Ledighetsloggar

Hade skött mig så bra i skolan att jag fick en ledig dag... eller... nä... det var väl inte riktigt så. Alla lärare, både gamla och unga, "tvingas" att gå på kurs varje måndag för att bli bättre på matte... för våra elever är ju så dåliga på det, säger PISA. Inför dessa matematiska möten är det en massa texter som ska läsas in, och för att vi varit schyssta och tagit oss tid med det, så var alla T-mo kommuns lärare från åk 1-6 lediga idag, istället för att ha studiedag, för det hade vi ju redan haft... hemma...

Det var ett tag sedan gpsen kom till användning senast, så varför inte  låta den jobba lite, denna lediga dag. Hade bestämt mig för en tur neråt Smålandsstenar och redan i söndags aktiverat min enkla lilla Garmin... med alldeles för lite skärm för att jag ska ha nytta av den karta som jag fått av forjoi. Mobilskärmen är ett bra komplement som tur är, den ar koll på var man befinner sig.
Det kom en ny gömma igår. I Gislaved. Alldeles där jag planerat passera. Den måste jag ju passa på att leta upp. Sparade beskrivninegn i c:geo. Kollade. Jahaja, i rondellen.

Så kom den lediga dagen och jag körde glad i sinnet in i den stora och ordentliga rundeln, tog av mot Gislaved och fann en parkering. En bit att gå tyckte c:geo. Helt ok, tyckte jag och gick ordentligt på vänster sida upp mot de otaliga masterna inne i rondellens stora öga. 15 meter kvar... får gå över vägen, måste finnas vid ögats utkant. Tänkte tanten och begav sig ut på rundningsplatsen, inne i rondellen.
Kändes inte bekvämt. Väntade mig nästan att människor i vita uniformer skulle stanna och köra iväg mig till anstalt. Vem går i en rondell? Bara tokar!
Tokiga tanten insåg att hon var fel ute. Man kan rätta till det som är galet. Det gjorde tanten och fann dagens första gömma.

"Driving-range" i Smålandsstenar, har vi passerat många gånger på väg till havsnära boende. Har trott att det var en träningsbana för raggarbilar. Brukar stå några sådana i närheten, med "till salu" skyltar på sig. Sådana som testats på driving range ...ja, så tänkte jag.
För att nå gömman fick jag parkera vid infarten till träningsbanan. Mycket riktigt, där inne på den gigantiska gräsplanen stod hastighetsskyltar. 50-100-50. Vilket ax dessa bilar måste ha! Men.... konstigt... att man inte körde upp gräset ( mossan) ... inte alls.  Såg att det låg några gröna mattor under ett tak. Minibilars träningsbana? Drönares? Kunde förklara att marken inte var uppkörd.
Eller ..kanske ...handlade det om den där konstig sporten, där man går omkring på öppna fält och slår en liten boll framför sig.
Gömman hittades i den närbelägna skogen efter lite letande. den var så bra så den får dagens favoritpoäng.

Dagens tredje gömma var ett stridsvärn. Hade inte riktigt koll på vad det var, egentligen. Tänker att "värn" är något som ska skydda, och då jag kom fram till en tung järndörr, så tänkte ja att man skulle kunna gömma sig därinne om "ryssen" kom. Ett gammaldags skyddsrum.
Googlar på ordet "stridsvärn" och inser att det är en plats för såväl strid som skydd. Den som skjuter ska gömma sig här under det att han attackerar någon. Hur går det till, bakom den tunga dörren???
Förstår inte riktigt! Gömman var dock lätt att hitta.

Följde vägen en bit från stridsvärnet, och kom fram till en välskött friluftsanläggning.
Som sig bör, så hade man en cache gömd vid stugan. En riktigt enkel skulle det vara, nåbar från rullstol. 
En 1:1. Läste ledtråden och insåg att den som kom i rullstol nog måste krångla sig ur stolen och, som jag, lägga mig ganska så raklång på marken. 
Hittade dock ej det jag sökte, enligt vad hinten sa.
En man på fyrhjuling anlände till anläggningen. Sannolikt en som hjälpte till att sköta den, tänkte jag.
Jodå, så var fallet. Och han visste att det fanns en burk, precis där jag letat. Även han lade sig raklång på marken och trevade runt. Förgäves!
- Men det måste ju vara en cache där, när det kommer folk och letar, sa han.
- Jag ska tala om för burkägarn att han får lägga dit en ny, lovade jag.
Mannen gav inte upp. Han bytte raklångliggarvinkel och trevade från en annan plats. Där var den! En helt vattenfylld burk. Men loggremsan gick faktiskt att skriva på! 

- Idag har jag gjort en samhällsinsats, sa mannen då jag travade iväg mot "Ut och kubba". Det hade han.

Riktigt fina och välskötta stigar,  var det från klubbstugan och ut längs elljusbanan. Kände att jag gärna åkt skidor här... men det är inte lätt när man varken har skidorna med eller snö att åka på. Det blev en bra promenad iallafall, nästan en kilometer fram och tillbaka. Trodde nog att den magnetiska burken skulle finnas på magnetvänligt ställe, men det gjorde den inte. Tur att jag ändå fattade, att jag varit ute och fått vägledning av proffsen, och visste att man kan ha magnetiska gömmor som inte borde kunna finnas. Loggremsan var oskrivbar av väta. Jag skrev alcel53 på en bit kvitto och stoppade i.

Såg framför mig bilden av "Tre björkar". Tre vita stammar som delade sig, och där inne emellan, där låg det ett pet-rör. Blev superförvånad, då jag kom fram till ett stort hus, relativt nybyggt och riktigt snyggt. Missionsförbundets gård, den går inte av för hackor. Lekplatsen där cachen tycktes vara gömd, var också av riktigt hög klass. Önskeplats för små och stora barn.
Gpsen skötte sig bra och visade på 1 meter. Var gömman skulle finnas var uppenbart. Eller? Nej! Kollade hinten och förstod att jag var rätt. Kollade loggar och såg att de två sista geocacharna gått
tomhänta från platsen. Tänkte att den burken nog ramlat ut och kanske fanns i den närbelägna papperskorgen. Lyfte i det fräscha avfallet... och där på botten fanns den,torr och fin. Satte tillbaka den på den plats där jag letade först.

Från den fina lekplatsen , över en sur åker, utmed ett klabbigt plöje och ner i en surhåla fortsatte jag sedan. Där låg en dörr, och där var en cache. Allt var genomblött, så ock mina fötter. Något foto fick jag inte till, då jag snabbt skyndande iväg innan jag drogs ner i surhålen.

Betydligt trevligare var det vid den tredje gömman som jag lätt kunde komma åt, efter att ha parkerat bilen vid Missionskyrkans fina hus.
Promenerade på fina skogsvägar och stigar en bit, och fick dagens andra nästan kilometerlånga promenad. Geocaching är nyttigt för tanter som behöver röra på sig!

Kom fram till en mörk och föga badinbjudande Nissan, svängde in i skogen och fann en holk vid ett surhål. En sån håk, han/hon måste vara förtjust i våtmarker. Om jag inte redan varit blöt, så hade jag kunnat ta mig torrskodd fram till gömman. Det fanns en bit torrmark kvar. Gömman gillade jag riktigt mycket! Den var ju inte riktigt som man tänkt! Får ge en favoritpoäng där också!

Tänk att jag klarade av att lösa en myst! En myst som varken var faktakunskap ( googla) eller ett matteproblem. Blev superförvånad då jag satt vid datorn och tänkte att jag kunde kolla om jag kunde lösa den...AtoyotA.... och så kunde jag! Tappade nästan hakan i datorns tangentbord, då checkern sa "Grattis".

Blev att köra en bit från den "tre björkarna"  och upp till Åtterås, förbi de öppna fälten och in i mörka skogen.
Där fanns det en fin och oblyg cache, var innehåll var lite fingerfärdighetssvårt för den klumphänte. Men det funkade. Kul att se Åtterås! Kul att hitta en mystgömma!

