isch

- Det blev 50 stycken. Isch! sa den unga kollegan.
Stackarn, tänkte jag, har hon tandvärk,. Eller ont någon annanstans.

- Jag kommer klockan tre. Isch! uttryckte en annan av de unga kollegorna.
Ajaj, tänkte jag, är det tandvärksepidemi?

Tydligt att jag börjar bli gammal,  för det var inte alls tandvärk eller annan åkomma som det var fråga om.
Det var ett nytt modeord. Jag kollade lite försiktigt om jag förstått rätt. Ungefär? Så där? Isch!
Jo då, så var det.

Som sagt, åldern tar ut sin rätt, jag är ju  66, isch, och jag lovar, jag kommer inte att ta det ordet i min mun. Isch, vad det låter fult, tycker jag.

Undrar om det kommer med i SAOL, som nyord nästa år?

Konstigt, det där med ord.
Ordet hen är ju helt vedertaget. Jag tycker att det är vedervärdigt.
Får mig att tänka på det engelska ordet, och jag ser framför mig en stor färgglad höna, med stor kam
och ett starkt kacklande läte, då jag hör ordet hen.

I det närmaste kränkande för den som man talar om, han eller hon som ordet vederbär.

Kränkt är ett annat ord jag inte använder.
Det liknar ordet  kräk för mycket. Jag har kräkts på henne eller honom. Jag har blivit kräkt på. Eller kanske ser man mig som ett kräk.
Ordet känns också alldeles för pretentiöst.  Folk blir kränkta för så lite.
Ledsen och besviken kan man bli, men kränkt, nä, då får man verkligen bli illa utsatt.

- Det här får vi lyfta på nästa konferens, säger någon och antecknar något på ett papper.
Hu, ett sådant dumt ord. Ta upp heter det ! Pappret är inte så tungt, att man behöver ta till lyftteknik. Ta upp det ur anteckningsboken kan man göra, eller kanske ta fram anteckningen på datorn.

Ord är spännande, ord är laddade, ord framkallar känslor.
Om någon läser detta, och skulle vilja ha vänligheten att kommentera, så skulle jag gärna vilja veta vilket eller vilka ord som du har svårt för.