Vinst

 

Det blev återigen en vinst på gårdagens quiz.  13,5 poäng av 16 möjliga. 

Jag vet inte hur många gånger vi vunnit under årens lopp. Många gånger är det. Jag tycker ju att det är lite skämmigt att vi vinner minst en gång, oftast flera gånger, per säsong. Fast egentligen är det väl inget att skämmas över... 

Quizet går till så att det är sexton frågor inom de mest varierande ämnen. Flera rubriker återkommer dock: "sätt i tidsordning", "smartare än en femteklassare" , " sant eller falskt", "mattefrågan".

Från scenen bjuder alltid ett amatörband eller en amatörartist på sång och musik.

En måltid serveras före quizet.  Baren har förstås fullständiga rättigheter.

Numera är det enbart den som har det bästa resultatet som premieras. Ett vackert handblåst äpple från hyttan i Glasets hus, samt var sitt presentkort på en lunch på restaurangen.

Det är nästan alltid fullt hus, slutsålt på platser till quizet. Så de flesta kanske ser det som en trevlig fredagskväll och bryr sig mindre att de fyra nördarna från Moghultsbyn ofta tar hem det vackra äpplet.

Att röra på sig, det är tveklöst en vinst för det egna välbefinnandet. Idag gick även C-E  med på promenaden runt torvtäkten. Det blottlagda området blir större och lstörre för var gång man passerar. Tråkigt! 

En bra runda att gå. Sex km på olika slags vägar. Just nu är det så blött överallt, så man ger sig inte så gärna ut på stigarna.

Åldern

 Jag har ju så svårt att fatta att jag fyllerv72 om en månad. Kör på som om jag vore tio år yngre, oftast. Men visst känns det att åldern tar ut sin rätt. Man blir trött.

Igår var jag med "damerna" i Ulricehamn. Ja efter jobbet då.  En av damerna är inte pensionär ännu, men hon har ledig torsdag. Smart att jobba 80 %!  Jag jobbade mellan nio och ett. Klockan två blev jag upphämtad och sen hade vi fem damer,  fyra -fem trevliga timmar tillsammans. Fika på ett av stadens fikaställen och sedan en shoppingrunda.  Det blev en hel del handlat, framförallt i favoritbutiken "Modegaraget". 

Jag var trött då jag kom hem. C-E fixade wok till kvällsmat. Jag kände hur livsandarna kom tillbaka. När jag kollat en stund på "Skavlan och Sverige" ( gillar verkligen det programmet), och  fick medhåll om mina egna tankar vad det gäller försvar, krigshets och militärism av både Gudrun Schyman och Alexander Karim, så var jag pigg igen. 

Är så tacksam för att jag lyckas återhämta mig från trötthet, så snabbt. Antagligen har en god måltid en hel del att göra med saken.

Idag har vi städat huset. Från "topp till tå". Tre våningar. Behovet styrde. Jag dammtorkade/våttorkade och moppade golven.C-E dammsög.  Ett tag hade jag så ont i ryggen och kände mej helt färdig. Yr i bollen. 

Men efter lunch och en timmes vila, så kände jag att jag bara ville ut i den ljumma höstluften.

Så fick det bli. En runda på några kilometer. Efter dusch är jag fit for fight igen. Quiz i Glasets hus står på agendan. Vi blir snart upphämtade av svägerska och svåger. 

Visst tar åldern ut sin rätt. Man blir trött. Man får ont. Men så länge återhämtningen fungerar så här bra, så är det väl bara att köra på. Och känna sig som en sextioåring i stället för en som är 70+.

Malplacerat

 

 

Kunde inte motstå att köpa denna, då jag såg den utanför Granngården i Värnamo igår. Där fanns ett helt bord, fyllt med penséer i olika krukor och i olika färger. 

Placerade ut den i lampans sken, då vi kom hem i går kväll. Insåg att den kändes rätt malplacerad. Penséer hör våren till. Brukar ofta köpa redan i mars. Den tåliga växten klarar ju en hel del frost.

