Manligt?

Begav mig ut i blåbärsskogen under förmiddagen. Tog med tre yoghurthinkar, modell dryga halvlitern. Lagom att plocka för hand under ett Sommar i P1-program. Bra förpackningar att bara stoppa in i frysen när man kommer hem. Handplockat, det betyder rensade bär!

Tog bilen tre fjärdedelar av den två kilometer långa vägen till bästa blåbärsstället. En bit att gå alltså. Fick se något konstigt i ögonvrån? En stor stubbe som jag inte sett tidigare? Konstigt, jag har ju gått här lite då och då under åren. en högstubbe kommer inte till från en vecka till en annan.

En älg ? Jo, men det är det! Vad är det för kön? Syns det till någon liten kalv i närheten?
Ska jag bli rädd- alldeles ensam på skogsvägen ett par hundra meter från bilens skydd?

Älgen reste på sig, från sitt betande.
Fick syn på mig, i sin ögonvrå. Helt tydligt var den mer rädd för mig än jag för den.
Det var  en älgtjur. En stilig älgkille i sina bästa år.
Kände direkt, att då behöver jag inte vara rädd - det är älgko med kalv, man ska akta sig för.

Handjur, om de inte blivit mentalt skadade, dem behöver man inte vara rädd för. De sticker iväg, drar fältet, de går inte till attack. Typiskt manligt?

Jag har aldrig hört talas om två män som inte kan prata med varann, för att det är osams. Medan vi är många kvinnor som har det så. En liten sanning sagd till fel person, den kan förstöra en vänskap för alltid. Typiskt kvinnligt?

Väl framme bland de tokmånga blåbären, så satte jag på David Sundins sommarprat.
Synnerligen underhållande. Han berättade små anekdoter ur sitt liv.  det blev sannolikt en åtta - tio olika små  berättelser. En var inte sann.... jag tror jag kan gissa vilken....

Men iallafall, han berättade att  han har en förmåga, ja, nästan ett handikapp, att  inte kunna säga nej. Han är inte ja-sägare, men  en typisk inte kunna säga nej-sägare.

Visst har jag haft svårt att säga nej, men aldrig då någon ringer upp på telefon. Telefonförsäljare av olika slag, de kan jag lätt säga nej till, och det på ett både oartigt och/eller raljerande sätt. Det har funnits gånger då telefonförsäljaren lagt på luren, i stället för tvärt om, då jag inte slutat att ifrågasätta det han vill sälja.
Maken däremot, han svarar inte när det är ett nummer han inte känner igen. För han hör också till dem  som inte klarar att säga nej, fast de egentligen inte vill säga ja- med påföljd att vi haft  en del abonnemang som har både kostat och varit lite besvärliga att säga upp.
Bättre då att inte svara. Typiskt manligt?

David Sundin berättade om när han skulle vara programledare för sitt första tv-program och hans stora idol Gösta Ekman skulle hålla inledningstalet. Ett tv-program är till sekunden planerat. Gösta hade två och en halv minut på sig. Han var gammal, ville gärna berätta. Hans två och en halv minut drogs över flerfaldigt. Varvid man fick stryka andra delar av programmet. David Sundin egenskrivna lilla stund t.ex.
Sommarprataren drog den slutsatsen att egentligen kunde han gjort samma sak. Det är så många som gärna vill höras - och synas- och berätta om allt de gör och har gjort.

Jag kom genast att tänka på ett par personer. Män. Typiskt manligt?
Nä, så kom jag att tänka på ett par kvinnor som  gör samma sak. Som dessutom berättar samma sak gång efter annan. Vem är intresserad av att höra om motorcykelturen genom Europa för tionde gången, eller höra hur den där oduglige läkaren betedde sig - gång efter annan.

Så det där att ta plats, att inte släppa in andra- det är nog vare sig  kvinnligt eller manligt. det är nog en fråga om personlighet.

Manligt? Kvinnligt? Vad är typiskt? Eller finns det inget könstypiskt längre?
Jag framhärdar dock: Manliga individer av alla arter har en större tendens att fly fältet - om det inte handlar om rent revirförsvar, medan kvinnor har en tendens att göra sig omöjliga med varann....

Någon som håller med - eller inte?

Skogsbad

Det finns ett antal relativt nya ord, ord som ofta används, som jag avskyr.
Ord med chock i, gör mig absolut psykiskt illamående, då jag ser dem. Söt-chock är det värsta ordet jag vet. Antagligen för att de båda orden går inte ihop, de har ju helt motsatt mening. Nakenchock är också ett ord som ger lite lätt illamående-  en chock består av en betydligt värre upplevelse, än att se lite hud.



Ett ord som tillkommit i det allmänna ordanvändadet, det är skogsbad.
Först tyckte jag att det kändes lite konstigt, men jag köper det mer och mer.
Jag gillar att skogsbada. Jag gör det ofta. Jag mår bra av det.
Förmiddagen har ägnats åt skogsbad. Det kom till och med lite vatten ovanfrån, där i badandet. Underlaget var också ganska så blött.

