Skyltsöndag#412 och lite annat..

 Vilket ju är en imponerande siffra. 412 i följd!  Är det tredje gången som jag ...möjligen... har något att bidra med ...

Har en femårsdagbok. Försöker skriva ett par meningar dagligen. Om väder och om vad man har gjort. Är på femte året i boken. Kollar tillbaka och ser att jag tidigare år, när det börjat bli  vår, noterat att jag gjort ordentliga långpromenader på 8-9 km.  Bloggvännen toviska54 skrev dessutom att hon promenerat över en mil, nyligen. Inspirerande...lite utmanande...

Måste ju bara se om tanten fortfarande fixar en längre runda än de normala 4-5 km långa promenaderna. 

Skylt: svårt att se... men visst är det älgtorn nummer 76.

Fortfarande minusgrader på skuggiga platser, men värmande sol på andra. Fågelsång. Härligt! Lätt att gå. 

Och så hade jag ju något att se fram emot; Ava och hennes mamma skulle komma på sedvanligt påskveckobesök. 

En km längs järnvägen, det är den tråkigaste sträckan. När jag kom till övergången, kom jag på "skyltsöndag".

"Se upp för tåg" . Lovar att tåget hörs!  På lång väg!

Lampan var tänd! OK att gå över. Övergången,  långt ute i skogen, är verkligen försedd med både hängslen och livrem. 

Gissar att skylten visar avståndet i km till Göteborg C. Järnvägen går från kust till kust, mellan Göteborg och Kalmar.

Gillar den gamla skylten, med en hel del patina.

Tror mig veta att makens förfäder skänkte marken med gamla vekefuror, sådana man tog kåda för att göra tjära av, till Naturvårdsverket. Naturreservatet har funnits i 60-70 år. Det brukar gå en hel del bilar dit under sommaren. Tror  att de blir besvikna, det är rätt förfallet där ute.

Orkidéer har en speciell ställning i naturvårdarnas hjärtan.  Lokaler med knärot har stoppat en hel del skogsavverkningar. Jag var ute och kollade efter bladrosetten på knärot, förra sommaren.  Fann den inte. Orkidéer brukar blomma på tidig högsommar, men just knärot lär blomma på hösten. Får försöka komma ihåg att leta efter den då...

Det finns ytterligare tre arter av orkidé i byn. Finns inget fridlysningsbehov av dem i våra trakter, egentligen....

Lite tokigt med parkeringsskylt ute i obygden... men ska det vara ordning och reda, så ska det.  Nog kan det ligga lite tyngd i att naturreservatet har en egen parkering.  Dock utan avgift!

Jodå! Tanten fixade rätt lätt de 8 kilometrarna. Även om det var  mer driv i stegen de första två km än de sista två.

Maken hade rensat upp mossa från altanplattorna medan jag var borta. Läge att sätta ut altanmöblerna! 

Ava och hennes mamma anlände alldeles efter lunch. Blev en bra stund på altanen, i solen. Lite påskpyssel fixade förstås pysseltjejen. 

Mamman har fördelen att kunna jobba på distans under några dagar. Så vi får hänga med Ava i morgon, och sen åker hon med till kusinerna  på tisdag. 

Härligt att ha två glad tjejer på besök i flera dagar!