lördag 26 mars 2016

Helghälsningar



Helghälsningar har jag blivit så infernaliskt dålig på.
Förr så var det både påskkort och julkort som skickades. Numera blir det något enstaka julkort... färre och färre för varje år.
På sociala medier önskar folk glada helger så det står härliga till... påsk, midsommar, alla hjärtan och helgonsdagar .... och jag är alldeles tyst där också. Förstår egentligen inte varför... att önska någon något bra, det kostar ju ingenting alls.


 I medier diskuteras påskfjädrar och dess berättigande. Har inte köpt fjädrar på decennier, och aldrig funderat på var de kommer ifrån. Amerikanska kalkoner, påstås det. Tänker att det måste vara en restprodukt från alla de kalkoner som går åt till såväl Thanksgiving som jul, i det stora landet i väster.
Det är väl ok att använda dem... för inte kan det väl vara så att man springer och jagar de stackars djuren och - som i hönan Agda-visan- drar fjädrar ur dess dräkt? Näää...

En del träd har pyntat sig själv inför påsk. Jolster är en alldeles utmärkt påskbuske. Om man vill, så kan man väl hälla över lite karamellfärg.



Tänker mycket på min goda vän, en av de godaste människor som jag mött, som kämpar med sin argsinta sjukdom. Tänker också mycket på det orättvisa i att de goda människorna ofta drabbas av en massa jobbigheter....medan livet tycks gå som på räls för dem som inte är så "snälla".

Tror egentligen att det inte finns några riktigt onda människor, bara det att en del har lite svårare med det sociala än andra.  ...... Aber: Det där handlar ju om mej.....


Påsklovet började på torsdagseftermiddagen.
Har ambitionen att gå en ordentlig runda varje dag, och att ta det lite lugnt med att äta mer än jag brukar... vilket i vanliga fall också är för mycket.
Är väldigt ambivalent till det där med tjocka tanten.... när man var yngre så försvann kilona snabbt, om man bestämde sig för att bli av med några. Numera tycks de sitta fast och bara bli fler hur man än gör.... eller också gör man fel.... samtidigt så är det ett tecken på att man är någorlunda frisk, så länge de intuggade kilona sitter där de sitter.... men å tredje sidan... vad säger hjärtmuskeln om att forsla omkring en tjockis år efter år.....om jag vore den, så skulle jag protestera....



Kollade just på ett inslag i påskaftonens tv-tablå. Tjejer av olika åldrar och vikt, dansade showdans, tämligen lättklädda. Det var inte vackert.... men ganska glädjespridande.

Stina Wolter intervjuades angående sitt instagramkonto, på vilket hon visar upp vilda danser, iklädd enbart rejäla underkläder.
" Det finns viktigare saker i denna värld än att tänka på hur ens kropp ser ut. Det viktigaste är att man mår väl", var kontentan av hennes budskap. Visst har hon rätt i detta.



 Johanna och Martin hälsade på i Stockremma, denna påskafton. Träffar dem ganska ofta, men väldigt sällan här hemma. Kul att de ville komma och äta trerätters påskafton-lunch.

Promenaden gick runt Mods och Älmås. I den gamla ladugården, tillhörande det ruinlagda  soldattorpet, fanns en cache som inte Johanna loggat. Nu kunde hon göra det... och samtidigt ta en titt på alla de hästrelaterade saker som fanns kvar i den gamla byggnaden.


Nä, det är inte jag som gjort denna marängskapelse. Det är vår  duktiga skolkock och hennes praktikant. Alla lunchgäster fick smaka en sockersöt påskkyckling som efterrätt till skärtorsdagens lyxlunch; snitsel, klyftpotatis och bearnaisesås. 
Mat, mat, mat,,, är det det enda som finns i mitt huvud? 

Helghälsningar är inte min starka sida... och nog har vi kommit en bra bit in i helgen.... men ändå, med den söta sakens hjälp så säger jag  GLAD PÅSK!


1 kommentar:

  1. God fortsättning på påsken även till dig!

    Visst är det viktigast att man mår bra i både kropp och knopp. Gör man det så blir allt annat underordnat - tror jag... Låter väldigt förnuftigt... ;-)

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas