Fastlagssöndag

 

Visst är det skillnad på semla och semla. 

Tänkte att det skulle passa med en extragod semla så här på fastlagssöndagen. Jag har tidigare berättat om Erikson Cottage, det lilla eventstället och bageriet långt ute i skogen, precis på gränsen mellan Västergötland och Småland. På FB annonserades om att man kunde beställa semlor tills idag eller tills på tisdag, fettisdag. Blev sugen på att smaka deras semla, det måste ju vara något alldeles extra när priset för semlan var 50 kr. Tyckte att det kändes lite knäppt att beställa en enda semla ((maken äter inte grädde) så jag skickade ut en förfrågan via vår "by-grupp" i Messenger  och undrade om någon mer ville ha en dyr, men antagligen god, semla. 

Tjugofyra semlor blev beställda, min egen inräknad.  Körde ett par mil på riktiga vintervägar, hämtade de förpackade semlorna samt en nybakad kanelbulle till maken. Delade ut semmelpaketen i byn på vägen hem. Fick många tack, och även en omplanterad blomma och choklad. Det behövdes inte - jag gjorde gärna resan- det enda jag reagerade på, det var att vi inte fick kanelbullen gratis, då jag fixat 24 semlebeställningar .... Det tycker jag var lite snålt.....  

Om semlan var god? Tja.... bättre än någon av de två som jag tidigare ätit i år. En från ICA i Dalstorp, en från det lokala nystartade bageriet i Grimsås. Men någon femtio-kronors-semla tycker jag inte det var.... vill ha ännu mer luft i den perfekta semlan... 

Nytt försök på tisdag. Har lovat att stanna till i Gnosjö, på väg till Värnamo. Bernts konditori brukar ha de bästa semlorna. Skulle tro att de kan få "min" förstaplats även i år. 

Julen varar tills fastan, sas det förr. I år stämmer det absolut här i  vårt hus. Den allra sista amaryllisklockan står i blom, och kommer att få ge sig inom ett par dagar. 

Tulpanerna är välkomna senvinterblommor. Köpte en stor bukett med tjugo tulpaner och med några vita, penningörtslikande blommor i. De räcker till två vaser.

Längtar så otroligt mycket efter våren.

Jag använder min blogg som fotodagbok, och tittar ofta tillbaka i den. Jag kollar hur det varit motsvarande tid under tidigare år. Förra året var det vårlikt så här års. Sedan kom det lite snö i mars, men den snön blev bara liggande under några dagar. 

Nu har vi haft snö ett antal veckor, och framförallt så är det så kallt på nätter och morgnar. Dagarna däremot, är jättesköna. Den blå himlen bara skriker åt en att komma ut, att vara så mycket utomhus som möjligt. 

Har använt skidorna en del. I går åkte jag till grannsamhällets elljusspår. Det var mycket grenar och annan "bröte" i spåret, och jag vände när jag kom till en brant backe. Jag har blivit livrädd för att åka nerför backar på smala skidor, blir stel som en pinne bara för en liten backe. Idrottsanläggningens båda fotbollsplaner hade fina spår, så där åkte tanten runt ett antal varv.

Dagens sol pockade på utevistelse. Tog skidorna och begav mig till åkern som jag körde runt på för en vecka sedan. Inte alls kul idag.  Det fanns uppskjutande grästuvor, det var halt i spåret, så  halt så att skidorna stack iväg utan mig. Har hänt mig lite då och då under senare år. skidorna glider iväg, jag står kvar. Vilket förstås föranleder ett tant-fall. Ingen skada skedd, men man blir ju ännu mer försiktig och åkrädd. 

Jag skulle vilja gå en tant-pensionärskurs i skidåkning. Har ju tagit mig fram på skidor en hel del under åren, har nog alltid ramlat då och då.... men nog tyckt att det är ganska ok... det är först nu, när man blivit gammal som man är ramla- rädd. 

Vi är nog många som ser på Melodifestivalen, på lördagskvällarna. 

Det är också många som klagar på det de ser. Jag tycker att det är ett underhållande program. Gårdagens finalister var ganska givna. Däremot gillade jag den lilla tjejens låt - vad hon nu hette- som blev utslagen, betydligt mer än vad jag gillade den stora tjejens låt, den som gick till andra chansen.

Fick en häftig flashback, under gårdagens program. Oscar Zia, programledare, hade en grön, synnerligt illasittande kostym på sig. Varvid min hjärna kopplade till något som legat gömt i femton-tjugo år. En gång i tiden, sannolikt på 70 eller 80-tal, så sydde jag en kavaj och en kjol i ett liknande grönt tyg. Den dräkten hade väl inte heller perfekt passform, det syntes nog att den var hemmasydd. Någon  gång under årens lopp, har inte en aning när, så har den dressen förpassats till en återvinningscontainer. Och som sagt, jag har inte haft en tanke på den- eller annat som jag sytt, med mer eller mindre lyckat resultat. Konstigt hur hjärnan reagerar. 

Numera används symaskinen sällan.  Brodera är inte att tänka på, ingen är intresserad av sådana handarbeten. För egen del så har jag så det räcker. Använder f.ö.  nästan bara svärmors vävda dukar.

Men stickning är kul. harr stickat två tröjor till vardera dotter under de senaste månaderna, ja tre av dem var klara till jul. Tänkte att jag själv ville ha en tröja också. Hittade mönster på prisvärda Garnius, en norsk firma, som är ca 40 % billigare än de svenska nätförsäljarna av garn.

Igår blev tröjan klar. Gillade den direkt. Just nu har jag stickabstinens. Brukar gå över när det blir vår. Får väl sticka lite sockar så länge.

Drömmar

Drömmar, det har vi väl alla. Nu och då. Kanske mest i ungdomen.
Men nog har jag min dröm kvar, den att bo i en röd liten stuga vid en sjö.
Är också medveten om att det är en ganska omöjlig dröm, speciellt som man inte är ung längre.
Obekvämt skulle det också vara att bo utanför de vägar som andra sköter om åt en. Kallt och besvärligt på vintern.
Men ändå, när jag ser röda stugor vid sjöar, så finns drömmen där.

Det finns de som har drömmar som de ser till att låta gå i uppfyllelse.
Oftast genom ett mödosamt arbete.
Vi besökte en sådan plats idag, i samband med den dagliga promenaden.
Tog bilen en och en halv mil, parkerade sedan vid stället som jag snart ska återkomma till och tog den alldeles lagom långa promenaden på 5 km och dryga timmen.

En sträcka av promenaden - eller är det vandring? - gick utmed den alltid lika vackra Lagmanshagasjön. ( Funderar på vad som är skillnaden på promenad och vandring - är det vandring när man går utmed vandringsleder och promenad då man håller sig till vägar av olika standard? Eller är det längden på sträckan man går som avgör om det är vandring eller promenad? Någon som kan ge mig ett klargörande?))

Längs sjön, en bit bort från dagens runda,  ligger för övrigt mitt absoluta drömställe, det som jag skrivit om flera gånger tidigare, och som jag skulle erbjuda tio miljoner för, om jag haft gott om pengar.  Men... skulle jag vara ägare till det stället, så skulle jag ju inte sälja det för tio miljoner....

Det sägs att sjöarna ska vara ordentligt uppvärmda, upp till 20 grader, efter förra veckans värmebölja.  Det var inget drömväder för bad idag, även om bryggan ser något inbjudande ut.

Är vi i Bohuslän? Nej, vi är en bit in på sydsvenska höglandet. Lite kustkänsla ger det karga stenlandskapet här i Lindås, Ljungsarp.

Det var Lindås som var start och mål för dagens promenad.
Eriksons Cottage, det är en dröm som har blivit sann.
Elizabeth hade tidigare en chefspost på det stora företaget i Grimsås.
Att vara chef i ett multinationellt företag kan låta som en drömtillvaro, men det var nog inte det.
Hennes dröm var att visa den vackra plats där hon och hennes förfäder bott sedan länge. Hon ville öppna en plats dit människor kunde komma och äta gott, övernatta om man så ville,  delta i någon slags event om man ville det. Hon ville baka och laga god mat.
Så hon lämnade sitt välavlönade jobb och genomförde sin dröm. Hur det blev det kan du läsa om här.

