Förkylt

 

Eller, i vissa fall, rentav helt sjukt!

Vi hade barnbarnspojkarna hos oss under helgen. Kul, jobbigt- ja, det skrev jag väl om i söndags.
Karl-Petter var lite hängig redan på fredagseftermiddagen. Somnade i morfars famn- något som han inte brukar köra. 

I övrigt ingen fara, utan fullt kör, men på natten hörde jag att det var tätt i näsa och i luftrör och på lördagen var han ordentligt snorig.

Dagisförkylning- även om det är så noga med att barn ska vara hemma för minsta förkylningssymptom, så går det inte att hindra virus för att sprida sig. 

Viruset gav sig på både mormor och morfar. För min del är det en helt normal "bonnaförkylning" av mildare sort, en sådan som man normalt hade gått till skolan med. I dessa tider är det inte OK, så det var bara att stanna hemma idag. 

Ingen ko på isen, jag gör arbetsdagen på måndag i stället. Vill gärna ge eleverna möjlighet till en bra avslutning, där sångerna sitter någorlunda. Vill dessutom göra vad jag kan för att årets femmor ska lyckas bra i höstens retorikmatch. Jodå, det blir tv-inspelning i höst också. Häftigt att se vår lilla skola som enda landbygdsskola, bland ett antal storstadsskolor.... varav några friskolor.

Maken däremot, han skulle egentligen på läkarbesök /årskontroll idag. Ringde i går och ville ändra tiden eftersom han hade ont i halsen. Han åkte på att göra ett covid-test idag. 

Är medveten om att här tycker många annorlunda än vad jag gör- men jag tycker att det är tämligen sjukt att covid-testa allt. Speciellt som vi inte är sjuka, bara lite förkylda. Dessutom vet vi var viruset kommer ifrån.

Värre var det för fyra veckor sedan, då när jag vikarierade i grannskolan.

Näst sista fredagen kom en tjej från fritids och frågade upprört var en elev var. Han fick inte åka med skolbussen hem, för hans pappa hade testats positivt för covid.

Pojken var hemma i karantän på måndagen. Kollade frånvaron varje dag inför sista lektionerna som jag skulle ha på fredagen. Det var många borta i mitten på vecka. Mailade rektorn och frågade om man fått någon som var positivt testad bland eleverna. Ja, en. Lillasystern till "min" elev. Annars var det lugnt.

Ingen fara tänkte jag- som dessutom började känna mig lite rosslig. På fredagen berättade kollegorna på skolan att flera av dem snabbtestat sig, med negativt resultat.

Kände också att min egen förkylning förvärrades under fredagen.....

Det blev en lindrig förkylning, så jag tänkte att det här är väl ingen fara

En vecka senare fick jag veta att sammanlagt 8 av de 28 eleverna i klassen testats positivt för covid. Jag hade inte fått någon info om detta från skolledning- eller klasslärare. Tämligen sjukt beteende!

Var i Halmstad och premiärbadade i måndags. Ett kallbad blir ingen mer förkyld av, även om det kanske kunde var lite vågat, eftersom det började killa i halsen redan då. 

Medger att jag i många fall kan vara sjukt dumdristig.....

Mormorstisdagen var som vanligt, en trevlig dag. Ett problem behövde lösas dock: K-P var fortfarande lite snuvig och hes, och båda föräldrarna hade uppbokade tider med sina respektive patienter. 

Synd att någon skulle behöva avstå en bokad ortopedtid eller en en återgivning av en neuropsykologisk  utredning, tyckte jag, och föreslog att vi skulle ta med oss Karl-Petter hem till oss.

Inga problem att få med den killen. Hej då, mamma och pappa och så en slängpuss och så iväg till mormors och morfars bil. 

Superkul att ha två och ett halvt-årige killen ensam, för en gångs skull. Det tyckte nog han också, En lillebror är inte alls van vid att få odelat uppmärksamhet en hel dag. 

Möttes på halva vägen till Värnamo och återbördade den utlånade sonen i går eftermiddag. Hej då, momo och moa! 

Kan inte låta bli att referera till en riktigt sjuk händelse i vårt närområde. 

Jag tror att många har läst om flickorna som förgiftade sin lärare.  Man tror inte att det är sant, att elever på mellanstadiet kan genomföra en sådan sak. 

Nu har jag bara läst några olika tidningar, och vet ju inte hela sanningen. Några tidningar skriver  att flickorna lagt någon kemikalie i lärarens vattenflaska vid flera tillfällen. Hon hade blivit så dålig att hon måst uppsöka läkare.