Efter att ha letat förgäves efter två cacher vid Smålandstenars järnvägsstation och sedan insett att tanten inte skulle ge sig in i ytterligare en rondell för att leta cache denna dag, så fick det bli lite tröstemat på Göstas. Räksallad. Nyttigt för tanten. Semla.... Njaaa...men gott!
Försökte sedan med en fotomyst, men hittade inte fotoobjektet. Nä, samhälls/stadscaching, det är inte min grej. Men en gömma kunde väl ändå samhällets kärna leverera denna dag?! Det hade ju gått så bra i samhällsperiferin.
Stannade bilen vid ett träd, gpsen visade på en närhet av 4 m, steg ut, gick några steg  sträckte lite på den gamla kroppen... och där, äntligen hade jag en cache från the citykärna of Sveriges längsta farthinder i min hand. Det är sån´t man kan kalla en äkta drive in cache!

Tio cacher hade jag hittat på min utflykt. Ville gärna ha dussinet fullt. Hade några ohittade cacher kvar i Gislaved. En fanns i en bök i skogen, och det var en riktig bök, den stora rotvältan.  För  tusen år sedan ungefär,gjorde jag lärarpraktik i Gislaved, på Gullviveskolan. Den klass jag då hade flyttade ner till den nybyggda Sörgårdsskolan året efter. Jag var och hälsade på dem där. "Upptäckte" skolan på väg mot samhället, och blev nostalgisk. skolan såg fortfarande fräsch ut... på håll. Samma skulle nog kunna sägas om tanten. : ) Kul att se Gislaved ur ett nytt perspektiv här vid böken, ett bakifrånperspektiv.

Hundstråket fick bli dagens sista gömma. Borde vara så enkel att hitta, att jag kunde summera det dussintal som jag ganska ofta eftersträvar på cachingrundor. Efter tolv brukar jag bli ganska burktrött.
Passerade den fina bron som bar över brunrött vatten.

Valde högerstigen och stod plötsligt öga mot öga med en man med mobil i handen. Han hade ingen hund med sig, så det var tydligt att vi var ute i samma ärende. Fick en trevlig pratstund med lärarkollegan Sangris. Han var som jag, geocachar-amatör. Det visade sig att vi hade gemensamma proffs-bekanta, han som har en massa sjöar, hon som sprider glädje och hon som är så klok. Jätteroligt att språka en stund ! Och roligt att hitta den fina hundrundegömman!

Kom på att jag lika gärna kunde blogga när jag ändå skulle logga. Allt här ovan är dagens loggar. Inte alltid det blir så mycket, men ibland så. Har f.ö. under skrivandets gång fått ett mail från håk, där han tackar för återställandet av hans/hennes gömma. Har dessutom fått mail från GSK-nisse, där han lovar att byta burk på sin gömma "Ut och kubba". Så nu har jag också gjort lite samhällsnytta idag! Är ju också så att geocaching är riktigt socialt, både irl och nirl. ( not in real life)

Undrar bara en sak, efter dagens tur. Varförhar inte den vackra hembygdsparken med Småland alla stenar någon gömma? Det fanns en vid det stömmande Nissanvattnet en bit därifrån. Jag var bara 5 meter från cachen, men under mig strömmade Nissan, och jag hade inget lust att ramla i den mörka floden, bara för en futtig geocache skull. Kanske kan återkomma då vattenståndet är lite mera normalt.

Tog en snabbpromenad till tidigaste tussilagostället mellan Moghult och Kroken då jag kom hem. Det blåste ordentligt när jag  gick vägen fram.  Fann två fina, lite frusna solar i det bruna fjolårsgräset.

Bilen fick sedan en välbehövlig rengöring, 80 säckar pellets hjälptes vi därefter åt att lasta in i pannrummet, C-E och jag. Fixade för ovanlighets skull middagsmaten, citronfisk i ugn.

Känner mig ganska så nöjd med dagen, som nu går mot sitt slut. Mattelyftet har sin goda sidor!