Förfall

 "Gamla människor är vackra"  Så tycker en del. Vilket man förstås  får tycka.  Men frågan är vad det är man bedömer; människan eller utseendet?

För inte blir man vacker när man blir gammal ! Förhoppningsvis har man blivit vis nog att bli en bättre människa men inte ens det är en självklarhet....

Under de senaste veckorna har jag haft anledning att titta på gamla foton, och genom de gamla bilderna bli medvetandegjord om det kroppsliga förfallet. På  fotona från åttiotalet ser jag en snygg tjej med glada ögon och smal midja.
På nutida foton är allt detta borta, det kroppsliga förfallet är så uppenbart.
Det är så livet är, jag vet.... men man blir ändå lite vemodig av att erfara skillnaden...

-

Vi var på Lorensberg och kollade på "Macken" igår.  Den uppskattade tv-serien från åttiotalet hade, trettio år efter sitt ursprung, gjorts om till scenföreställning. Det var de gamla kända låtarna, det var de gamla välbekanta sketcherna.  Aktörerna var till två tredjedelar de samma som 1986.
Det kroppsliga förfallet var tydligt på några av dem... på några inte alls lika tydligt.
Tidens tand undgår inte någon, men den biter hårdare på en del. Genetiken har sannolikt en avgörande roll. Mat/dryckesintag och graden av träning påverkar säkert också.

Sångrösterna hos de drygt sextioåriga herrarna, det var det inget fel på.
Min egen pipa, den har väl aldrig varit något att skryta med, men förfallit,  det har även den gjort.
Underhållet av den har varit alltför dåligt.



Något som har förfallit, det är vårt sociala nätverk. Speciellt alarmerande är det för oss som börjar komma till åren.  Man vet ju att man själv förfaller alltmer, och kommer att behöva hjälp att klara sin vardag, så småningom.
När hus och trädgård blir för mycket att orka sköta, då vill man ha en trygg plats att tillbringa ålderdomen på.
På åttiotalet var detta en självklarhet, idag så finns inte den tryggheten kvar längre.  Man hör veckoligen talas om  människor på mer än 90 år som nekas äldreboende eller multisjuka åldringar som får nöja sig med  några korta besök av hemtjänsten per dag.

Hörde på radion en kvinna, nybliven pensionär, som hade hört av sig till de sociala myndigheterna i sin kommun, för att ställa sig i kö till en plats på ett äldreboende. Hon räknade med att det kunde vara "lagom"  att ställa sig i kö vid 65 för att vara säker på att ha en plats då hon blir 80. Så klokt tänkt!
Om det var möjligt? Inte då, inte i ett socialt nätverk i förfall och sönderfall.

Tänkte mig en promenad på grusvägen idag, men då den var alldeles nedisad bitvis, så blev det skogsväg och asfaltsväg i stället.
Passerade detta område och funderade på om det handlade om förfall.
Naturligtvis inte! Det är ju tvärtom ett föryngringsområde.
Är väldigt glad att den genetik som jag själv bär inom mig, också har fått möjlighet att föryngras.
Och att förädlas.

Skitig och stadd i förfall, ska den här snöskulpturen tillbaka in i kretsloppet igen.

Det är trots allt en ynnest att få vara människa och ha ett bra liv, även om man tycker att ens spegelbild ser lite konstig ut, Fast... ibland händer det allt att jag blinkar lite finurligt åt den halvgamla tanten i spegeln och tänker - Du duger bra!

De vackra rosorna ( a 29 kr från Lidl -otroligt billigt!) har en kort vackerhets-tid.
Förfaller, det gör allt, även om det tar olika lång tid.

Det är bara att inse att vi alla har en plats i ett kretslopp och bör ta till vara  vår tid på ett sätt som vi blir nöjda och glada av.
En glad människa, det är en vacker människa - ung som medelålders som gammal. Hos en glädjespridande person, så noterar man inte det naturliga förfallet på samma sätt, man smittas av gladhet och positivitet i stället.