I en annan tidning påstås det att man bytt ut vattnet i flaskan mot vatten från toaletten.  I samma artikel tycker en av papporna att detta inte var något som skulle komma ut i media, att det rörde sig ju BARA om ett busstreck!

Nää, det är inget busstreck! Det är helt sjukt att något sådant ska kunna förkomma! Jag lägger ansvaret på både föräldrar och på skolledning. Speciellt som detta är en klass där det tycks vara rena kaoset! 

Skulle våra elever kunna göra en sådan sak? Nej, säger jag. Visst kan de vara tramsiga, brötiga och mer än nödvändigt ifrågasättande. Men de vet var gränserna går! Även om man som lärare behöver vara behjälplig i gränssättandet ibland.

Knäet mitt är lite knäppt- ja.lite  sjukt antagligen.

Känns jättebra här hemma; ingen smärta alls varken i trappor eller när jag jobbar i trädgården. Ingen värk på natten, inte heller vid vridningar och böjningar.

Men att gå på grusvägen, det gör fortfarande ont. Det känns som om mitt gamla knä tycker att jag ska hålla mig till trädgårdsarbete och cykling.   Är i alla fall glad över all förbättring!

 

 Det växer sjukt snabbt i trädgården, och blommorna  kommer en efter en.  Det gäller att hinna njuta. 

Planterade ut dalior av flera sorter idag.  De ser pigga ut. nu efter några timmar.  Gäller bara att vattna en massa i början. och vatten har vi gott om.

Det blev en fotorunda i trädgården idag, Känner inte till namnet på alla växter - är dålig på perenner. Men vackra är de!

Helgen

Det blev en långhelg. Tvådagars jobbvecka. Känns lite. För lite. Tre dagars jobb är perfekt ju.
Nu behövde jag den arbetsfria torsdagen, det är tydligt. Förkylningen hänger i än, om än på klar tillbakagång.
Leukocyterna, de vita blodkropparna, har verkligen fått jobba.eller också vill de också vara med och höstfärga. Invärtes....

Kändes som lördag, då vi vid lunchtid i fredags, begav oss till Ulås för att vara barnvakter.
Bra att jag tydligen vant mig vid ledig fredag nu....
Nu var det fredag, och fullt upp som vanligt, när man är med pojkarna.
Är tacksam för att de bor på ett bra avstånd från oss och för att få följa deras utveckling. Superspännande när "stora" pojken kan berätta med tydliga ord och meningar och när "lilla" pojken tar sig framåt med väldig fart, krypandes och gåendes "utmed".
Är förstås lika tacksam för tjejen i Malmö, bara det att vi ses inte en-två gånger per vecka. Får vara glad om vi kan få till att ses nästan varje månad...

På vägen hem från Ulås, på fredagskvällen, så körde jag /vi på ett rådjur.
Inte alls kul att se det påkörda djuret lika skrikande på vägbanan, utan möjlighet att bruka bakbenen. Är ju bättre om smällen blir så kraftig, att det avlider direkt.
Ringde 112, som kopplade mig till polis i Jönköpings län ( olyckan skedde mellan Hestra och Grimsås). Den vänlige polismannen kunde informera om att fredagen 11 oktober inte alls var rådjurens dag, det hade bara ramlat in samtal om påkörda djur.
Polisen lovade ordna fram en jägare, och C-E märkte ut platsen där det förlamade djuret befann sig, bara en bit från vägkanten.
Fick besked via telefon i går morse att platsen lätt kunde hittas, och att rådjuret avlivats.

På bilen fanns inte en skråma, bara lite hår och smuts...

Usch, så snabbt det går när  djuret  springer ut precis framför bilen.Höll ändå bara tillåten hastighet, 80 km/h, men det är snabbt det också, när man behöver bromssträcka på bara några meter....

Nä, det var ingen rolig upplevelse....hoppas slippa vara med om det fler gånger. Kommer aldrig mer att köra över tillåten hastighet i mörker,  på väg utan viltstängsel.

Lördagen användes till att röja ut i växthuset och i en av rabatterna.

I det lilla drivhuset var luften unken av ruttnande tomatplantor, frusna omogna tomater och frusna,, ruttnande pelargonier. Skönt att få bort alltihop och att få rengjort väggar och tak. Tänkte på att jag sannolikt förstörde livsmiljön för en hel del insekter och spindlar. Ungar till insekter som hjälpt till med sommarens tomat- och gurk-pollinering , kanske.
Lät lite "skit" vara kvar i hörnen för deras skull.