Visst känns höstplanteringen och batteriljuset betydligt mer rätt. Men nu får väl krukan med penséer stå kvar så länge den blommar.  Kanske får den sällskap av C-Es "fula" tomte, om en dryg månad.

Felköp, absolut. Köpte tulpaner vid denna tiden, för något år sedan. Den buketten kändes lika fel den. Tulpaner är glädjeblommor, som man köper då man slängt ut julen, och då man känner det första lilla hoppet om vår. Enligt mej!

Hur tänker ni om tulpaner? 

Dottern hade en bukett med fina tulpaner på sitt köksbord, då vi var där igår. I mina ögon malplacerad. Eller kanske rättare sagt, framdriven alldeles för tidigt!

Det fick bli en bild, från samma plats som tidigare onsdagar, även denna vecka. Hösten har verkligen gjort framsteg under veckan som gick. 

Flera  minusgrader under flera nätter, gör sitt till.

Samma sak här hemma förstås. Tog en promenad mellan regnskurar, efter långa arbetsdagen idag. 

Frisk luft behövs dagligen. Det är nog det största beroendet jag har. Ett ännu större beroende än en ruta mörk choklad efter kvällsmaten. Även om det beroendet också är stort...

Vi har kommit till den del av hösten, då jag också känner mig malplacerad. Jag passar inte in i gråväder, i tiden för naturens vila, i mörkret som blir större och större för varje dag.

Mer än en tredjedel av tiden fram till vintersolstånder har gått. Det är något som man faktiskt kan känna lite glädje över.

Lite vemod

 Jodå, jag kände allt lite av det inrullande vemodet, även denna  stug-stängningshelg.  Men det har varit värre! Var nere vid havet och sa hej och tack för fina dagar denna sommar, under det att C-E gav gräsmattan en sista frisering.

Idag var det lite kyligt och lite vind från nord, så badsuget som jag kände igår, det var helt borta.

Igår kom även Johanna och killarna ner till Halmstad. För dem  är halmstadsstugan, och framförallt närheten till havet, lika viktig som för mej. 

Vi testade att äta lunch på nyöppnade restaurangen, alldeles vid  nedgången till stranden. Helt ok, tyckte vi alla. Smidigt att slippa ta med eller fixa maten i stugan, då det är nedstängning som gäller.

Medan C-E tömde stugans rör på vatten, tog vi andra en promenad på stranden. Helt ljuvligt väder, trots att termometern bara visade på 10 grader.

Fotbollen var förstås med. Målen var inte så mycket att ha för bollspel, då näten var borttagna.  Men som klätterställning funkade den, tyckte Konrad.

Väl hemma i stugan igen, kom asfaltskritorna fram och Konrad och Karl-Petter gav gatan en känsla av sommar.

Johanna och killarna åkte hemåt på sena eftermiddagen och C-E och jag åkte söderut, mot Malmö.

Vi har inte firat Avas födelsedag. Hon fyllde år för mer än en månad sedan. Firande i Halmstad var planerat, men den lördagen, för två veckor sedan, blåste och regnade bort. Så vi åkte till Malmö med några paket.

 Mest nyfikna var vi på att se hur det blivit i lägenheten,  då man flyttat upp sovdelen till  färdigställda vinden. Det blev jättebra. Det känns som en helt "ny" lägenhet, som nu består av två våningar i stället för en. Ava var överlycklig över sitt stora rum på ovanvåningen.

I Malmö fanns det allt lite sommarkänsla kvar.

Tog en liten promenad idag på morgonen och njöt av vackerheten i området kring Karins boende. Friskt och gott var det. Någon minusgrad även i Malmö.

En tur till IKEA blev det sedan. Lite nya möbler och förvaringsmöjligheter behövde  införskaffas till den utvidgade lägenheten. Jag har inte varit på något IKEA-varuhus på flera år, och blev rätt imponerad...och trött I benen...av den enorma anläggningen med så många snygga inredningar, i de olika utställningsrummen. Förr i tiden, då ansåg man ju att IKEAs möbler var av sämre kvalitet. "IKEA-skräp".  Det stämmer inte längre.

Lunch  passade vi på att  äta i den blå-gula affären. Prisvärt och välsmakande.

