C-E cachecoachar

Ja, det var faktiskt C-E som kom med förslaget om att geocacha i helgen.
Han lade fram förslaget redan i fredags, och jag var väl inte jättesugen. Hade ju planerat städning av hus, läsning av barnböcker, skoljobb....
Men man kan ju ändra sig. Var ju ett tag sedan senast vi var ute. En runda var C-E ute efter. Var ?
I Jönköping kanske?

Hittade en liten runda nära flygplatsen. Rätt sida av stan för oss. Det visade sig att rundan var utlagd för bara en vecka sedan. Svårigheten på cacherna  låg mellan 2,0 och 3,5. Kanske någon skulle vara för svår för oss?
Även om det skulle kunna vara en del svåra gömmor, så kunde rundan vara värd ett besök... och frisk luft och lite motion skulle vi få. Plus några extragömmor längs vägen, nära rundan.
Som på denna fina favoritplats.
Cachebeskrivning:
Manicken som står där på bergshällen och ser ut som nån slags raket är i själva verket en fast positionerad GPS-mottagare som tillhör det nationella nätverket SWEPOS. Med långtidsmätningar kan man mäta på millimeternivå för att t.ex se jordskorpans rörelser och för byggarbeten.
Just denna station är en av Sveriges 36 klass A-stationer. Gemensamt för dessa är att de är fastgjora i berggrunden för maximal precision och att de är rustade för maximal tillförlitlighet. Det finns även klass B-stationer, som inte har samma krav.

Grunkplatsen hade en utmärkt utsikt över flygplatsen.
Tror att vi åkt från lilla Axamo flygplats en eller två gånger, för längesedan. Minst en gång iallafall, första gången vi var i London 1978.
Kommer ihåg att det var dåligt väder med dimma på hemvägen och att man hotade med att vi kunde få landa i Stockholm.
Precis när jag skulle "till" på toa, så tändes fasten seatbelts-lampan och man meddelade att man ändå skulle landa i Jkpg. Oj, vad bråttom jag fick! Det blev kissiga trosor på vägen hem till Tranemo, där vi bodde på den tiden.

En bra, men lite blöt, grusväg tog oss mot cache-runde-området.
Vägen gick delvis på en gammal banvall. Vi parkerade vid denna cachegömma, som låg alldeles intill Sandserydsrundan.
Cachebeskrivning:

Borås-Jönköpings Järnväg (BsJJ) bedrev persontrafik på Ulricehamnsbanan 1940-1960. Denna cache ingår som en del i en serie cachar längs banvallen. Nästan hela sträckan går det bra att cykla eller gå på vallen.

Sandserydsby hållplats. Cachen ligger i bangårdens västra del där vattentorn och brunn för ångloken fanns.

Hade inte en aning om att det gått en järnväg öster om Ulricehamn. För mig, som barndomsboende i Rångedala, så gick "vår" järnväg mellan Ulricehamn och Borås. 

Även den sträckan lades ner i början av 70-talet och är nu asfalterad cykelväg. 

Här var banvallen en stabil sandbank. Den skulle säkert också duga att cykla på.

Vår Sandserydrunda fick börja på #7, eftersom vi parkerat bilen på ett bra ställe för oss som kom västerifrån.

Gömmorna på den 2,5 km långa rundan var mycket varierade, och bara två var riktigt enkla. En burk satt högt, en annan var riktigt naturmaskerad. I denna rishög gällde det att leta fram rätt pinne.

Risk för att cachen blir till flis så småningom... ? 

Passerade det gamla stationshuset i Sandseryd. Det tycktes vara fritidsbostad... eller kanske åretruntboende. Vi hejade på en yngre kvinna som rörde sig på gården.

Cache # 1 skulle vara besvärlig att hitta, hade en trea i svårighet. Tänk, JAG hittade den. Snabbt.
Ibland har man tur!
#2 skulle vara lättare, men blev riktigt svår för oss.
Kollade i loggarna och där stod det att man skulle leta efter något som hörde hemma i naturen. Så vi letade efter pinnar, stenar, kottar, plastblad, mosstuvor. Och så var det något helt annat.
C-E hade plockat fram fikat, för vi tänkte ge upp. då jag tog en liten, liten förutsättningslös sväng... och där var den... och den var inget av ovanstående.

 #3 var en myst. Man skulle leta upp tre siffror på granarna i närheten, för att kunna öppna kodlåset till en holk. En ledtråd hittades ganska snabbt. Sedan började det "krylla" av geocachare - Mr Twilight och ( tror jag) Sandelvan. Utan att hitta en av ledtrådarna lyckades vi ändå med kloka hjärnor och flinka fingra få fram den lilla burken inne i holken.

Nio gömmor ( + en bonus, som vi struntade i) hade rundan. Vi lyckades med dem alla.... två av dem var tillsammansarbete med våra vänner i skogen.

Absolut en bra runda. Rekommenderas. 2,5 km att gå.... men det tog en bra stund ändå, för några av gömmorna tog tid att hitta. Vad jag gillade extra med rundan, det var att den var så varierad i gömmor och svårighet, trots att vi hela tiden rörde oss i den fina smålandsskogen.

Tre gömmor till försökte vi oss på. Två lyckades.
Vid den fina medeltidskyrkan fanns en enkel gömma.

 Försökte oss sedan på en av leylaquman ( eller vad de heter) gömma. Något med tryck/tryckluft. Blåste i ett rör, men det hjälpte inte. Nä.... den var inget för oss.

Åkte hemåt över djurkyrkogården och hittade en riktig favoritgömma. BÅDE vad det gäller lokalisering ( vilket jag ju tycker är viktigt) och gömsle.
Ja, den var riktigt bra.

Det var stämningsfyllt på kyrkogården för husdjur. Blommor och ljuslyktor fanns där, precis som på människokyrkogårdar.

Har aldrig sett någon liknande plats tidigare. Fint att de finns, djurkyrkogårdarna. För en del av oss i människosläktet, är djuren det viktigaste vi har.

Sen lunch blev det på restaurangen vid Jära, den som man passerat så ofta, men inte besökt. Helt ok lunch...både välsmakande och mättande.

Bra att  C-E cachecoachade ! Femton gömmor loggades ....roliga gömmor, sevärda platser. Kan det bli bättre?