söndag 13 november 2016

Citerar C-E


"Det är tur att mitten finns", sa C-E.
Visst är det så att allt har en mitt, det har ju även en ytterlighet. Men nog är mitten, alltså mitt-mitten, om än bekväm, så ganska tråkig.
Ibland väljer man det enklaste. Det är mycket lättare och mycket tryggare att gå i mitten av den is-spåriga byvägen, än på de halkiga sidorna. Fast det är onekligen mer spännande att se hur man klarar sig  på det hala. Nu var det inte spänning som jag var ute efter idag, utan att komma obruten hem från promenaden. Man kan förstås försäkra sig och använda broddarna, men tänk, det har hänt att jag halkat även med dem. Mitten är säkrast.


I veckan, blev jag av min betydligt yngre kollega, kallad "skolans lilla rebell". "Lilla", det kan väl vara ett felvalt ord på mig, men att bli kallad "rebell", det är något som jag blir glad över. Visst går jag ofta på den säkra mitt-vägen, men jag känner mig mycket mera nöjd om jag lyckas ta mig över till den ena eller andra sidan och skilja mig från mängden.
I detta fallet gällde det en väldigt bagatellartad sak: Vi fick klart för oss att det inte var ok med levande ljus i skolan.  Naturligtvis en av de dummaste propåer jag hört, i fyrtioett lärarår och ett antal egna skolår dessförinnan, så har vi tänt ljus i advent. Dessutom förekommer brinnande ljus ganska ofta i olika experiment på mellanstadienivå. Ska vi inte kunna göra dem längre heller?
Skitsnack! Det är klart att jag fortsätter tända ljus i juletid....och i fysik/kemisammanhang. Undrar hur många bränder/ större olyckor som hänt p.g.a av levande ljus i skolan?  Säkerhetstänket idag har helt enkelt blivit dum-fånigt.
Rebellen kommer dessutom att låta tärnorna bära levande ljus i luciatåget och vad det gäller skolans/samhällsföreningens uppträdanden, så får lucia själv välja om hon vill bära ljuskronan med levande ljus... och riskera att få varmt stearin i håret.
Från det stora företaget fick vi veta att det inte var ok med levande ljus i förra årets luciatåg.  Man köpte in långa fina ljus och en krona att bära dem i. Bra tycker jag, för det där med stearin-rinn gör ont på  lucia. Men jag talade om att jag inte kommer att medverka om tärnorna var tvungna att bära batteriljus. Det fick bli som jag ville....och samma kommer att gälla så länge jag har hand om luciafirandet i skola och samhälle.  Lite rebellisk är det bra att vara, tycker jag.


Tycka vad man vill, det får vi enligt lag göra i Sverige. "Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser". Detta gäller såväl i den svenska grundlagen som i den europeiska konventionen till skydd för mänskliga rättigheter. En självklarhet i en demokrati, dessutom.
Ändå så är det fult att tycka vissa saker. Så fult att man får schavottera medialt, gång efter annan, och detta beroende på att åsikterna inte passar i mittens lilla land, Sverige.
I första hand tänker jag på Sverigedemokraterna.  Jag är inte anhängare av deras parti på något sätt, men jag tycker att det är ett parti som blir väldigt felaktigt behandlat i ett land som säger sig vara demokratiskt.
Nu senast så hade SD något större möte på Grand hotell i stora stan.  Hotelledningen fick be om ursäkt för att de tillåtit SD att hyra in sig på hotellet.  De betalar väl hyra ( ordentlig sådan) som alla andra, närmare en femtedel av Sveriges befolkning röstade på SD i förra valet, alla får tycka vad de vill, vad är problemet?
Även i riksdagen tycker jag att man beter sig väldigt fel mot SD. Rena diskrimineringen. Vad rebellen önskar, det är att man i stället för söndring skulle försöka få till ett samarbete.


I mittlandet Sverige, så måste man vara väldigt försiktig med vad man säger.Inte hänga ut någon men samtidigt då  låta grupper av människor vara utanför.
I många städer, bl.a. i Borås, så är detvanligt med bilbränder. Bilar som någon/några tänder eld på, för att jäklas, för att tala om att man finns. Vilka är det som anlägger dessa bränder?  Det framgår aldrig i nyhetsrapporteringen. Jag tror att det är andra generationens invandrarungdomar.  Av den anledningen att de är övergivna av både sina egna föräldrar, utifrån deras traditioner och konventioner, och det svenska samhället. 
Jag tycker att det vore förskräckligt om jag/många misstänker något som visar sig vara fel. Därför vore det väldigt bra att få svart på vitt. Och att samhället tar sitt ansvar för dem som kommit  fel, istället för att blunda och låta dem som egentligen styr i samhället, och som struntar i både invandrare, sverigedemokrater och "vanliga" människor bli mer och mer förmögna och inflytelserika.
Tycker jag. Och jag får tycka! Enligt lag!






















Att det blev som det blev i Trump-landet, det var det inte många som kunde tro.
Nej, jag hade inte röstat på Donald om jag haft rösträtt over there. Visst hade mitt-spåre-hållande Hillary fått min röst. Samtidigt är det lite spännande att se att så många vågade ge sig ut i det halkiga Trump-spåret, för att kanske få till lite ändring. Illa är att så många blev trumpna över valresultatet och i stället för att ge den "osympatiske" en chans, ställa till en massa oreda, genom olika slags demonstrationer.
Ska faktiskt bli lite spännande att se vad som händer....


Min alldeles egna konklusion av mitt offentliga tänk: Det är tryggt och säkert i mitten, men väldigt mycket mera spännande i de isiga spåren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas