Novembergrått

 

Först vill jag tacka för långa och synnerligen intressanta kommentarer till mitt förra inlägg. Det är ju så jag gärna vill att blogg-tillvaron ska vara. Fylld med olika tankar och åsikter. Tror att diskussioner och meningsutbyten kan utveckla oss alla, trots att hjärnan både har minskat i elasitet och tankesnabbhet med ålderns rätt.

Gråa november är här. En månad som oftast inte är så munter väderleksmässigt. Så det gäller att ta alla möjligheter till uppmunterhet. 

Tog en promenad till bokskogen, tillsammans med Karl-Petter igår. Ville att han skulle vara med på bild, i sin orange jacka. Tyckte att det skulle bli en riktigt fin senhöstbild. Det tyckte in han. Men det blev en färgfin bild ändå 

K-P fyller, liksom sin mormor, år i gråa november. Vi passade på att fira hans kommande födelsedag, tillsammans med kusin och moster, i lördags. Med alla "ljussiffror" som fanns i huset... men ingen femma. Det får man ha fixat tills riktiga femårsdagen, om ett par veckor.

Nej, han har inte "tyfus".  De tre barnen, pojkarna och kusinen,  hade varit ute på ett försenat, men förannonserat, " bus och godis" under eftermiddagen. Det bor så trevliga människor i deras lilla by. Alla som blivit tillfrågade om besök, välkomnade barnen.

Så här kan det se ut på landet! Hönorna trivs bra på altanen. Tyvärr lämnar de en del kletiga "avtryck" också. Men äggen blir goda, när hönorna får vara utomhus och picka gräs, en stund varje dag.

Idag har jag varit på möte. Med PROs distriktsstyrelse. Södra Älvsborg. Drygt sextio personer från styrelserna i distriktet, samlades i Limmared, för information och diskussion. Trevligt att träffa folk från andra föreningar. 

Efter lunch var det studiebesök på Agardh, f.d. Limmareds glasbruk, som stod på agendan.

Glasbruket är kommunens näst största industri, med närmare 500 anställda. 

Absolut Vodka-flaskorna är en av alla produkter som framställs.

Vi fick en presentation av tillverkningsprocessen och därefter en rundtur genom en av produktionslinjerna. 

Varmt och gott var det i "hyttan" där de glödande flaskorna "spottades" fram i rekordfart.

En timme senare var ölflaskorna klara att ställas på pall och levereras till bryggeri.

En himla massa flaskor var det. Ett bra studiebesök, det är klart uppmuntrande i  gråa november. 

I morgon, på jobbdagen, börjar vi med luciaträning. Alltid lika speciell och härlig känsla. Och fint att kunna bidra till att bevara den fina traditionen.