 '
Att vara no-lärare, det kräver en hel del förberedelser. Hade fixat mycket inför kommande två veckor med kemi redan tidigare. Det är  veckor som jag är ansvarig för ( kollegan ansvara för so-ämnen). Var i väg och handlade sådant som behövdes i experimentväg ( bara sådant som finns i en ICA-affär) i går förmiddag. Idag behövdes ytterligare två timmars jobb på plats i skolan, för att jag ska känna mig beredd för den första veckans fem lektioner.

Tänkte på min gamla kollega, när jag gick omkring i skolan för att hitta det jag behövde, hon som absolut inte ville ha no, trots utbildning i ämnet, och som ändå framhärdade att det är lika mycket planering och förarbete i so. Det är det inte, kemi och fysik kräver mycket förberedelse. Men är tacksamt, eftersom det blir så elevaktivt.

Blev glad då jag såg en av mina tidigare elever på Facebook. Hon gjorde prao på det stora företagets lab, och uttalade sig om att hon gärna ville jobba med liknande arbetsuppgifter i framtiden.
Därför att hon gillar no.
Det är det jag verkligen försöker få mina elever att gilla, för jag kan inte annat än tro att naturvetenskp är viktigare än samhällsvetenskap, både nu och i framtiden. ( Sen sa jag inte att so är oviktigt, bara att det är mindre viktigt än biologi och kemi)

Tycker f.ö. att det är helt horribelt att man lyssnar på gamla stofiler som blir så upprörda, då man i kommande läroplan för historia, åk 7-9, ville ta bort den del som behandlar antiken. För att bättre hinna med resterande innehåll. Nu blev det kvar..... Anser att man bara borde ha historia från 1800-tal och framåt på högstadiet. Det är den historien vi ser konsekvenser av idag.......

Härligt söndagsväder lockade till utevistelse.
Föreslog - eller det kanske var C-E som föreslog - lunch på Hofsnäs. Ett sista besök där, för denna säsong.
Åkte först till vackra Torpa, för att leta upp en annorlunda typ av geocache, WherIgo. Tja, så där kul... man tar sig från plats till plats och svarar på en fråga innan man får gå vidare till nästa plats.
slutligen får man koordinaterna till en fysisk gömma.

Promenad på en av Hofsnäs naturstigar efter det och sedan dags för den goda fiskgryta/soppa som är en av herrgårdsrestaurangens ständiga rätter.

På väg hem letade vi upp två nya cacher som kommit ut i Länghem. en av dem var otroligt välarbetad och rolig.

Är ju lite si och så med et där med geocachandet numera. Bra att ha ett mål på 100 gömmor per år. Det har blivit några fler än så, så här långt. Hoppas på någon mer tur innan det blir nytt år.

I morgon är det dags att öppna grinden till en ny skolvecka. En ganska så skon känsla. Gäller att njuta av den känslan under det sista skolåret...

Förkylt

- Oj, igår var t.o.m Anna-Lena sjuk, hörde jag någon säga en gång då det begav si,  under förra läsåret.
Jag räknas sannolikt inte till dem som förväntas bli sjuka.
Idag var vi där igen. Anna-lena sjuk. Sjukanmäld i alla fall. Orkade bara inte med ytterligare en hostdag i skolan. Tror att musik på schemat gjorde att jag omedvetet tog beslutet att stanna hemma. Det är ingen hit att vara ledare för en musiklektion, då hostattackerna avlöser varann och då det inte finns mycket till röstkapacitet kvar, stämbandsmässigt sett.

Klart man ska stanna hemma när man är krasslig. Vi  är nog många som väntar in i det längsta med att stanna hemma från skola och annat "oersättligt" jobb. Igår kände jag att det inte funkade att sjukanmäla sig, flera av kollegorna skulle på möte med  högre skolledning ( jag är ju på utfas, så jag avstår allt sådant) så jag behövde ta hand om klass. Dessutom hade jag min fritidstid på eftermiddagen.
Idag vet jag att det finns uppbackning, att det finns någon som kan komma till ersättning.

