lördag 19 oktober 2013

Väl valt, vacker vandring, varierad Visp


Det var C-E som föreslog att vi skulle ta en geocachingpromenad idag.
Man upphör aldrig att förvånas.... ja, plötsligt bara händer det!
Han hade fått geocachingrunde-abstinens!
Jag hade tänkt mig en hemmalördag med inget alls att göra... det var så längesedan sist!
Men nu blir det inte alltid som man tänkt sig och istället för ingenting, så blev det en rolig geocachingförmiddag.

Rundan fick jag välja och eftersom jag är ganska sjövild av mig, så såg jag ju till att vi hamnade nära vatten.
"Näsetrundan" vid Holsjön i Holsljunga, visade sig vara ett toppenbra val.

V
i parkerade vid sommarstugeområdet/campingplatsen.
Den första gömman gick vi bet på. Det visade sig att campingplatscachen inte ingick i den i övrigt väl varierade vispen som Vispen bjöd på. Det var en annan cachare som designat den för oss, för svårt gömda gömman.

Näsetrundan består av åtta cacher plus en bonuscache.
Alldeles lagom svåra och med bra variation.
Sträckan anses vara ca 3 km. Det kändes som tre korta kilometrar.



Vi imponerades av hur mycket det finns att se på Näsetrundan.
Den första delen av sträckan gick genom fin skog.
När vi närmade oss vatten igen, kom vi fram till en plats där man matar fåglar.


Vi skulle leta upp ett litet bo, enligt hinten.
Det fanns massor av presumtiva boplatser, i ganska varierande form.
Nu var varken gps eller c:geo speciellt intresserade av dessa bon.
Den ville åt annat håll. Det var bara att följa efter.. och snart fann vi ett minibo  nära vatten.


Det fanns självserviceutfodringsställen för tvåbent, ej bevingade art, utmed  hela sträckan.
Även dessa i varerande form och kvalité.
Den bleka höstsolen tittade fram och speglade sig i vattnet.
Tyckte väl kanske att den såg lite för blek ut för att vilja visa sig ordenligt denna dag, så den gömde sig snart bakom molnen igen.

Förr i tiden åkte vi ganska ofta till Falkenberg. Länge så var väg 154 den naturliga vägen till Ullared.
Så visst har vi passerat Holsljunga många gånger, och varje gång kommenterat de stenar som sticker upp ur sjön och som sätter prägel på den del av Holsjön som man ser från "stora vägen".



Det var häftigt att komma nära stenarna, stenar som sannolikt fascinerat människor under alla tider.
Undrar om det är en massa småsten emellan de stora stenarna, eller om det kanske är djupa hålor. Undrar om man vadandes kan ta sig över till de båda öarna som finns en bit ut i sjön...?


 Under det att jag funderade på detta, så hade C-E hittat ännu en fikaplats och dukat upp kaffe och äggmacka.
Det var lite för kallt om ändan att sitta ner denna kylslagna höstdag, så vi stod vi vattenbrynet och njöt av stensättningen i sjön och dess vackra omgivningen



Vi skulle komma att ta oss ännu närmare istidsresterna (?).
Det fanns en gömma längs sjön, som inte var en gömma av Vispen.
QWE2 hade placerat en burk här ute på Näsets näsa, redan 2005.


Det var inte utan att man kunde känna en fläkt av historiens vingslag, när man öppnade den välbehållna, åtta år gamla burken.
År 2005 hade jag aldrig hört talas om geocaching.
Det kändes som en kvarleva från geocachingens forntid.
Bläddrar lite bland de 150 loggarna och inser att även den forntid som fanns 2005 -2006, hade sina burkletare.Tänk vad länge jag/vi missade detta roliga.... Hörde nog talas om fenomenet geocaching 2009-2010 men trodde att det var något för sådana som var modiga, sådana som vågade sig in i djupa grottor och upp på otäcka höjder.
Nu vet jag att geocaching är en synnerligen superbred sysselsättning.


Holsljungaborna har konstnärliga ådror, det är uppenbart.
Små färgglada, glädjespridande installationer fanns lite varstans.


Att Holsljungaborna gillar att designa varierade rastplatser är också tydligt.
Det fanns säkert dussintalet, kanske mer, utmed slingan. Ingen var den andra lik.


Den som vann kampen om bästa rasplats, torde vara den som byggde en hel grillstuga.
Med tillhörande portaler.
Tänkte på det; på många platser har man cykelfester, där man cyklar till varann och någon bjuder på förrätt, någon annan på huvudrätt och en tredje på efterrätt,  innan alla samlas och dansar/festar tillsammans.
Här är det som gjort för en sådan tillställning, förrätt vid något bord, huvudrätt vid grillarna och efterrätt på en sten vid sjön... och sedan fest på stranden vid campingplatsen....


Undrar om Holsljungaborna gillar att ge sina ändor lite extra frihet?
På två olika platser hittade vi avslängda herrhosor.
Vad kan man annars dra för slutsatser om detta ...?


 En bonuscache fanns också, så tio cacher sammanlagt blev det på den väl valda vispenrundan.
Tant var glad och nöjd, C-E hade fått sitt geocachingrundebehov tillgodosett.


 Försökte oss på den svåra gömman vid campingplatsen igen... men nej,det lyckades inte!
Det blåste lite kyligt från sjön, så det var ganska så gott att sätt sig i bilen för att leta upp ytterligare några burkar.

