Mosspromenad

 Damfredagen blev inställd. En i kvartetten var förkyld. Farmorsförkylning, eventuellt. Så det blev städfredag, istället. Välbehövligt! Dock inte "djupare" städning, än att den, med gemensamma krafter, var avklarad på ett par timmar.  Promenad, behövdes därefter. Är så trött på rundorna här hemma. Speciellt som byvägen bjuder på isgata åt bägge håll, från vårt hus sett. Skuggiga passager, där solen inte kommit åt att "dagsmeja". 

- Gå ut på mossen då, föreslog maken. Mest på skoj, tror jag Men jag tog honom på orden. 

Vi har en ganska så stor mosse bara ett par hundra meter bort. På andra sidan den isiga byvägen, dolt av en skärm av barrträd. En markerad stig leder ut till mossen. Markeringarna är gjorda för älgjägarna. 

"Förr", då det var snörika vintrar, så var jag ute på mossen vid något tillfälle varje senvinter, och åkte skidor.  Jag körde upp ett spår, gissningsvis 5-600 meter runt, som jag åkte varv efter varv på. Underbart att åka skidor på mossen då solen sken från en klarblå himmel, och då de små låga tallarna var täckta av snö. Det var ett antal år sedan, som det var så tjockt snötäcke så att en runda på skidor var möjlig

Idag blev det en härlig promenad, över en frusen mosse. Ett enda "genomtramp" i vatten. Goretexkängorna funkade utmärkt för att hålla vätan ute.

Förrförra gången som  Konrad och Karl-Petter helg-besökte oss, så  var vi ute en bit på en vattendränkt mosse, och kollade älgtorn.  Kom på att jag skulle ta en annan väg till älgtornet, inledningsvis på min runda.

"Alla älgtorn har namn och nummer", det hade älg-jägar-svåger berättat. Och visst var det så... i alla fall vad det gällde "farmors dass". Gissar att det en gång fanns en stig till ett dass, en bit ifrån bebyggelse. Antagligen har det funnit hus betydligt närmare denna del av mossen, än vad det gör idag.

Konstaterade att det kan vara en ganska stor "lokal" för tranbär, i närheten av farmors dass. Mindre än femhundra meter från vårt hus. Måste bara komma ut på mossen framåt hösten och kolla. Tranbär är så nyttiga. Och finns det gott om på så nära håll, så är det klart att de ska plockas!

På flera håll på mossen, så finns det "ärr" av torvutvinning. Torv används idag mest som jordförbättringsmedel. Bränsle kan det också användas till. Fossilt bränsle, inte jättebra. Var vanligt förr att man eldade med torv. Torv kunde också användas som "strö" till kreaturen. Något som sög upp deras urin, något som var lite mjukt att ligga ner på. Av torv framställdes också gengas, drivmedel för bilar. Finns lite rester av den utvinningen alldeles i närheten av vårt hus.

Har vänt tillbaka från det håll jag kom från, fast på andra sidan mossen. Där är ju "vårt" älgtorn, där mina skidspår alltid passerade. Undrar vad det heter...?

Antingen så hade jag missuppfattat älg-jägar-svåger, eller så hade han inte full koll. Inget namn här inte. Bara ett nummer. 110. Av ovan nämnde svåger, har jag också fått informationen att  jaktlaget har 190 torn på sina älg-jakts-marker.

Fortsatte på den del av mossen som jag sällan besökt.  Och då aldrig annat än med skidor på fötterna och snötäckt landskap.

Insåg att hit måste jag bara gå i augusti. Då är hela denna delen av mossen täckt av ljung och klockljung.

Mosslandskapet är så speciellt. Den näringsfattiga miljön gör att det inte blir några tillväxt på de furor som lyckas  slå rot här.  De, i jämförelse, "stora" tallarna, syns lång väg.

Renlav/fönsterlav behöver inte mycket näring.

Men kolla, där är ett älgtorn till, Det har jag aldrig sett tidigare. Trots att det finns ungefär 500 meter från vårt hus. Undrar om det kan ha något intressant namn? 

Tji fick jag! 109, det är inget namn. Vill ju se ett namn på guldskylt!

Visst skulle jag velat klättra upp och se "utsikten#". Men jag vågar inte klättra på stegen, då jag är ensam. Fegt? Eller klokt?

Blev ingen bra bild på vitmossan. Men färgen är vacker. Vitmossan är byggnadsmaterialet i en mosse. Den som så småningom omvandlas till torv, under det att ny vitmossa växer i översta lagret. Vitmossa kan ha många färger, beroende på fuktighet och beroende på art av vitmossa. 

Funderar på vad det är för en växt, som kommit med längst upp i bild. Den där fröna sitter kvar. 

Det är mycket att upptäcka även i en näringsfattig livsmiljö.

 

Men vad skådar mitt sydvästra öga? Ytterligare ett torn, på andra sidan mossen, jämfört med farmors dass. Men detta torn måste väl ha ett namn? 

108.....

En riktigt lyxig infart var det till torn 108. 

Kom på, att detta måste vara den väg som man tar, då man med traktor och vagn... eller ev fyrhjuling... tar sig ut på mossen för att hämta hem ett nedlagt byte/ älg.

Har nu lämnat mossen och kommit fram till betesvallen, som man når från byvägen. Det här tornet har jag fotat många gånger från vägen. Namn? Rätt gissat. 107

Blev 800 meter byväg hem- Det var den här isgatan som jag ville undvika. Nu blev det inte riktigt så. Men mittsträngen var ok att gå i.

Solen bryter igenom där ute. Får ta till var den. Får bli en liten runda på hygget också....