Ett inställt besök av bror och svägerska, gjorde att jag tänkte: - Nu måste jag bara ut och kolla hur det är med blåbär? På Instagram och Facebook, så visar ju den ena efter den andre upp skålar fyllda av skogens superbär, av skogen safirer, av blåbär.
Har kollat en del, alldeles vid skogsvägskanterna, då jag  raskt promenerat förbi under de ofta förekommande skogsbadspromenaderna, och inte sett så mycket av de blå bären.
Idag tänkte jag bege mig till ett område, där vi tidigare plockat en hel del bär.

Tog med kameran, då det är alldeles vid en större mosse, en mosse som brukar vara alldeles gul av myrliljor, så här års.
Det var mycket myrliljor, men mindre än det brukar vara.

Kanske det är för blött för riktigt riklig blomning i år. För blött är det på mossar och myrar, det är så mycket vatten så att det känns farligt att försöka ge sig ut i det blöta. 

Något moss/myrbad, det är jag inte intresserad av. 

Läste i lokaltidningen om ett par som kommit ut på vattensjukt myrområde då de var ute och plockade bär. Det slutade med att brandkåren / räddningstjänsten kom och hjälpte dem upp. 

Bättre att hålla sig på hårdmark!

Blåbär, det fanns det tokmycket av, där på andra sidan bron som gick över det smala surdråget.

Hade bara tagit med mig ett par kärl, men åkte hem och hämtade fler. Man blir alldeles plock-nödig när man ser så mycket bär.

Efter ett par timmar så tyckte ryggen att det räcker för idag. Men jag lovar, jag återkommer. Det finns mängder med bär kvar. Det som är bra med blåbär, det är ju att de kan plockas i flera veckor, de blir inte dåliga så snabbt som exempelvis jordgubbar och smultron.

Hann med att lyssna på nästan två Sommarprogram där i blåbärsskogen.

Det ena var Sara Bäckmo, som pratade om odling.  Väldigt intressant. Bestämde mig på stående fot att så vintersallad både i växthus och i pallkrage utomhus, när det som odlas  där nu, har blivit för gammalt eller uppätet. Har en påse med frö liggande, men ska beställa fler....Finns dock en risk att fröerna tar slut, efter det att Sara propagerat för vinterodling i sitt program. Kollade på nätet och såg att även mangold kan odlas på vintern....

 Patrik Svensson heter sommarpratare nummer två. Mannen som  skrivit "Ålevangeliet". Han var väl så där att lyssna på, pratade mycket om hav och dess betydelse för allt liv... men inget om ålar... fast jag har inte lyssnat riktigt klart på det programmet...

Det rejäla skogsbadet, med extra koll på marknivå, lovade ett bra lingonår.
Gillar på ett sätt att plocka lingon mer än blåbär, och gillar på ett sätt blåbärsplockning bäst.
Så här är det: Blåbär plockar jag för hand. Ett och ett. På det sättet rensar jag blåbären under det att jag plockar dem. Bara att frysa in, när man kommer hem alltså. Det tar sin lilla tid att plocka bären ett och ett, så man plockar bara några liter åt gången.
Lingon plockar jag med plockare. Det går snabbt, och ett bra lingonår, så fyller man en tioliterspann lika snabbt som man plockar två-tre liter blåbär för hand. MEN...,sen har man ju någon timmes rensande framför sig... och det är inte alls så roligt som själva plockandet.

Även om det bara är ett par kilometer till blåbärsstället, så valde jag att att bilen tre fjärdedelar av vägen. Så långt som det känns bra att köra bilen på skogsvägen.
Där jag parkerade bilen, där finns den lilla bron som jag ofta går fram till vid promenad-skogsbaden på Stockremmarundan. Gick ut på minibron och såg att här blommar minsann myrliljan lika mycket som den brukar,  Är så fascinerad av den växten, som blommar i sådan mängd där det är blött och där marken är sur, sannolikt ett pH på  omkring 5,

I bäcken växer någon form av starr, inbillar jag mig. Det tycks iallafall vara ett halvgräs. Skulle kunna vara flaskstarr.
Någon frågade mig på FB hur jag kan namnet på så många växter. Inser själv att jag måste varit väldigt intresserad av kursen i artkunskap, som vi hade den allra första terminen på lärarhögskolan. För 47 år sedan. Det man är intresserad av, det sitter kvar, och kunskaperna har en tendens att bli allt mer utvecklade inom det området. Tror att just artkunskap och intresset för växter och djur av olika arter, är det enda som finns kvar sedan lärarhögskoletiden. Och kanske det är grunden till njutningen av att skogsbada. Plus förstås uppväxten på landet,.nära skog och mark.

Klockljungen blommar i mosskanterna,

... blåklockor finns där marken är öppen och torr.

Kovallen vill också ha det lite torrt om fötterna,

... liksom kärringtanden, som både står i blom och i fröställning.

Dags för en liten eftermiddagspromenad, på byvägen,  genom mera uppodlat landskap. . Skogsbadat har jag gjort, så det räcker för idag