Kyrkan hade förstås en gen enkel gömma.
Tycker att kyrkcacher ska vara lätta!


När jag MANUELLT lade in rundan i den PQ-trilskande gpsen igår, såg jag att det fanns några mysteriecacher i Holsljunga.
Jag är absolut ingen erfaren mysteri-lösare. Har försökt mig på några och insett att det finns tre olika sorters mysteriecacher:

  • Dom där man inte fattar något.
  • Dom där man ska besvara diverse frågor, ofta gällande ett ganska smalt ämne.
  • Matteuppgifter.
De senare gillar jag.  Här fanns det en Vispen-gömma som var utlagd en PI-dag, den 13 mars.
Gammal mattegillande lärarinna löste  mysten genom att räkna med Pi, och lade in koordinaterna i gpsen.
Dessa tog oss till en plats i samhället, där det fanns en levande ICA-affär. 
Respekt och länge leve ett samhälle som visar på framtidstro och initiativförmåga!



Har alltid undrat varför man har ett stoppljus mitt i lilla Holsljunga.
Nu vet jag! Samhället ligger på ena sidan vägen och SKOLAN och kyrkan på den andra.
Den gröna gubben skyddar Holsljungabarnen från att bli påkörda av stressade Ullaredsresenärer!

Jag såg till att få grön gubbe innan jag tog stegen över körbanan och ut i mittenrefugen, där Vispen magnetiserat en liten burk.
Kändes lite häftigt att två bilar fick vänta vid rödljus, trots att jag inte passerade deras sida av vägen.
-Dement tant, det var nog vad de tänkte.


Vände vår bil mot nordost och mot hem.
Hade bespetsat mig på en cache som hade fått flera favoritpoäng, och som kallades "vedhögen".
Såg framför mig hur vi kom fram till en gård där stor ordning, bl.a. i form av en ordentlig vedstapel, rådde.
Kanske var det t.o.m Visp-bunken vi skulle hamna vid.

Döm om min förvåning då vi fick cachekänning mitt ute i skogen:
Återigen, allt är inte som man tror! Det var här som Vispen vispat ihop björkved att elda med därhemma och där han som tack för detta gjort en minivedhög med en liten burk i .

Dagens häftigaste gömma.


Det allra roligaste med geocaching, det är ju att man får se en massa nya platser.
I Revesjö har vi aldrig varit.
Två gömmor skulle finnas där.
Inte visste vi att badplats och ett antal sommarstugor låg vid den liten blänkande sjö.



Det var nästan så jag ville bada ... eller kanske ännu hellre gå på det blänkande vattnet, som absolut såg ut att hålla för hundra kilo tung tant.....

Men att saker inte är som de ser ut, de vet jag ju... :)

För att hitta cachen vid badplatsen, hade vi god nytta av att ha hittat en annan cache- den vid fågelboplatsen.

Även geocachings-förmågan bygger på emperi.
Vad det gäller cacher med svårighet över tre, har jag ingen sådan att bygga på.... Synd!


Vid dagens sista gömma, var vi med om en nära-döden-upplevelse.
På vägen utanför Revesjö kyrka, satt den svarta katten och åt på något som såg ut som en groda.
Han satt en bra bit ute på den inte alltför breda vägen.
En bil närmar sig, men katten gör inte som man förväntar sig att katter ska göra... den rör sig inte ur fläcken.. den fortsätter sin måltid, må vara den sista...
Om det var mitt viftande som fick  bilföraren att sakta ner och köra ut på vänster sida, det vet jag ju inte.
Kanske är man van vid oförsiktig svart katt här i trakten...
Vi slapp iallafall se katten bli till mos. Platt katt är inget man vill se!


Revesjö kyrka, den ligger vid sjön.
Kanske det kan vara Revesjön ? :)
Vacker var platsen och kyrkan såg ut att vara besläktad med Holsljungahelgedomen.


Innan jag bestämde mig för att stänga av gps och stoppa in kameran i fodralet, så kunde jag inte låta bli att knäppa denna höst-häst-bild.

Tack C-E för initiativet till den vackra vandringen och rundresan och tack Vispen för de varierade och roliga gömmorna... som alla hade något att visa!

4 kommentarer:

  1. Underbart inlägg och underbara bilder. Har du bearbetat dem i ett bildprogram, eller blir originalet så här bra? Nästan så jag vill ha en ny kamera, om svaret är "original"... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har arbetat dem väldigt lite. Beskurit mest. Knappast lagt till några färger alls. Jo, det var en bra kamera jag beställde efter alla expertråd som stod i tidningarna för två veckor sedan. Lika bra bilder som em äldre systemkamera och liten och lätt som en vanlig kompaktkamera. Casio Ex ZR 700

      Radera
  2. Den rundan är riktigt trevlig. När vi var vid Pi-gömman, träffade vi på Linda i Vispen. De bodde i närheten och kom till affären. Fina bilder du tar med nya kameran. Själv har jag varit i Malmö över helgen. Det blev bara två gömmor hittade, men det räcker. Vi hälsade på sonen. Ha en skön arbetsvecka! Snart är det höstlov.

    SvaraRadera
  3. Du är ett mycket gott föredöme när du inväntar grön gubbe. Bilisterna kan behöva lugna ner sig och gatljuset känna sig lite nyttigt. ; ) Önskar dig en bra vecka!

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas