Lyckat letande i Länghem

Det var C-E som ville gå en runda någon annanstans än här hemmavid.  En geocachingrunda. Nu är de närbelägna geocachingrundorna för länge sedan slut. Alternativ till rimligt långa rundor, fanns i Fristad eller i närheten av Kinna/Skene. Kändes lite onödigt långt att åka.  En ny runda fanns förstås på något närmre avstånd, i Forsheda... men den vill jag gå med dotter och svärson, en dag då det passar oss alla.

"Nöden" är en bra uppfinnare/upptäckare. Det fanns ett antal burkar nära Länghem som vi inte eftersökt och vad jag kunde påminna mig, så skulle de kunna ligga som i en runda. Kollade på geocachingkartan och fann att, om det inte skulle kunna att gå en runda, så skulle man iallafall få en bra promenad  fram och tillbaka utmed en grusväg.

C-E fixade mackor och kaffe och på tidig ( tycker sjusovartanten) förmiddag, gav vi oss av mot kommunens nordligaste och mest stadsnära samhälle.

Bilen parkerades på bra ställe och promenaden inleddes. Första stopp blev detta gamla hus som tjänstgjort som såväl linbastu som rökeri.

På andra sidan vägen fanns en lite mera tråkig gömma, en sådan där gömma mitt i skogen, som inte visar något alls mer än skog. Men oss passade den jättebra, vi skulle ju ut på promenad och då är alla sorters gömmor utom de terrängsvåra,  ok.

Vi promenerde vidare längs den bitvis lite isiga grusvägen. En antennförsedd jycke hälsade glatt nosande på oss, där vi kom traskandes.

Vid skjutbanan var jag i samband med att jag besökte Peterson Rum i adventstid 2013. Det var lite skumt, då jag halvt finklädd, kröp in i stugan den gången. Hade dålig ficklampa på mobilen och tyckte att stället var lite kymigt, så jag gav upp burkletandet nästan innan jag börjat.

C-E kände inte för att gå in genom den låsta dörren, så det blev jag som fick utföra det konststycket även denna gång. Ficklampan kom till användning inne i skummet, och den tunga tanten trampade nästan igenom golvet, samtidigt som en ovanligt ren och fräsch burk återfanns i ett av de små rummen.
Gillade platsen,  det gjorde jag inte... men att hittade det man letade efter, det var förstås en bonus.

Promenaden fortsatte och den nyfallna snön avslöjande att hund och husse-jägare återförenats och att det fanns mer än en person som var ute på jakt.

De var tre stycken, det avslöjades ganska så snabbt, då vi träffade tre orange-grönklädda män och vår tidigare bekantskap, antennhunden, vid korsningen som ledde fram till nästa cache, den vid vedupplaget.

Jägarna var ute på rådjursjakt och vi konstaterade att jaktlyckan nästan alltid är större om man jagar burk istället för rådjur.
De fanns bra gångväg även till nästa cache, den som på kartan såg ut att ligga mitt ute i skogen.  C-Es äggmackor tillsammans med kaffe i plastmugg smakade alldeles utmärkt, efter loggad svart-vit gömma.

Det gick att ta sig rundan runt, på små slingriga stigar och något större skogsvägar. Gps är inte dumt att ha, då kartan inte har riktigt koll på om det finns framkomliga vägar eller ej.

Vi kom tillbaka till "civiliserade" trakter, mindre än hundra meter från den gamla linbastun/rökeribyggnaden.
Nästgårds till hästarnas hemmagård kunde vi se vår parkerade bil.

Det blev en bra runda, en runda som utläggaren skulle kunna lägga ut ytterligare några burkar på och verkligen kalla "runda". Men för oss var det ok... alla fem burkar hittade, en promenad på 3-4 km .. och ett par ordentliga backar att få upp flåset i.

Ytterligare två gömmor i området,  hade jag lagt i gpsen. Kanske vi kunnat ta oss runt till fots, och fått en verklig långpromenad... men för säkerhets skull så tog vi oss fram med bil den största delen av vägen.

Här parkerade vi ett par hundra meter från gömman och vandrade på en skogsväg som slutade vid en riktigt fin sjö. Här hade traktens storgodsägare låtit uppföra ett ångsågverk någon gång på 1870-talet.

Sågverket blev inte så långlivat och flyttades efter tiotalet år till Ulricehamn.

Platsen var absolut värd ett besök. På sommaren skulle det att gå att bada här, enligt cachebeskrivningen.

Det blev biltur + promenad till ytterligare en gömma som hade med sågverket att göra. Vid en mindre sjö, alldeles nära den stora ( båda syns f.ö. på höger sida vägen då man åker på 27an mot Borås) fanns det en gömma som visade på ett av alla de flottningsdiken som grävts för att man skulle kunna vattentransportera timmer från olika platser till sågverket.

Det var en intressant historielektion som man fick här, i närheten av byn Haldarp.

Mossan var särdeles mjuk att gå på, här vid det gamla flottningsdiket.
Lite snö, lite suddigt, lite barrigt ... kan mossan vara husmossa?

Vi lämnade Länghem och körde hemåt.
En svårighetsetta, som är helt omöjlig att missa, var dagens roligaste och mest kreativa gömma.
Trettioen favoritmarkeringar blev trettiotvå, då jag loggat.

Dagens sista gömma, den har varit en riktig retgömma för mig. Har letat tidigare, men idag lyckades det.

Att det är helt ok att leta geocacher även på vintern, det är tydligt. Speciellt som vädergudarna är schyssta och inte låter snön sabotera letandet.

Tack Bengtsson och Limmareds mest kreative cachedesigner för ett lyckat letande i Länghem - med omnejd.