Under sommaren är restaurangen/cafeet öppet varje fredag - söndag.
Det passade väldigt bra att dricka förmiddagskaffet där, efter promenaden.
Kardemummabullen , övertäckt med mängder av god vaniljkräm och alldeles nybakad, var suveränt god. Den sega kolakakan varade länge.
Vi köpte med oss smörrebröd hem, som vi tänkte avnjuta i kväll. Och så en surdegslimpa, även den bakad i morse.
Elizabeth berättade att drömmar är inte helt bekväma att förverkliga. Att driva ett bageri och cafe. det betyder att hon måste börja sitt arbete kl 3 på natten, de dagar som cafe-verksamheten är igång.

Jag beundrar denna kvinna, och hennes familj som står bakom hennes uppfyllda dröm. '
Och har ni vägarna förbi närheten av Lindås under någon av helgerna i sommar, så passa på att ta en fika där. Det är en exotisk upplevelse, nybakat bröd av bästa sort, i finaste miljön, långt ifrån all trängsel och alla coronarelaterade tankar. Fast avstånd, det är klart att man håller här också .

Socialisera

Jag framställer mig ofta som en enstöring.  Kanske är det bara ett försvar för att jag har svårt att socialisera, svårt att veta hur man ska bete sig så att man känner sig allmänt accepterad.
Det är lite svårt att vara den där som alla gillar, när man själv hyllar ifrågasättande, ärlighet och lite lätt uppkäftighet/civil olydnad.

Även om jag trivs rätt så bra i mitt eget sällskap, så trivs jag också bra i andras sällskap. Ja, om det inte blir för stora sällskap, typ fester eller så, för där trivs jag inte alls.  Mest för att jag inte klarar det ytliga pratat som ofta blir. Eller att man inte hör vad som sägs för att det är för högljutt. Eller att någon tar så mycket plats att allt annat kvävs.

Idag åkte vi till Eriksons Cottage för förmiddagsfika, jag och C-E.
C-E har jobbat med Elisabeth som äger den fina eventplatsen ute i Ljungsarpsskogarna,  och jag har träffat henne vid ett antal luciaframträdanden, då hon var personalchef på det stora företaget i Grimsås.
Elisabeth har verkligen sadlat om och lever nu sin drömtillvaro med eget bageri, eventplats för grupper och understundom öppet fik. Jag är så imponerad av alla som verkligen vågar satsa på det de drömmer om.

Bagaren var i full färd att baka bullar då vi kom. Tidigare hade det bakats bröd. Det fanns fyra olika sorter att välja på.
Beställde bulle och pepparkaka ( bakad på dinkelmjöl - mycket smakrikt)  samt några bröd att ta hem. När vi satt oss tillrätta vid ett av de två långborden, fick vi snart sällskap av en tidigare kollega och hennes sambo - som C-E kände från sitt jobb.
Det blev en trevlig pratstund. Åh, vad kul det är att träffa sådana som man känner men inte umgås med.
Tog en promenad i duggregnet då jag kom hem. Träffade grannen på andra sidan vägen och fick en pratstund med henne.

Erikson Cottage erbjuder olika event som sagt, bl.a. kan man komma en grupp och baka sin egen pizza. Föreläsning och "bakskola" ingår. Frågade om Ingela var intresserad av att åka med på en sådan grej, och det var hon .

Kände mig lätt i sinnet efter förmiddagen och nu har jag skickat ut ett messengermeddelande till alla i byn om att jag bokar pizzabakning fram i vår, om någon vill åka med. Har redan fått flera positiva svar,...

Konstaterar att den här enstöringen är ganska så social egentligen! Och förresten.... ett skäl till att jag ännu inte gått i pension. det är att jag tror att jag skulle sakna det sociala....

Eriksons Cottage rekommenderas å det varmaste.
Och jag känner mig lite varm och lätt i själen, för att fått ha andra advent som en bra socialiseringssöndag.