fredag 10 februari 2017

Tävling

Tävling, det var temat för den argumenterande texten, som eleverna i sexan skulle skriva i årets nationella prov.
" Tävlingar i skolan, bra eller dåligt ?".
De flesta av mina elever, tycker att det är ok att ha tävlingar i skolan,bara det inte blir för många.
Andra diskuterade vad tävlingar egentligen är; är det här med betyg också en tävling? Många känner det så.

 
I min skolvärld, för lång tid sedan,  så hade vi en friidrottstävling på mellanstadiet. Eller rättare sagt två, både på skolan och sedan inom kommunen. Jag var inte speciellt intresserad av de tävlingarna, i skolans resultatlista låg jag alltid bland de sista, och till kommuntävlingen blev jag förstås inte uttagen. Men jag kommer ihåg att det var kul att åka iväg till Dalsjöfors och träffa elever från andra skolor.
Det där med att ha idrottstävlingar och socialisera  ( ja, en elev använde det ordet) sig med andra, det är något som mina elever också uppskattar.


Redan när jag var barn, så fanns "Vi i femman". Jag hade en liten dröm om att få vara med i radioprogrammet, för i min lilla klass, så var det självklart att jag skulle vara en av de ( tror jag) tre utvalda. Jag kommer inte ihåg om vi var med i någon uttagning, men jag vet att i någon radioprogramtävling har jag aldrig varit med. Inte heller med någon av mina klasser. Tyvärr! Det hade varit kul att få leva sin dröm genom sitt jobb. Det kan bli så att jag har en femma nästa år (min sista klass) och får en sista chans.



Några tävlingar kan jag, med stolthet, säga att jag har vunnit med mina elever.
Med min sista klass i Dalstorp, så vann vi Läsfrämjandets tävling. Det gällde att jobba med och redovisa språkutvecklande arbetssätt.
Jag vet att jag  skickade in en ganska så kort sammanfattning på vad vi jobbat med och jag kommer ihåg att Bengt Westerberg ( ja, han den gamle politikern) ringde till skolan samma dag som min mamma dog, och talade om att vi vunnit. ( Sådana dagar minns man... den var den 24 maj 2001...)

Det var en åk 4 som vann, den största klass som jag någonsin haft, och jag och min kollega fick åka till Bokmässan och ta emot priset. Det var böcker och T-shirts... och sedan inträde och åkband på Liseberg. Ja,det var en kul vinst.... en tävling som vi vann, utan att egentligen göra mer än vad vi gjorde genom den vanliga undervisningen. Det var mycket teater och drama som ingick.... sådant som är svårt att hinna med numera.
Vi blev omnämnda i radio och i lokalpress... ja, det var kul.


 Med en av mina grimsåsklasser, så vann vi en uppfinnartävling. Vi var på  Världskulturmuseet i Göteborg och ställde ut våra uppfinningar. Alla i klassen, inklusive medföljande föräldrar, blev mäkta förvånade, då en av klassens uppfinningar stod som segrare.  Vad vi hade "uppfunnit", det var en väckarklocka som inte gick att stänga av, förrän man knappat in svaret på en multiplikationen.
Synd att inte priset var att uppfinningen skulle tillverkas på riktigt.
Det var iallafall kul att få en resa med Stena Line till Fredrikshamn.

Året efter förbjöds alla resor där föräldrar agerar chaufförer. Riktigt synd tycker jag, sådant ska bestämmas av föräldrar och inte av skoltjänstemän, enligt min mening. Slut blev det på möjligheter till att delta i olika evenemang/tävlingar som kräver förflyttning från vårt lilla samhälle.



Jag är väl ingen tävlingsmänniska. Fast det är inte riktigt sant. Vi har ju, tillsammans med C-Es extremt allmänbildade syster och svåger, deltagit i ett antal Quiz i närbelägna orter.  Där är det bara vinst som gäller. Att bli tvåa, det är inget att sträva efter. Har lite ångest över att delta i sådana tävlingar, tänk om vi inte vinner.
Styrketävlingsmänniska, det är jag nog också. Tjock tant har inte bara fett, utan även muskler. Vilket hon  måste bevisa gång efter annan.Igår bar tanten en lite onödigt tung låda över skolgården. Det fick ryggen lida för resten av dagen....

De första dagarna efter sportlovet, så är det gemensamhetsrättning av de nationella proven. - Hur många A fick du i din klass? Det är också en tävling.
 Den tävlingen gillar jag inte.




4 kommentarer:

  1. Är jag tävlingsmänniska, funderar jag? Njaaeee, tror jag inte jag kan kalla mig. Jag kan ju vara bra för det!?

    Du har hunnit med mycket under din tid som lärare...och så ska det vara när man närmar sig pensionsåldern! Trots allthar du litet kvar av den varan än...

    SvaraRadera
  2. I skolan gillade jag inte heller tävlingar framför allt inte i idrott. Men tro det eller ej, jag har varit första reserv då vår klass var med i Vi i femman. Som väl var slapp jag rycka in. Då hade vi förlorat, var så säker. Nu kom vi på just andra plats vilket var rätt rättvist. Vi åkte till Italien en hel vecka medan laget som vann var så många i klassen så pengarna inte räckte till mer än en mindre resa. Ibland, rätt ofta är det en fördel vara en liten klass i en landsbygdsskola. Vilka minnen ditt inlägg satte fart på. Du ska ha det så gott och hoppas du får se din 5:a tävla i Vi i femman. :)

    SvaraRadera
  3. Jag är nog allt annat än tävlingsmänniska. Fast jag kan gilla att tävla mot mig själv. En av mina klasser var faktiskt med i Vi i femman i radio. Det är längesen nu. För mig blir det inga mer klasser. Jag kanske inte ens kommer att jobba mer innan pensionen, men vi får väl se. Även arbetslivet kan vara en tävling, men då gillar jag lagtävlingar bäst.

    SvaraRadera
  4. Jag är väl ingen tävlingsmänniska. Fast det är inte riktigt sant. Vi har ju, tillsammans med C-Es extremt allmänbildade syster och svåger, deltagit i ett antal Quiz i närbelägna orter. Där är det bara vinst som gäller. Att bli tvåa, det är inget att sträva efter. Har lite ångest över att delta i sådana tävlingar, tänk om vi inte vinner.
    wholesale plain shirts for printing
    wholesale t shirts with free shipping

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas