Lyckades... nästan iaf

 Idag ska jag inte göra något alls, sa jag till maken. Bara åka och bada och läsa en bok. Tog inte ens på mig aktivitetsarmbandet. Nu blev det inget bad, för molnen drog ihop rätt snabbt under förmiddagen. Men varmt har det varit, så jag har tillbringat den största delen av dagen i Baden Baden ( om den nu kallas så ) och läst en feelgoodbok. Känner mej lite seg, konstig i magen.. antingen inbillar jag mig... eller så är viruset redan i gång i den gamla kroppen. 

Kom på att jag skulle sätta lite guldkant på dagen, genom att ta med mig en "riktig" kamera och ta lite bilder i trädgården.  Har inte använt systemkameran på länge, kanske ett år sedan sist. Inte heller den lilla kompaktkameran, som jag tidigare alltid hade i fickan. Har en så bra och smidig kamera på mobilen...

Kan  i alla fall konstatera att systemkameran tar de bästa bilderna. Med sitt urspungsobjektiv, dessutom. Sen är inte alla bilder bra, men det beror uteslutande på fotografen!

 Får se till att använda systemkameran ( Canon) lite mer, helt enkelt.

Fröställning från en av nävorna. Visst är den vacker.

 

Är så glad att stockrosorna återkommer år efter år i vår växtzon, zon 5. 

Tack  Annki, m.fl, för att jag fick veta namnet: Purpurklätt. Synnerligen tacksam.

En större och senare art av prästkrage, Gillar den skarpt. 

Fänrikshjärtana sprider sig. Hämtade i väninnan Karlas trädgård, efter hennes bortg¨ång. Fint minne. 

 

Lammöron är också tacksamma. Fådda plantor från svägerskan med gröna fingrar. 

Sådde inga ringblommor i år. Men det finns frön kvar sen förra året.   De gror lite här och där. Det får de göra i vår trädgård. Ingen ordning alls. Glad åt allt som blommar... och som INTE är ogräs. 

 

Samma gäller snokört. Ettåring som sprider sina frön, för fortsatt överlevnad. 

Samlade ihop lite frön förra hösten och sådde i våras. Har inte tagit sej speciellt bra. Denna vallmonarten var betydligt högre förra året. 

Mest blått i  annuell-landet. Gurkört och blåklint har lyckats ta sig igenom fonden av ogräs. 

Många tycker illa om de här växterna. För egen del tycker jag att tagetes är bra blommor. De är oftast lätta att odla fram. Sådde tre sorter i växthuset i april. En sort misslyckades helt... och en sort står fortfarande i knopp. Gillar färgen på dessa tagetes. 

Sådde både blå och röda petunior. De röda vissnade bort som riktigt små plantor. De blå har vuxit ut till jätteplantor, som nästan tar över i urnorna. Konstigt, att det kan bli så... 

Köpte några fröer, då vi vandrade i södra England förra året. Bl.a denna "sporre". 

Tycker att de graciösa blommorna är så vackra. 

Doftrosorna, hämtade från mitt barndomshem, blommar från maj till oktober-november. 

De vita rosorna hämtade vi från Karins gård i Malmö. Bostadsrättsföreningen hade bestämt sig för att  göra sig av med dem, så vi tog med några små buskar. Och tänk, det har klarat flytten riktigt bra. 

Värsta och bästa trädgårdsblomman. Jättedaggkåpa. Blommar  länge. Men växer sig större och större för varje år. Jag brukar få ta i ordentligt varje höst, då jag klipper ner dem. Både för alla bladens skull och för att ta bort en del av rotsystemet, så att den inte tar över helt.

Giftigast i trädgården.

Nordisk stormhatt. Nostalgiväxt för min del. sådana hade vi i min barndoms trädgård.   Tidigt fick jag lära mig; Man äter vare sig gräs eller blommor. Bara det som finns i grönsakslandet. Så jag har väldigt svårt för "ätbara" blommor, som kan finnas som dekoration på olika maträtter.

Höstflox. Det finns en hel del av den arten i trädgården. Rådjurens favoriträtt, tycks det.  Dessa har de inte lyckats hitta. 

Blåeld. Humlornas favorit. 

De fyra sista bilderna är mobil-foton. Skillnad mellan systemkamera och mobilkamera? Jo den framgår rätt tydligt.

Och detta inlägg kan knappast ha intresserat någon annan än sådana blomsternördar som jag. God kväll!