Har tänkt sköta mig exemplariskt idag. Stanna inomhus. Vila. Tror att det är det som behövs för att få bort det envisa hostandet och kurera det igengrodda huvudet. ( Finns säkert någon som anser att jag alltid har igengrott huvud... men i detta fall så är det förkylningslem, och igengrodd av det, det är jag som tur är, inte så ofta)
Sticka går bra förstås. Läsa tidningar. Lyssna på poddar.
Tittar ut i den halvsoliga vädret, skulle vara gott med en promenad... men nej, idag får även den anstå.

Lyssnade på den här podden på för middagen  https://poddtoppen.se/podcast/1407535584/mellan-himmel-och-jord/66-att-leva-med-cancer
Vet att de där killarna fått pris för sin podd, Har annars mest kollat nittorpsbördige Lucas youtubeklipp, och slutat kolla dem, för jag tycker att han är rätt så tjatig. Generationsfråga.
Här hade killarna verkligen lyckats med Amanda som gäst.
Amanda, som jag hade som elev under mitt första år i Grimsås, har ett instgramkonto, värt att följas. https://www.instagram.com/amandascancer/
Hennes och poddkillarnas nystartade insamling till Cancer rehabilitering är verkligen en behjärtansvärd insamling. Stöd den om ni har någon hundralapp om ni kan avvara. https://se.betternow.org/fundraisers/jlc-och-amanda-for-cancerrehabfonden

När man lyssnar på Amandas berättelse, så är en förkylning som en spott i havet. Unga människor borde i behöva ha det som hon... men ingenting i världen är rättvist. Vi är många som önskar Amanda en god väg tillbaka till livet!

Lyssnade också på en podd från skolministeriet,utbildningsradion.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1361968
Log för mig själv då jag kände igen trenderna som räknas upp. Trender som kommit och gått, trender som fortfarande råder. Hattie heter "guden" just nu, har säkert varit det i mer än fem år. Han tycks vara genomskådad numera.  Kollegialt lärande är också undergörande. Visst, men inte för att skapa konformitet, utan för att vi ska ge varann idéer. Blev så glad när de sakkunniga som medverkade i podden var överens om att varje lärare måste anpassa sin undervisning till varje klass och delvis till varje person. För det är den här gamla lärarinnan också överens om.
Man tog också upp som exempel, den dummaste trend jag kan påminna mig. Åldersblandade klasser. Jistanes så ilsk rektorn blev, då jag ifråga satte värdet med att undervisa tre årskurser tillsammans. De stackars skolledarna är verkligen i trendsättarnas händer, och  måste hänga med på alla tokigheter.
 ( F.ö. den största anledningen att jag aldrig sökt tjänst som rektor... eller jag gjorde en gång... men den ansökan var så långt ifrån en seriös ansökan den kunde vara, så jag fick ingen respons alls...)
Idag vill ingen ha åldersblandning. Fast vi på landet, i de små skolorna, vi måste ha det i vissa ämnen.  En av nackdelarna med småskolor.  

Har nog varit nyttigt att ägna sig åt lugna aktiviteter idag.  Hostattackerna kommer alltmer sällan idag. Och huvudet, det är som vanligt nästan. säkert igengrott med en massa skittankar, men bihålorna gör inte ont längre.
Bra att tanten kunde komma överens med sig själv om en vilodag, så den gamla kroppen kunde ge sig på de invaderande viruscellerna i lugn och ro.

