Lite lack, lite lågt, lite läskigt

Sociala medier är ju kända för att det är där folk talar om hur bra de är, hur bra  de mår, hur bra det går och hur bra de har det.
Tänkte göra motsatsen idag....och det är lite läskigt.
Att utlämna sina känslor offentligt.
Tycker att det man ska kunna göra det också........men tror inte alla håller med.
Den personliga integriteten.... den får man inte rucka på... gränser får inte överskridas....
Nu ska jag göra det... läsaren avgör om det är ok eller inte... jag väljer att skriva det jag känner....

Är lite lack på tillvaron.
Hittar inte meningen med den....
Det gör lite ont att bli gammal....
Skolan.... ok.... det mesta är klart där för terminen.....
MEN... vi ser inte varann... alla har sitt.....
önskar att man kunde jobba på ett annat sätt... mera tillsammans....
... men då måste man tänka om.....
Nu jobbar man mest för sig själv... eller är det kanske jag som omedvetet gör det ... eller vill ingen jobba med mej för att jag är så svår .... jag vet inte.
Sista veckan går vi in i.... om man räknar bort de tre dagarna under avslutningsveckan.
Onsdagen, avslutningsdagen, blir som vanligt.... vår rektor ( som tyvärr ska sluta) litar på att vi gör klart vårt jobb, även om vi - som vanligt - går hem efter gemensamma fikat just denna högtidsdag.

Det går verkligen på lösa boliner, det skolarbete vi utför sista veckan..... önskar att någon ville dela de lösa bolinerna med mig och mina klasser.

 Sommarlov....
Vad göra?
Cykla känns bra, att gå funkar ... men gör lite ont.
Det gör ont att bli gammal.
Är lite lack på mig själv för att jag inte tog tillvara de bästa åren bättre.
Vad jag skulle gjort....?
Annorlunda.

 

Intressen? frågade nya rektorn efter på introduktionssamtalet.

Visste inte riktigt vad jag skulle svara.
Har jag några intressen egentligen?
Geocaching?
Nä, jag tycker inte det är roligt längre.
Övernattade hos katter och häst i H-hammar och cyklade till Osudden för att leta upp den nya cachen där.
Njöt av cykelturen, men hur kul var det att leta i snåren efter en burk, under det att gps mest snurrade.
C-E hittade burken inne i en gran.....
Försökte oss på att leta upp en gömma i en gammal ek idag.
Fick med ett halvt myrbo, när jag letade där den borde vara - och absolut skulle vara....
... hittade ingen burk.
Jag tycker inte att gömma nyckel är kul heller.....

I kväll är det fest i byn.
Ska förstås åka dit. På cykel.
Men det är lite läskigt och otäckt.
Möta dem som man umgicks med när jag och C-E var unga.
Orkar inte med deras glada ( ?) levnadshistorier .....
... och så är det ´"abert" över alla andra som också finns med.
Den jag inte haft någon kommunikation med på snart tio år  ..... som jag varit livrädd för under många år, som jag fortfarande får ont i magen utav.....
... kanske är det detta som spökar mest av allt idag...
... då jag känner mig lite lack , lite less, lite låg.....

Solen skiner där ute.
Det är vår.
Jag kan röra mig ganska så obehindrat.
Jag lever.
Jag har ett fantastiskt jobb.
Jag har en familj.
Kanske finns det någon någonstans som säger att jag är dess vän....
Kanske kan jag hitta något att lägga den inneboende energin på.....
... mer än gräsklippning, biltvätt, ogräsrensning....
Livet kunde vara MYCKET sämre.
Tror att seretoninhalten behöver justeras.....