Naturligtvis fick Ava lite av det hon önskade, när mormor och morfar var med. Adina måste förstås få bekanta sej med det nya gosedjur.

Konrad brukar göra sin läsläxa för mormor eller morfar på tisdagar. Karl-Petter hade med sin läsläxa till Halmstad igår, och läste den för oss.  Så naturligtvis måste ju Ava läsa sin läsläxa för oss också. Det gjorde hon med bravur!

Körde fram till stugan för att plocka med lite saker hem. Och för att ta en sista runda på stranden, detta år.

Varvid vemodet sakta rullade in....

Höstvandring

 

Två gånger per år brukar det bli. En gång på våren. En gång på hösten. Idag var det dags. Höstvandring med vännen från studietiden i Jönköping och hennes man

De bor i Habo och hade  föreslagit Nyckelås naturreservat som vandringsled. Det blev en vandring på gula löv, på smala stigar, genom guldglänsande lövskog. 

Den vackraste delen av leden gick längs Nässjön. En kylslagen förmiddag gjorde att både mössa och vantar behövdes.

Fika var förstås med. Den intogs vid denna ljuvliga plats.

En eka var utplacerad på alldeles rättan plats, för att det skulle bli fina bilder.

Om jag någon gång kommer igång med att måla igen, så får det nog bli en avmålning av denna bild.

Vandringsleden utgick från Näs herrgård. Portalen har anor från 1600-talet. 

Dammen vid herrgården var inte så stor, men gav möjlighet för två gäss att ta sig en simtur.

En härlig vandring i hösttid. 

Lunch ingår i våra vandringstillfällen. Björkhaga i Mullsjö bjuder på ett fantastiskt salladsbord och god lunchmat. 

På vägen hem, sex mils körning,  kom regnet. Helt ok. Det är ju höst!

Helg igen!

 -Trevlig helg , brukar jag säga, då jag lämnar skolan på torsdagen. Leenden, och "detsamma", brukar bli svaret. 

Det är absolut en av fördelarna med att  jobba lite, det att man känner att nu är det helg. Fredag , lördag, söndag.  Måndag också, för den delen, men då är helgen över. även fast jag är ledig.  Torsdagskänsla, det är rätt gott.

Veckorna går fram i rask fart. Tisdag, onsdag, torsdag.

I tisdags var det en liten runda på cykel, med tisdagsryttarna. Mor och son. 

Cyklade i förväg för att få en bild från samma plats som jag tidigare fotat. För att de hur hösten förändrar färgerna. Soptunnan fick f.ö en central plats denna gång.

Man red till stor del på det höstfärgade underlaget på åkrarna.  Den gula färgen kommer sig av att man besprutar gräset med ett ämne som gör att det dör. Låter inte ett dugg miljövänligt, men är vanligt numera. Sannolikt kommer åkrarna att plöjas upp innan tjälen kommer.  

 

Men just nu är de stora fälten utmärkta ridbanor.  En gång har dotterns by legat under vatten. Det var ett tag sedan, det var efter istiden, då sjön Bolmen var jättestor och täckte stora områden i trakten av Värnamo- Ljungby. Därav de stora, bördiga fälten. 

Konrad hade sin sista utomhusträning för säsongen. Tisdagsträningen har börjat klockan halv sex och varat en timme. Strax före halv sju, så var det skymning och svårt att urskilja killarna på planen. 

Onsdag-torsdag. Jobb. Promenader i härligt väder. Igår gick vi på nyanlagd skogsväg, långt ute i skogen. Mobilen var urladdad, och hemma på laddning. Då blir det inga foton. Lite dumt att jag helt lagt av med att ha en vanlig kamera i fickan... 

Tittade ut genom fönstret i morse, och upptäckte den här varelsen i resterna av ringblommorna. Helt ok att äta där. De är överblommade. Tacksam över att rådjuret vare sig betade av höstaster eller krysantemum. Det har hänt tidigare höstar, att de sista blommorna blivit rådjursmat.

När jag kom hem, efter lunchtid, så mötte mej en "tråkig" syn på verandan. Något som jag verkligen avskyr. En back med älgkött. Naturligtvis borde jag vara tacksam. Men  jag avskyr arbetet med köttet. Tycker att det egentligen är lite tokigt, att bara för att man( maken) äger skogsmarker, så ska han  (vi) ha del av jaktbytet vid älgjakten. trots att han aldrig jagat. Jag tycker att det borde tillfalla dem som jagar och betalar höga avgifter för att få göra det.  Markägarna kunde få en köttbit och en påse köttfärs. 

Men det var lika bra att ta tag i "eländet". Tog en promenad och njöt av höstsol, innan jag satte  igång att skära bort hinnor och senor....Nu är det klart iaf. Köttbitar i frysen. Två stora kärl med kött som ska malas till köttfärs i morgon.  Köttfärs från älg, det är gott. Kött, det klarar jag mig utan.

Fy, vad jag är gnällig...  Speciellt som jag blir så trött på  alla andra som gnäller. Eller som jag sa på personalrummet i går : - Här gnälls ju lika mycket som på ett pensionärsmöte....  

Många av oss är riktiga gnällspikar. Fy, vad vi är tråkiga.... 

Kvällsljus

 Ett sådant fantastiskt ljus det var, då jag körde hem från Tranemo, just före solnedgång. Och inte nog med det, plötsligt syntes regnbågen över hela himlavalvet. När jag kom till de få raksträckorna längs vägen, så kunde jag stanna till och ta lite foton.

Stannade till på rastplatsen i Nittorp, för att försöka fånga en större del av Bifrost, men det gick inte så bra.

Regnbågen var för stor, och det var en massa träd i vägen. Blev en spegelbild i en vattenytan som bryts av regndroppar i stället.

Bakom mej var himlen också dramatisk. Tog bilden i backspegeln.

Den brinnande himlen slocknar snabbt, och på bara någon minut är regnbågen upplöst. Jag var ute i alldeles rättan tid. Och lyckades undvika att köra i diket. Koll på att det inte kom någon bil, det hade jag. Tyckte jag i allafall.

Dagen har bestått av träning, promenad, lite skolförberedelse och postural yoga. Yogapassen är förlagda till Tranemo. Idag var det höfterna som fick sig en omgång. Mycket välgörande. Tror att det är fler än jag som har stel höftböjare.

 Ett vackert kvällsljus. Nu får vi hoppas att det svenska fotbollslandslaget sprider lite ljus till alla de fotbollsnördar som finns i vårt land. Jag ska titta på matchen tänkte jag. I allafall tills dess att "vi" ligger under med två mål. Jag brukar ge upp vid det laget.

...för jag är inte riktigt som andra jag...

 Precis så kände jag igår, då jag tillsammans med 506 andra teaterbesökare satt i de bekväma stolarna på Borås Stadsteater. De vrålskrattade och applåderade... jag fattade inte alls vad det var som var roligt...

Vännen och kollegan, en gång för många år sedan även revykollega, undrade om jag ville åka med till Borås och se 123 Schtunk framföra Macbeth.  De var hennes favoriter, sa hon. Hon hade sett dem flera gånger. Tilläggas bör, att väninnan är involverad i BITE, Borås Improvisationsteater, sedan flera år. Jag har sett den gruppen framträda och det var ganska underhållande. Om nu 123Schtunk är mer proffs inom "branschen", så borde de också vara sevärda. Så jag tackade ja. Som av en händelse så spelas "riktiga" Macbeth på samma scen under en period. Vi passade på att se den för två veckor sedan. Helt enkelt för att förstå vad 123Schtunks föreställning skulle handla om.

"Riktiga" Macbeth var bra. Hade jag inte sett den, så hade jag inte förstått den handling som den trehövdade teatergruppen framförde. Men nu gjorde jag det och det var en helt ok förenklig och förkortning av  Shakespeares drama som framfördes. Ett par fina musikstycken fanns också med. Tre timmar, med tjugo minuters paus höll föreställningen på. Mer än hälften av den tiden innehöll improvisationer, konstiga ljud, konstiga rörelser, pantomimer, upprepningar, publikkontakt...ja, rent trams.

Folk vrålskrattade. Alla utom jag... eller kanske fanns det någon mer än jag som satt gravallvarlig och bara skakade på huvudet.

Jag log två gånger. En gång var när jag tänkte på det "humoristiska" i att "alla" utom jag, inklusive de som var på scenen hade så roligt. Den andra gången var när Macbeth blivit kung, och imiterade Trump i sitt sätt att visa makt.

Vi är olika. Jag brukar gilla det mesta som visas från en scen. Men det finns undantag 

Idag har vi varit en tur till Växjö. Karl-Petter spelade cup idag Tipshallen, alldeles intill Östers Arena. Vi har varit med flera gånger då Konrad spelar cup. Visst vore det kul att se Karl-Petters lag också. 

Fyra matcher.  Vi hann nästan i tid till den första, som startade 8.55. Två jämna matcher, som i och för sej slutade med uddamålsförlust, en ojämn match där Öster vann stort. Målvakten blev ledsen efter fyra insläppta mål. Fick bytas ut i flygande fläng. Sista matchen vann Karl-Petters lag stort. 

Huvudsaken är att man har kul. Och det hade vi, både plan och på läktare. 

Tog en promenad i Arenaområdet då det var en längre plus. Så vackert höstfärgerna. Så vackert att åka genom höstnaturen, en dag som denna. Hann med en promenad här hemma också. Kom på att jag skulle plocka lite olika löv till no-undervisningen i 4-5an. De ligger i press mellan sidorna i Bra böcker uppslagsverk nu. Bra att det kommer till nytta. Haft inte varit framme under detta millenniet...

Borde förstås förpassas till Återvinningsanläggningen. Men har inte riktigt hjärta till det...

Dottern skickade nyss en vacker bild. Hon hade tagit ett bad i den nyanlagda dammen, efter ridturen. Så hon är nog inte riktigt som andra hon heller... 

Det kanske ligger något i det där med äpplet och det närbelägna trädet...

Mer höst

 

Denna vackra, men ack, så snabbt förgängliga årstid, som kallas höst. Vill ta många bilder på de alldeles speciella höstfärgerna.

Igår var det fullt kör. Jobb, styrelsemöte, provrättning och protokollskrivande. Jag hör alltså inte till de prokrastinerandes skara. Bättre att få allt gjort, det ska ju ändå göras.

Hann med en promenad innan solen försvann. Så härligt väder.

Idag är det mera grått och mera rått. Blev förstås en lite runda genom hösten, då jag kom hem. Hade tandläkartid direkt efter den korta jobbdagen. Bet sönder en tand i helgen. Tandvärkstan i Tranemo är en superbra klinik. Ordnar tider så snabbt de kan, man blir familjärt  bemött, min namne till tandläkare, fixar snabbt och lätt det som behöver åtgärdas.

Vet att det finns något som kallas tandläkarskräck. Tror att den botas på Tandvärkstan. Jag höll på att somna under den kvart som man huserade i min mun.

600 kr i bidrag, gjorde att det inte kändes hutlöst dyrt, då det var dags för betalning.

Extra slö, efter att ha legat ner i den bekväma tandläkarstolen, behövde jag frisk luft. Att gå i skogen, och utsätta sig för älgjägarnas ammunition, känns inte aktuellt denna vecka. Så det blev en liten runda på grusväg.

Hajade till då jag såg en planta blommande näva, vid vägkanten. Nej, det äringen  midsommarblomma. Det är ett frö från en perenn näva som kommit på avvägar. Man blir ändå lite glad av den.

Gick till närmaste dammen och vände hemåt, delvis via en annan väg.

Höstfärger. Underbara. Jag njuter av de vackerhetsdagar som är. Om jag njuter av spinningpasset, som jag strax ska bege mig till? Nä...inte under tiden... men efteråt känns det bra...

Testar något nytt AI baserat redskap på Blogger. De blåmarkerade orden ska ge bättre sökmöjligheter.... Inte så mycket att ha..tror att det är mest irriterande..