Hosthinder

Kollade på FB att det var likadant vid förra veckolånga lovet i oktober - en förkylning som satte hinder för det som man brukar göra och vill göra. Tror att det är ganska vanligt i vårt skrå, vi intalar kroppen att vi är oumbärliga och så väntar den med att låta förkylningar och andra infektioner att bryta ut tills det är lov.
Barnen har hostat i veckor.många har varit hemma. En stor del av barnen har haft "hostförkylningen" som hoppade på mig alldeles i slutet av veckan, antagligen därför att nu hade jag inte jobbet att skylla på, när virusarna hemsökte mig och ville avlägga en visit.
Kunde vara betydligt värre, men det är bara att inse att jag faktiskt får ta det lite lugnt till luftrören känns rena igen. Ingen zumba idag, ingen spinning i morrn och den planerade resan till Borås för att lämna lite blod, den får också skjutas upp.
Har tagit en kort promenad i det fina vädret, men luftrören gillade inte den kalla luften, så det blev ingen långvandring precis.
Virusarna fick mej iallafall att ta en bok ur den olästa bokhögen igår på seneftermiddagen. "Den förlorade symbolen" av Dan Brown. En riktig sträckläsare - spännande, speedat overklig, men med en hel del faktainnehåll och en klar filosofisk tankebaneskapare. Handlingen utspelas i Washington, bl.a. på Smithtonian muséerna och the Mall. Obelisken på the Mall hade dessutom en central plats i handlingen. Jätteroligt att känna igen sig, och veta precis vad författaren berättar om. Var förstås bara tvungen att plocka fram bilderna som vi tog när vi besökte USAs östkust, NY, Boston, Washington och Cape Code för 15 år sedan. Minnena blev så tydliga genom bokens hjärnbilder och fotoalbumets bilder. USA- besöket, då vi bodde hos våra avlägsna släktingar, är den klart roligaste resan jag gjort. Och klart kul att läsa boken som gjorde alla bilder så tydliga. Nu tror jag att alla - även de som nte varit Washington DC, kan ha stor glädje av boekn. Den är jättespännande och delvis lärorik... och det är väl inte för inte som Dan Brown och Stieg Larsson ligger i toppen av den internationella bestsellerlistan.
Olästa bokhögen har blivit ganska tunn. Men det är lätt ordnat - ett besök på adlibris pocketavdelning, så kommer det snart en bunt böcker till synnerligen humat pris.
Köper bara pocket, lånar inte på bibliotek. Anledningen till det senaste är deras utlåningstider. Jag kan inte läsa för att jag måste inom en viss tid, jag kan bara läsa när jag känner för det. Och då är pocketböckerna i olästa böcker högen en riktig skattgömma.
Såg en serieinledning som jag gillade igår kväll: "Downton Abbey". En brittisk herrskap-tjänstefolk serie som man ville se mer av på direkten. Melodifestivalen däremot, tycker jag har överlevt sig själv. Denna mediahysteri som råder kring några A-artister och ett antal B-artister. Blir bra att se finalen, när den nu är ....

Fönsterfågelflukt

Fina fåglar kom denna fågelräknardag till vår fågelfrörestaurang. Kändes rena julstämningen att äntligen se tre herrar domherrar smaskande frö tillsammans med ett antal gulsparvar. Har hört att domherrarna infunnit sig på andra fågelrestauranger i byn, men tills idag ratat vår frö-bar. De stannande bara en stund, våra fröer var tydligen inte smakfulla nog - men de blev i allafall kvar så länge, att jag hann ta några bilder.

Denna vackra men kalla dag har fått bli en inomhusdag. Frusenheten och olustigheten under veckan har lagom till helgen övergått i en ordentlig snuvförkylning. Bra att den kom till helgen - det är så jobbigt att jobba och vara så snuvig - för en liten snuva håller ju en knappast hemma från jobbet - speciellt när man vet hur besvärligt det är med vikarier.

Var ute och inomhus en stund i bilen., Var i "tantaffären" i Gällstad och köpte en tunika som skulle kunna funka som klädsel på "galamiddag". Femtiosex år gammal och så löjlig med att ha "passande" kläder. Jag borde skämmas - och börja jobba med min självkänsla.

Handlade i ICA-affären i Gällstad. En jättetrevlig butik. Lagom stor- och trots att affären var av det mindre formatet, så hade de allt det som jag behövde. Gillar verkligen de lagom stora småortsaffärerna.

Har gjort matteläxor för två veckor framöver. Jag brukar alltid göra dem själv - instället för att använda läxbok. Detta enligt elevernas önskemål. En matteläxa måste innehålla lite utmaningar - vilket sällan eller aldrig matte-läxboken gör.

Funderar på bidrag till Schoolovision 2010. Hade först tänkt "Ring, ring" - men den kostar alldeles för mycket för att på rättigheter till. Mailade till Andreas Carlsson, eftersom eleverna ville sjunga "Higher", men har inte fått något svar på en vecka. Divigt - tycker jag.

Så jag skulle kunna tänka mig någon glad svensk vår eller sommarsång...... Och tycker fem-sexorna att det är för töntigt , ja då har jag ju två-trean att jobba fram ett bidrag tillsammans med. De gillar fortfarande att sjunga enkla sånger..... och faktum är att det gör fem-sexor också... bara det att de är för "stora" för att erkänna det.

Tack alla som önskat "krya på dej" på Facebook. Faktum är att jag har en ganska uppiggande förkylning. Bara det att jag hoppas slippa att bli hes framåt veckan - skulle ju vara förargligt att inte kunna prata med alla vänner, nu när man ska få träffa dem irl. Så det får bli en inomhushelg - och än så hinner jag med en stunds fönsterfågelflukt innan den blå timmen kommer.