söndag 26 mars 2023

Kalla fötter

 


Nej, då jag har inga kalla fötter just nu, vare sig rent fysikaliskt eller bildspråksmässigt!

Men fåglarna borde ju frysa om sina bara fötter, tänker jag, då jag betraktar dem genom fönsterrutan.


Nu tycks det inte vara riktigt så illa, ser jag , då jag googlar lite i ämne "kalla fågelfötter". Det är så vist inrättat så att fåglarna har värmeväxlare i sitt kärlsystem. Hur det går till det, fattar jag inte riktigt, men det sker en överföring mellan artärer och vener, så att blodet kyls ner , ämnesomsättningen minskar och de barbenta fåglarna slipper frysa.


Igår, när vi kom hem från vår utflykt till tran-trängseln vid Hornborgasjön, så hörde jag koltrasten sjunga för första gången i år.  Den ljuvligaste musik som finns, enligt mej. T.o.m bättre än Bohemian Rhapsody! Regnet höll upp för en stund, temperaturen låg på 8-9 grader plus och det var tydligt att herr Koltrast fick vårkänslor.

Han var framme vid fågelbordet en stund idag också. Vårkänslorna hade definitivt försvunnit. När jag fått fram kameran vid lunchtid, då hade han nog satt sig för att deppa i en tät gran. För han syntes inte till längre. Eller också hade han fått till en date. Men någon koltrastdam har vi inte sett till ännu, så jag tror mer på depp än date.


Bergfinkana har vi haft besök av en hel månad. Ovanligt att de stannar så länge. De ska ju ge sig norr ut för att häcka. Men vem sjutton tänker på häckning, när det är snö och kallt och det gäller att få i sig mat för dagen?


Gulsparvarna stannar hos oss. Längtar så efter att höra deras ( tycker dom) förföriska vårsång. Ett,två, tre, fyra, fem, sex, sjuuuuuuu.
Väldigt tydlig, lätt att känna igen.
Svårt däremot att skilja hane och hona åt via fjäderdräkten.


Bofinken är lätt att särskilja, både med sin sång och om det är hona eller hane. Hanen har mycket mer färg än honan.  Tycks som om det var herrarnas, vad det gäller bofink, idag. Har nog inte fått med en enda hona på bild. Eller ... jo... finns bofinkstjejer både på bild två och tre....


Gulsparvshanar brukar bli väldigt gula i samband med häckningstid. Men där är vi ju inte ännu, så om det är hon eller han, det vet jag inte.


Inte så stor skillnad på hane och hona vad det gäller bergfink. Tror att den övre är en hona.



Vackra fåglar de där bergfinkarna. Har mig veterligen aldrig hört dem sjunga. Klokt att spara stämbanden tills dess att de  nått destinationen för att få utlopp för sina  vårliga passioner.



Fler duvpar brukar komma spatserandes , från skogen fram till "matbordet", under seneftermiddag. 
De mindre fåglarna backar respektfullt. Har aldrig sett någon duva göra utfall mot en mindre fågel. Vilket småfåglarna kan göra mot varann. En duva mäklar fred? Är nog så att de visar vilka de är, via sin storlek.


- Men vad är det för väder vi fått Först regn i fyra dagar och snö på det? När får vi börja kuttra?


Där kom katten ut! Och så tog detta inlägget  slut!



26 kommentarer:

  1. Några småfåglar ser vi nog inte till här i samhället. Mest större skränigare fåglar vill jag minnas från i somras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo småfåglar trivs bäst i skog och trädgård. //Anna-Lena

      Radera
  2. Å, då jag läste din rubrik så tänkte jag att du behöver raggsockor!
    Må väl, och njut av dina fåglar Kram Lisa

    SvaraRadera
    Svar
    1. Raggsockar använder jag sällan. Trots att jag stickar många sådana. //Anna-Lena

      Radera
  3. Vad trevligt med alla småfåglarna på besök och de trivs nog hos er. Fina bilder! En viss kontrast till de större tranorna. Tackar för en repetition om fåglarnas fötter, I stort visste jag men nu blev det mer ingående och en bra repetition.
    Här hemma såg jag en grannbalkong där damen satt upp en fågelmatare. Men, till den har det mest kommit skator och en och annan mås. Undrar om det var så hon tänkte.
    Så hur är det hos er. Kommer även skatorna och äter.
    Koltrasten hörde jag häromdagen och den ingav absolut vårkänsla, Men jag såg den inte.
    Önskar dig en bra start på veckan.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enstaka skator. Har ett par i närheten. Ibland dyker de upp. Nötskrikorna är mer frekventa. Och understundom många. Upp emot 16 har vi sett .
      Just nu är det bofinkar och bergfinkar som dominerar. Ett tag var det gråsiskor.
      Talgoxe, blåmes, domherre, gulsparv, nötväcka och hackspett ser vi nästan dagligen. Talltita ibland.
      Kanske ingen god idé med fågrlmatare i storstan...iaf inte på balkongen..
      God måndag! Kram

      Radera
  4. Så härligt med så många olika slags fåglar i närheten av där du bor. Det är absolut en sak jag saknar här i mer tätbebyggt område. Det där med deras "kalla" fötter har också jag funderat på, men inte letat efter svaret på frågan. Nu vet jag lite mera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Största förmånen med landet... närheten till natur och vilda djur.//Anna-Lena

