50 år

 

Ett halvt sekel! 50 år! Kom på det för några dagar sedan... det är femtio år sedan som jag gick ur gymnasiet. Man tog inte studenten på den tiden, man avslutade sina tre år på gymnasiet. Inte så konstigt att det var så, eftersom man bara några år tidigare tagit studentexamen genom att avlägga kunskapsprov på studentdagen. Tack och lov att man slapp det!

Mössa eller ej? Det var frågan bland oss som slutade gymnasiet 1972.  Jag valde studentmössa. tror att mer än halva klassen avstod. 

Utspring? Inte då. Vår klass gick till Immanuelskyrkans restaurang och åt en landgång. Sen tog vi våra egna bilar ( om vi hade sådana) hem. 

Jag tycker att det var hur bra som helst. Enkelt, men ändå lite festligt. 

Väl hemkommen, så var det uppvaktning kvällen lång. Min mamma sa alltid att det var det roligaste dagen i hennes liv. 

Bal hade vi, någon vecka för avslutningsdagen. På Statt i Borås. Hotellet som började brinna under en studentfest sex år senare. Tror att det var närmare tjugotalet ungdomar som omkom i branden.

Långklänning ( sydd av mammas kusin) gällde förstås på balen, men vita kläder på avslutningsdagen, det var inte vanligt.

Måste få tycka att dagens studentfiranden är alldeles för storslagna. För de alla flesta. Och en sak är säker; att ta studenten det är inte det bästa i livet, så som dagens studenter får det att låta,  Oj, vad mycket kul man hade under gymnasietiden. 

Igår hade jag och en av mina allra bästa vänner genom livet, från högstadiet och tills nu... 53 år... bestämt att träffas för att äta lunch på Åsundsholms golfrestaurang. ( Om någon läst Birgit Th Sparres "Gårdarna runt sjön"-serie, så är det just i det huset hon skrev sina böcker. En av gårdarna runt yttre Åsunden, Ingemar Stenmark ägde granngården, Sjörred, under ett antal år. Hofsnäs, ytterligare en sommarrestaurang som vi ofta besöker, är en annan av gårdarna)

Vi brukar ofta prata om våra vänner från gymnasiet, då vi ses. Vi blev en lite sammansvetsad grupp bestående av Adele och mej, samt tre killar, under våra tre gymnasieår. Efter gymnasiet hade vi ett par träffar, den senaste för 35 år sedan. Sen har vi inte träffat våra gamla gymnasiekompisar,

Så fick jag av en händelse veta att en av killarna bor bara några hundra meter från Åsundsholm.  Skickade ett meddelande till Adele i början av veckan; " Ska vi messa Ingvar och fråga om han vill träffa oss?" En superbra idé, tyckte väninnan. Varvid jag skickade ett SMS... telefonnummer är enkla att fåå fram idag....och ställde frågan till vår gamla kompis, Han ringde upp direkt, och svarade "Jag kommer".

Ett sådant trevligt möte det blev! Vi hade så otroligt mycket att prata om, både gammalt och nytt!

Fyra timmar satt vi på restaurangen. Ingvars sambo jobbar dessutom där, så vi blev väldigt väl omhändertagna.  Efter det åkte vi till Ingvars  vackra timmerstuga och fick en visning av hus och trädgård. 

Så otroligt kul att ses efter alla år. 

Messade vår båda "absent friends" i går kväll. Undrade om de ville komma med när vis ses igen, framåt hösten. Den ene killen svarade direkt "Jag kommer". Den andre tackade för hälsningen. Tror inte att han är intresserad av att prata gamla minnen..... 

 Vi pratade lite om att försöka fixa en träff för hela klassen. Vi var inte så många, då vi slutade trean. Många hade hoppat av, gått om eller bytt klass. Och några, som gått om en klass, hade tillkommit.

Få se vad vi känner för, då vi ( förhoppningsvis)  träffas i höst igen. Skulle vara kul att träffa alla ... men allra roligast är det ju att träffa dem som tillhörde vår lilla kvintett.