Halshuggen?

Halshuggen? Ja, iallafall  bildligt. För det blir man väl, då man inte är PK, politiskt korrekt, när man avviker från rådande åsiktskultur.

Jag är ganska så mycket icke PK, det inser jag. Tänkte lufta mina tankar lite och kolla om någon kan hålla med i något... eller om det är mina åsikter är för hårdkokta för de fåtal som läser detta....

#metoo-rörelsen hade absolut ett lovvärt syfte, men jag anser att det har gått alldeles för långt. Lika mycket som jag tycker att det helt otroligt fel att våldtäktsmän har kunnat friats i rättegångar eller fått för lindriga straff, så tycker jag att det är helt otroligt fel att en klapp på en kvinnorumpa, i fyllan och villan, ska få män att behöva avgå från befattningar som de sköter väl.

Det är väl SKILLNAD på övergrepp och övergrepp. Det allvarliga, det ska bestraffas, det ska BORT... men lite får man tåla.  Man ska inte kunna polisanmäla en klapp på rumpan, och man får tåla mer av berusade människor.... för det vet vi ju alla som har varit med om alkoholens påverkan, berusningen gör att man agerar på ett sätt som man inte skulle göra annars.

Om jag inte minns fel, så var det Jonas Sjöstedt, vänsterpartiets ledare, som klappat någon på rumpan. När han blev anmäld för detta, så fick han heller inget stöd från den kvinna som var partiets talesman. Hon ansåg, jag hörde detta på radio, att det var kvinnans ord som gällde, som man hade man ingen rätt att försvara sig.

En kollega till mej, har vittnat om det som många pedagoger av manligt kön, fått utstå. Förtal och anmälningar om sexuella närmanden. Kollegan fick höra att han var utsatt för ett förtal,  på Facebook. En tjej, som kanske inte gillade honom, ansåg att han gjort närmanden.... vilket antagligen bara var en klapp på axeln. Numera vågar han aldrig komma nära en elev. För egen del så klappar jag ofta eleverna på axeln,vet att de allra flesta av oss mår bra av just det.

Lite får man tåla, och så måste det egna förnuftet kunna förstå att det som man tyckte var lite obehagligt, det var inget övergrepp, det blev bara lite fel.
Kvinnor kan också göra tokiga saker, inte bara män.

 
H&Ms reklamkampanj kring barnkläder med djungeltema, tog hus i helsike.
Nä det var inte helt genomtänkt att låta ett färgat ( får man skriva så) barn, bära en tröja med texten om monkey på kanske..... MEN är det inte allvarligare att man fortfarande tänker fördomstanken att färgade människor skulle kunna ha epitetet monkey.

Påverkan från någons "kränkhetskänsla" kan bli stor, och i detta fall så fick det människor att förstöra lokaler och kläder i H &Ms butiker i Sydafrika. samt diverse människor att tycka att H &M har ett rasistiskt tankesätt.

Hade det inte varit bättre med en direkt dialog med H &M?

I luciatider så har frågan kommit från de små eleverna: Får vi inte vara pepparkaksgubbar/gummor på scenen, då vi ska uppträda i bygdegården?
Klart att man får! Hur idiotiskt dumt är det inte att förknippa pepparkaksfigurer med rasism.

Nästan lika idiotiskt är det att skriva om den litteratur som redan är skriven, på det sätt så att ingen blir kränkt.

Om folk vore lite mindre lättkränkta, så skulle världen vara lite enklare.

Jag är helt övertygad om att det mesta som uppfattas som kränkning, det är något som blev lite fel sättet att uttrycka sig.

De flesta av oss varken vill eller har avsikt att "kränka", medan en del av oss letar möjlighet att få känna sig kränkt.

Och så finns det de, som hjälper till att hitta eventuella kränkningar, för att hjälpa andra att känna sig kränkta...

Jag är "förstelärare". En karriärsmöjlighet som jag tycker är helt tokig, men som jag ändå sökte på den tiden då det fanns möjlighet att söka.

I första omgången av ansökningar så skulle man tycka till om olika saker. Ett av ämnen var inkludering kontra exkludering.
Jag skrev då om en av de riktigt goda exemplen som jag har från min lärargärning: när jag delade en stor klass i en grupp som läste enklare engelska respektive svårare engelska i åk 6.
Kanonbra för båda grupperna, man fick undervisning som låg på bästa möjliga nivå.

Att jag gjort detta, och dessutom tyckte att det var bra, det var något som definitivt drog ner värdet av min ansökan till "högre" tjänst. I skolans värld så ska alla behandlas lika, hur olik man än är.

Naturligtvis ska INGEN exkluderas. Att vara utanför, det är något som ingen människa ska behöva utsättas för.
Men det är inte alls säkert att man ska INKLUDERAS i den grupp, där man (t.ex) enligt ålder, kön och kulturell tillhörighet borde/ska vara. Man kanske skulle må mycket bättre i en annan grupp.

Det finns elever som skulle må mycket bättre i en mindre grupp, i en annan klass eller i en annan skolform än där man finns, för att man enligt rådande kriterier ska finnas där.

I skolans värld ska alla elever formas enligt samma mall.
Det tycker jag är ganska så kränkande mot individen. Visst finns det grundkunskaper som alla behöver, men utöver dessa, så borde det finnas mer möjligheter att kunna gå sina egna vägar efter sina egna förutsättningar. Svårt att skriva ner i en läroplan kanske, men i den  mångfasetterade värld, som vi lever i, skulle det inte alls vara en omöjlighet.

Nej, allt är inte svart och vitt - det finns många vackra färger också. Dem ser man inte mycket av i dagens lättkränkta samhällsklimat.