      Radera
  5. Vilka fina pippifåglar, jag blir så avis, inte bara för att de är vackra utan även för att de inte behöver varma sockor på fötterna som jag! Jag fryser jättemycket om fötterna, mina artärer och vener är inte gjorda för detta klimat. Fast, jag tål ju inte värme heller så..
    Bergfinkar tror inte jag att jag sett tidigare, mycket vackra! Ja vi hade -8 grader imorse, så man kan hålla sig för skratt.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läste att bergfinkaena beger sig till Dalarna för häckning. Samt ännu längre norr ut... Du får hålla ögonen öppna...🙂 //Anna-Lena

      Radera
  6. Oj då tänkte jag då jag såg rubriken! Raskt blev jag varse vad som fanns under den :-)
    Det var en gång jag också visste lite grann - när jag levde lantliv och så tiden med min farfar som lärde mig fåglars namn och läten då jag var liten flicka. Han dog då jag var 7 år och jag höll inte vid liv allt det han lärde mig . Men se och höra och gilla fåglar gör jag. Även i städer finns det fågelliv. Ett tag uppe in norr var det tillåtet att mata fåglar från balkongen, vilket härlig liv. Som ditt inlägg här - ett härligt liv och vad du kan!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Blir ju så att man kan om det som rör "landet". Om stadsliv kan jag intet! 🙂//Anna-Lena

      Radera
  7. Så många härliga bilder och snyggt fångade fåglar. Det är ju ganska logiskt att de inte fryser om fötterna för sådant ordnar naturen på ett smart sätt.
    Själv är jag urusel när det gäller fåglar så jag nöjer mig med att säga att det kvittrar här med ;-)

    Kram och glad måndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har nog haft ett visst fågelintresse sedan barndomen. Ett av de få "arv" jag fått av min far. Nyss såg jag rödhaken för första gången i år. En tuff krabat. Den klarar lite vinterväder. God eftermiddag! Kram //Anna-Lena

      Radera
  8. Vi är liksom inte födda att vistas utomhus med den skrud vi är född i! Under vintern i alla fall...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä hu så kallt! Men att gå i snö, barfota, någon minut, det är lite "gött".//Anna-Lena

      Radera
  9. Många olika fåglar hos dig. Jag brukar också tänka på fåglar och kalla fötter, i synnerhet när dom simmar omkring i iskallt vatten. Men ... dom är ju skapta för att klara det.
    Bergfink, så fina dom är, det har jag aldrig sett här. Men koltrasten har jag hört en längre tid sjunga sin skönsång. Men inte nu tror jag för nu snöar det på tvären och har gjort hela dagen och ska fortsätta imorgon också. Ett lågtryck har parkerat här, rör sig inte ens. Ett rejält återbesök av vintern. Hoppas vädret är bättre hos dig!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varken människor eller fåglar som vill sjunga I detta vädret. Sol hos oss, men kallt! Kram/_Anna-Lena

      Radera
  10. Du kan dina fåglar... också. Och jag som trodde att jag åtminstone kände en fågel förutom duvor då, nämligen koltrasten, verkar kamma noll igen. Trodde att koltrastar är svarta och har orange näbb. Men så ser ju inte dina koltrastar ut... Fauna och flora har då aldrig varit min starka sida... heller.
    Härliga fågelbilder! Brukar du vara med två gånger om året då alla fåglar ska räknas?

    SvaraRadera
  11. Men du har ju rätt om Koltrast! Min kom inte med på bild. Han deppade i en gran då kameran var framme!
    Glad snö-måndag!

    SvaraRadera
  12. När koltrasten sjunger är det VÅR! Jag håller med dig till hundra procent om det. Något ljuvligare ljud finns knappt ....
    Tack för fina foton av alla fåglarna och också vetskap om att de inte fryser om "fötterna"
    Kram

    SvaraRadera
  13. Nordiska fåglar är tåliga.

    SvaraRadera
  14. Tack för denna fågel-lektion, det behövdes inför sommaren vid stugan, där vi har så många småfåglar! Förra året nästan grät jag av lycka när jag hörde fågelsången med min nya hörsel, i år vet jag inte om jag kommer att höra dem lika bra!
    Ha det fint!

    SvaraRadera
  15. Så många och vackra bilder av fåglar av alla de slag.
    Du verkar vara lika duktig på att känna igen fåglar som min bror. Han är fågelskådare och känner igen de flesta på utseendet och läten.
    Tack för ett lärorikt inlägg. Detta om fåglarnas fötter visste jag inte. Tänk att vår skapare även tänkte på detta då det gällde de små fåglarna, så inte glömmer Han oss inte.
    Slutbilden med katten, jag bara älskar den. Det ser ut som om katten har fått sig ett skrovmål. Många fåglar i närheten och han ser ut att slicka sig om munnen.
    Ha det fint.
    Kram från Wiolettan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Katten skickade sej om munnen... men det blev ingen fågelmåltid. De höll sig borta medan svart katt rastade sej..//Anna-Lena

      Radera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas