för kallt... och  baddräkten- fortfarande oanvänd denna säsong - i stugan.
Njöt av att vara alldeles nära havet, då jag stannade vid handikappsbadet för en stund.
Vilken fin anläggning det är. Hoppas att den används!

Cyklade 7-800 meter på stranden ... fick gå ibland, när det var alldeles för lössandigt.
En ny gömma fanns i sanddynerna på Östra stranden.
Ingen hint här heller. Gpsen nollade vid en liten bänk... men jag hittade inte den lilla microburken... Vet ju inte om jag var rätt ...Trodde att den var borta, men ser till min förargelse att någon annan hittat den idag.
Får ta med J och M på jakt där i midsommar.

Fyra timmar i friskluft blev det.
Hämtpizza och ett glas rött vin ( ok två blev det) smakade gott och gjorde  John Blunds ankomst väldigt enkel.

Det blev cykelcaching idag också.
C-E ville ut och cykla lite.
Kameran låg tyvärr kvar på bordet därhemma,
Trampade iväg till västra stranden
Där finns den underbara naturupplevelsen "Prins Bertils stig".
Har hittat några gömmor där tidigare.
Idag fortsatte vi en bit längre norrut, förbi simstadion och hittade några till.
Fortsätter med några andra vid senare tillfälle, för hit vill man ofta återkomma..
Nästa gång tar jag med mig kameran.
Cykelcaching är kul.... absolut.... och denna gång hittade vi exakt 80 % av det vi letade efter... det är ok, tycker jag.