Sen sist

Tiden försvinner... vart tar den vägen?
Det fanns en tid då jag bloggade nästan varje dag... hur hann jag?
Hur har de som har familj  i huset, tid att sköta om både sig själv och dem???
Eller... är detta med svårigheten att fånga tiden, ett kroniskt tillstånd som drabbat den här tanten....?
Sen sist har tiden tagit med sig fyra dygn...och lämnat (mestadels) fina minnesspår i hjärnans gömmen...

I söndags åkte vi till H-hammar och åt lunch.
Fiskgryta med räkor och saffran är supergott.... men sannolikt väldigt vattendrivande.
Blev varse det under eftermiddagens begivenheter....

Hästarna har annan favoritmat än fiskgryta. Ganska enahanda med hö tre gånger om dagen. 

Fast de har ju inte fått testa så varierad mathållning... de kanske hade gillat annat än hö, kraftfoder, äpplen och morötter om de fått chans att smaka.

Tanken var att vi, tillsammans med för dagen lediga Johanna,skulle ge oss ut i den fina hösten för att leta upp lite geocacher.
Lite regn hängde i luften, ja inte bara hängde, ibland störtade det sig ner över oss... men bara i mindre skurar. Ganska ok, men lite ovanligt, men en dos blöta i den torra höst som varit.

I trakten av Forsheda/Bredaryd finns det mängder av geocacher. Vi beslöt oss för att ägna den korta eftermiddagen på årets längsta dag åt Ingas/forjois gömmor. Det blev några promenader i hennes alldeles hemnära trakter.

Det blev tre olika promenader under det att vädret blev allt mera soligt.
Naturen var omväxlande, steniga klippliknande partier, öppen madmark...

 ... och riktigt fin skog.
Blåbärsriset var avlövat, lingonriset stod tätt och åretomgrönt.
Ingas gömmor, det är inga vanliga burkar... utan innehåller nästan alltid något extra.
Vi hittade både skattkistor och lingonburkar!

Promenad nummer två gick till Rannässjön. Där fanns en gömma som inte blivit loggad på ett år.
Med tanke på ett den fanns under ett stinkande utedass, så kunde det ha sin förklaring.... även om jag inte tror att det beror på det... utan mer på att den (om man undantar dasset) ljuvliga platsen ligger lite off-road.

Ett stort vindskydd med övernattningsmöjlighet för många, fanns alldeles vid sjön.
Nybyggnad tycktes dessutom vara på gång. Tror att denna  plats är välbesökt... men inte av geocachare.

Höstinhängnad sjö, det är också en vackerhetsplats. Dock ej läge att ta det insjödopp som inte blivit av i år.....

Dagens tredje promenad togs i ett område som vi besökte för dryga året sedan. Då var C-E nyopererad och orkade inte göra några längre apostlahästsförflyttningar.  På det sättet blev det några gömmor kvar, gömmor som det var en bit att gå till, från den dåliga grusvägen.

Dagens snyggaste bild tog här, tycker jag.... och det beror på att Johannas stövlar passar så bra in i höstfärgerna....

Det fanns också lite sinnesnjutbart blåbärsris kvar i Olles skog.
Sannolikt det sista för i år... alldeles snart är de bara det fina gröna kvistarna kvar...

Ett litet besök vid Storån blev det, under det att den för dagen tidigt ankomna skymningen, så sakta föll över oss.

I H-hammar tyckte hästarna att det var dags för insläpp. Månen passade på att visa sig i sin fulla skepnad, under det att vi vände hemåt efter en fin eftermiddag.

Måndag var arbetsdag. Hela rektorsområdet samlades i vår skola och jobbade delvis tillsammans.

På kvällen åkte jag in till Borås. Pensionsgruppen hade inbjudit till information om hur man kan ta ut pension i förtid. Hu, vilken massa gammalt folk det var där. Och alla var vi lika gamla... födda 1953 eller 1954. Bara att än en gång konstatera.... bäst före datum är för länge sedan utgånget.....

En kvinna kom, efter info-mötet,fram till mig och frågade om jag hette Anna-lena. Det gör jag ju. Jag undrade vem hon var. Lena. Vi var goda vänner under en period på högstadiet. Kul att bli igenkänd efter nästan 50 år!

Är tvehågsen till om jag ska ta ut pension i förskott eller ej.Finns ju lite pengar att hämta... MEN... om jag skulle bli gammal så blir pensionen liten.... och blir jag inte gammal, så behöver staten pengarna bättre än mina få efterlevande....

Var trött på tisdagen, då vi åter samlades i vår skola. Fick info om att det ska komma många asylsökande till vårt samhälle.... kände mig ännu mera kraftlös då jag insåg vår verklighet... två lärartjänster fattas redan på vår lilla skola.... nu behövs det ytterligare en som tar hand om barn som inte kan svenska...  Det är inte helt enkelt att få lärare till vår skola..... det känns jobbigt redan som det är....

Trötta tanten hjälpte lärarbibliotekarien i grannskolan att få i ordning den nya skolans bibliotek, och fick lite ont i  den bråkiga ryggen. Åkte till tandhygienisten för undersökning därefter. Hutlöst dyrt! 1050 kr för en undersökning och lite puts. Tid 20 minuter! Hur i helskotta kan man ha sådana oherrans höga taxor i tandvården? OK, jag har råd att betala.... men har ALLA det? Förstår inte hur man kan sitta i kassan i se glad ut och bestjäla folk på så mycket pengar.

Avslutade dagen med en timmas träning.i Dalstorp... ska vara funktionell för hela den gamla kroppen... är säkert det också.... även om jag inte gillar de där kreatursklockorna speciellt mycket. ( kettlebells) Men man mår alldeles utmärkt efter genomförd träningstimme.

Så blev det lite höstlov, även för lärartanten.
Sedan många år tillbaka, så är barnen lediga denna vecka, veckan före Allahelgonahelgen.  Vi lärare har "studiedagar" i dagarna tre,varav dag tre är möjlig att få kompledigt på, för alla som går mattelyftet ( i år på halvfart).

Pensionären är inte svår att få med på resor... han tycker om att se något annat än Stockremma. Det gör jag också.
Denna dag blev det Gränna och trakterna däromkring.
Hade ett presentkort på Countryline. Blev ett dyrt sådant. Tröjan som jag köpte för fådda pengar kostade ytterligare 800 kr i tillägg. Nu gör det inte så mycket.... Countryline har kläder av superkvalitét... och jag gillar dem storligen.

Lite geocaching gör att man får se lite mer än en klädaffär.
Dagens första var superjobbig. Två gamlingar gick flåsande uppför en av de långbrantaste backar vi gått i. Belöningen blev denna fina utsikt!
Och en skitig platsburk med loggremsa i.

Det var betydligt mera lättgånget vid Vätterstranden.
Inte visste jag att man hade en naturlig bassäng med sandstrand, alldeles vid hamnen.
Nu vet jag.
I övrigt så var det höststiltje i turiststaden. Ett fåtal strandflanörer... och helt stängt på alla krogar och restauranger i hamnområdet.

Lugnt och skönt, tyckte gräsandskillarna, som hade träff vid piren.

Det blev en strandpromenad vid sjökanten, för att hitta en lite avsides gömma.
Gillar sjökantspromenader....

Ekar och lönnar... och sannolikt även andra lövträd....färgsprakade på den norra delen av Grännaberget, det kunde vi se från vår vätternhorisont.

En liten runda i lite mera stadsnära omgivning... och så var alla Grännas cacher loggade.
Hoppas att vi kan få till en Visingsöresa med medhavd cykel när det våras igen. Innehållande besök på Countryline!

Hade planerat in en runda ( den enda som fanns i närheten) på vår utflykt.
På vägen dit hade jag också lagt in lite möjliga cacher.

Insåg snabbt att vi inte skulle hinna göra så många stopp.... mörkret var i antågande inom ett par timmar....

Det enda stopp vi gjorde, det var ett stopp på en spännande plats. Naturligtvis gick vi fel... vi är ju lite van-utrustade....borde kanske göra något åt det...... fast å andra sidan, så var det bättre träning att gå över bergsknallen, än att gå runt den, vilket vi borde gjort.

Slottsberget är en naturreservat i Skärstad. Här finns det en led, som i början går nedanför berget, men lite senare leder uppåt i långa backar, för att avslutningsvis komma tillbaka till parkeringen genom ganska så branta utförslöpor.

Välordnat var det i reservatet, med gångvänliga spångar och broar,  på  de ställen där det annars skulle varit svårt att ta sig fram.

Naturligtvis skulle man varit här på våren. Hela området måste vara blåsippstäckt, med tanke på alla hepatica-blad som stack upp genom de lysande höstlöven.

En blå blomma fick vi se... en stor blåklocka. Skärpan ville inte riktigt vara med.... men jag vill ändå ha med den gladgörande blåa blomman, som fortfarande stod i blom den 28 oktober.

På höjden var det nävorna som var de dominerande blom-växterna, åtminstone vad som kunde uttolkas av de bladrester som fanns.

Utsiktsplatsen bjöd på en fantastisk vy.

Cacherna var fem till antalet ( + en bonus)... och var av olika svårighetsgrad.
En av de fem letade vi länge efter, och är vi äntligen hittade den, ja, då var det bara att konstatera "Det var en bra gömma".

Tänkte hitta några fler gömmor i Skärstad, men de burkarna verkade vara på rymmen....En dyngsur sak hittade vi... det nöjde vi oss med. 

Gamla riksettan tog oss strax till Huskvarna och sedan var det välkända vägar från Jönköping och hemåt.

Kul med utflykt i fina höstvädret.... det är ju bara så vackert fortfarande. 

Det gäller att njuta, så länge det finns något att njuta utav.