Liseberg

-Du måste åka Balder, mormor! Det tyckte båda killarna när vi pratade om det traditionella "Jul på Liseberg"- besöket, i tisdags.

Ok! Jag ska! 

Jag sov lite dåligt i natt. Vaknade varannan timme. För det kanske var min sista natt i livet! Jag kanske inte skulle överleva den våldsamma berg och dal-banan. 

Eller, våldsam och våldsam. Kollar man på hur värsting- berg och dalbanan, Valkyria, ser ut, så är väl Balder rena barnleken.

Pulsen gick på högvarv, när jag stod i kön till vagnen. Den äldste av killarna hade dessutom backat ur. Han hade åkt tidigare, så det kändes ju inte helt tryggt att han inte ville åka igen.

Träkonstruktion. Inbyggd bana. Brant uppför. Utplaning. Man lyfte där man satt fastspänd, när det gick utför. Backe upp och backe ner. Samma känsla av att lyfta varje gång det var nedförsbacke. 

Jag överlevde. Med råge. Kan absolut tänka mig en tur igen.

Nä, man ser inte speciellt vacker ut i brant nedförsbacke. Men jag bangade inte ur, trots ( mild) dödsångest..

Det var mycket folk på Liseberg. Visst är det lite mysigt att gå runt bland alla ljusen. Kolla i bodarna. Provsmaka.

Tomten fick förstås besök.  Önskelista lämnades in av Karl-Petter.  Konrad hade ingen lista med. -Tomten finns ju ändå inte, sa han. Iaf inte den typen av tomte. Möjligen en liten gårdstomte...

Killarna åkte tillsammans en del, jag åkte tillsammans med båda killarna och bara med Konrad. Jo, lagom snurrande tingest, på inte allt för hög höjd, det är allt lite kul.

Det är svårt att avbilda vackerheten på det julpyntade Liseberg. För vackert är det, med alla ljusslingor, så vackert och genomtänkt ordnade. Ett imponerande ljusbygge.

Dags att vila den trötta tanten. I morgon är det tidig uppstigning igen. Klockan 08 ska jag vara i kyrkan. Klink-kompa till min "luciakör", som ska framföra tre sånger 

Sen tar vi jullov!