torsdag 23 juli 2015

Hjälshammar och Hulared

Semester i Hjälshammar? Ja, varför inte. Dotter med make skulle ge sig ut på en liten tripp och tyckte att det skulle vara bra om vi ville bebo huset och ha lite koll på djuren deras.
Finns absolut sämre semesterplatser än den vackra byn vid Vidösterns  östra strand.
Var på plats på tisdagseftermiddagen. Vädret var väl ingen höjdare, och då tyckte C-E att jag skulle åka med till Biltema, beläget bland alla hamburgerställen på kullen Bredasten.  Har aldrig varit i den välkända affären tidigare ( har inte varit på Rusta eller Ö och B heller.... men i Ullared har jag varit...) och blev väl inte jätteimponerad. Utbudet ligger inte helt inom min intressesfär... men en ny skolväska för 50 spänn, det köpte jag.

Johanna hade berättat om en några roliga geocacher som hon och Martin letat upp i början av veckan.
Jag lade in koordianterna i gpsen och sa i förbifarten till C-E att det fanns nya cacher att leta upp. Stövlar och regnjacka såg jag till att det kom med på resan.
Och tänk, det var C-E som föreslog en cachingtur på seneftermiddagen. Stövlarna kom väl till pass, regnjackan tidvis.

Rolstorp var en ny bekantskap för oss. En liten fin by nära gränsen till Kronobergs län, söder om Tånnö. Det fanns sex gömmor längs vägen, och de var av tre olika slag.


Det fanns någon gömma som skulle öppnas med hjälp av sjövatten... eller annat vatten.... det fanns en där man skulle leta upp rätt nyckel för att kunna öppna en låda, en annan där lådan var full med pennor...  Absolut kreativt!


Sjön, där vi skulle hämta vattnet, det var Vidösterns "systersjö" ... eller kanske "kusinsjö"...Flåren.  Vidöstern och Flåren ligger nära varann, med bara några småbyar emellan. Och E4an...

Som vid alla vattendrag, så var där riktigt vackert och inbjöd till en extra promenad längs vattnet och ut till den lilla ön/landtungan, som sköt i ut i sjön. Längst ut på ön fanns ett större sommarhus. Inte helt fel läge att fira sommarn på ... ja, om man nu inte är rädd för ett sjöodjur, förstås.



I Flåren finns ett odjur, som när man en gång försökte fånga det, med en smaklig kalv som lockbete, drog ut hela den lada som förankringen av fångstanordningen var fäst vid.

Odjuret höll sig nära land denna dag: Det såg, som tur var, ut att  vara rätt liknöjd för de båda vägvandrarna som av försiktighetsskäl höll sig nära motsatt vägkanten.


En multicache med fyra olika steg har jag aldrig varit i närheten av tidigare.
Här gällde det att leta upp fakta om Gustav på Sjöahemmet och använda dessa uppgifter för att komma vidare.

Det var inte riktigt enkelt, för all fakta var - om inte huggen i sten- så gömd under sådana. Om det var något som jag lärde mig under den närmare kilometerlånga promenaden, enkel väg, så är det att Småland är ett stenrikt landskap. Visst har vi sten hos oss på andra sidan gränsen, men inte tillnärmelsevis så mycket....


Gpsen irrade runt bäst den ville och vid en av de tre faktainhämtningsställena, så missade vi helt och fick ringa Johanna för att få rätt ledtråd.  Hittade den fina burken så småningom... men kan väl säga att jag inte blev så jätteförtjust i fyrstegsmulti.... det kan gott räcka med två steg... speciellt som det enda vi fick se var sten, sten och åter sten...


Under helgen löste jag Ingas mystar, med rondellhundtema, utlagda i Värnamo. Löste också ett par av en annan utläggare - Orroz.. Zorro??- och under tisdagsförmiddagen var det dags att, på cykel, försöka leta upp några av gömmorna.

Det blev en cykeltur från Hjälshammr in till första rondellen vid Vandalorum, och sedan vidare tramp längs fina cykelvägar.


I Apladalen blev det fikastopp och jag fick äntligen min efterlängtade sommarvåffla. Nu var jag ju alldeles för "åpen" på den... så kameran kom inte fram förrän C-E mumsat i sig ostfrallan och bara hade havrekakan kvar.
Mysigt ställe, kaféet i Apladalen.


Ett backpass blev det  upp till sjukhusområdet. Längs vägen hamnade vi på en synnerligen överraskande plats. Kul-snopet ( eller var det snopenchock),  att förvänta sig något helt annat.


Det gick snabbt nerför in mot stadscentrunm och sedan längs Lagan hemåt igen.
En vällagad och smakrik dagens lunch, åt vi på Vandalorum.
Vägkanterna ut mot Hjälshammar gick för dagen i gult.



Funderar på varför så många sensommarblommor är gula... och tidiga sommarblommor går mycket åt det cerisa hållet. Måste vara något med insektslockelsen, tänker jag... men kan ha fel i detta....

Eks lilla bod fick ett besök på eftermiddagen... och framåt kvällen så även Rosegarden med sin asiatiska buffé. Vet inte om jag egentligen tycker att det är så gott... men äter det gör jag ju ändå.


C-E lånade Martins cykel på gårdagens cykeltur. En Skeppshult.
- En sådan vill jag ha, tyckte C-E. Mycket bättre gubbcykel än min gamla citybike..
- Då åker vi till Eks i Hulared och köper en, sa jag.
Sagt och gjort!
- Ska ni inte pröva en elcykel, undrade Janne i cykelaffären.
- Nej, så långt har vi inte kommit än, svarade jag. Vi är ju gravt halvgamla, men vi behöver ju träningen som en cykeltur ger. Förresten är det C-E som ska cykel, min treväxlade, men långsamma sak, duger till tant.
- Det är klart att du ska pröva en elcykel, sa Janne. Du får precis så mycket träning som du vill, skillnaden är att du cyklar längre sträckor... och oftare.
Janne plockade fram var sin cykel med batteri till både mig och C-E och visade hur man skulle handha dem. Oj,  så bra det gick... och visst blev man andfådd i backen... bara det att backen gick mycket fortare att ta sig uppför med lite extra gas.

Drygt 30 000 kr fattigare och var sin superhäftig cykel rikare var vi, bara en stund senare.
Så det kan gå.
Fördomar... att det där med elcykel är för  gammalt och handikappat folk... det har jag inte längre. Ett ungt par kom för att köpa cykel till tjejen. Janne satte dem på var sin elcykel. Efter det var det inte bara en cykel de ville ha... och inte längre en standardcykel.


Cyklade hem från Hulared .... dryga en och en halv mil, gissningsvis. Oj, vad jag trampade... för cykel driver inte sig själv. Men med hög växel, två hack motorhjälp ( av fem hack) så bara susade man fram. Och i backarna var det bara att gasa, så fick man ännu mer hjälp av motorn.... men trampa ut av attan, det behövde man göra.  Ganska likt sista årets spinningpass kändes det, trampa så mycket man orkar, men inte så mycket motstånd. Tänkte mig också jämförelsen med min morfars gamla trampmoped, vad det gällde farten. Ja, det var en rolig grej..... absolut energigivande. Gick jättelätt att klippa gräsmattan, då jag kom hem. Är väl en av de få, som fortfarande går och skjuter en maskin
( bensindriven dock) i stället för att köpa in robothjälp. Skjuta på en gräsklippare, det är träning det också.... så roboten betackar vi oss så länge. Men en cykel med extra skjuts, det var verkligen en höjdargrej....


3 kommentarer:

  1. Spännande med elcykel! Har bara en vanlig tantcykel. Inte har vi någon robotklippare heller. Men en ny toalettstol installerades medan jag var borta idag. Själv loggade 26 gömmor och introducerade Marita i geocaching.

    SvaraRadera
  2. Härligt att unna sig något nytt. Jag skulle också vilja ha en ny cykel. En riktig "tant"-cykel. En röd. Med kjolskydd och cykelkorg. Gärna en Skeppshult eller Sjösala. Tyvärr är de dyra och inte riktigt anpassade för min ekonomi. Jag tänkte att jag kunde önska mig en när jag fyller 30 om några år. =) Kul med elcykel, det har jag aldrig provat. Föredrar nog en vanlig istället...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Cykel ärd et ba att ha en,,,både med el och utan. Har använt båda två idag. Har dessutom gjort mer saft enligt ditt recept, nu med inblandning av fläder. Det är superhäftigt med elcykel, oj vad det går... och oj, vad man får trampa... uppför backarna blir det mjölksyrekänning. Ha det gott... ses om två veckor drygt.

      Radera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas