Rosor kan vara det vackraste blommor man kan se, men också de tråkigaste och mest besvikelsegörande.
Förr i tiden kunde det hända att jag kunde få en bukett rosor. Kommer ihåg en gång för många år sedan, då C-E kom hem med de mest fantastiskt vackra rosafärgade rosor. Dagen därpå nickade de alla. Slappa och sega, hängde de med sina blomhuvuden.
Jag tog med buketten och åkte till affären där de var köpta. Där fanns igen ångervecka... de bara ryckte på axlarna och tyckte att sådant kan hända....
Många gånger har man fått plocka den ena hänghuvade rosen efter den andra, från rosbuketterna. Till slut så har det - i bästa fall- funnits någon enstaka stoisk ros kvar, som har hållit ut mer än några dagar.
Efter förra årets luciauppträdanden på det stora företaget, så fick jag en otroligt fin bukett med vita blommor. Det var säkert fem olika slags blommor, uppblandade med vintergröna kvistar. De två rosorna fick jag plocka bort efter två dagar. Då hade de förlorat all spänst. Resten av buketten kunde vi njuta av ända tills nyår.
Bakom vårt garage, tyckte jag att det skulle passa med några olika rosenbuskar. Inköpte dylika och inväntade vackra blommor. Bladlössen hann äta upp både blad och blommor innan de var klara för avnjutning. Skrumpna rosenblad har återkommit sommar efter sommar. Jag har, under blodsutgjutande och svettdroppar, försökt gräva upp de bladlössattraherande växterna. Trots djupgrävning, så kommer det upp några skott varje sommar. Nu använder jag sekatören så fort de syns, och hoppas på utmattningsutrotning.
Min barndoms doftros/bonna-ros fick följa med mig in i vuxenlivet. Den växer och frodas och gläder oss med rik blomstring. Att sätta ner näsan bland kronbladen, ger en flashback till solig barndomssommar. Det är sällan som jag faller för frestelsen att plocka in några av de väldoftande blommorna i en vas, för jag vet att då får jag plocka avfallna rosenblad nästa dag. "Rosor fallnar lätt" som min mormor uttryckte det. Men njuter av att ha dem vid husknuten, det gör jag.
Under många av oktober-novemberbesöken i London, så har vi besökt Queens Mary´s rose garden i Regents Park. Rosenprakten där är helt otrolig, man vandra mellan hundratalet olika odlingsbäddar av namngivna rosor. Det är så nära "paradiskänsla" som man kan komma.
I onsdags, dagen efter ( den alldeles för upphosade, tycker jag) hjärtansdagen, besökte vi Lidl. Inhandlade tio rosor för sammanlagt 30 kronor. En halv vecka senare så är rosorna lika fasta och de öppnar sina kronblad alltmer för varje dag. Fairtraderosor, sägs det dessutom vara, enligt en påklistrad etikett. Förstår bara inte hur man kan sälja rosor till det priset, förstår inte hur Lidl-rosor kan stå sig mycket, mycket bättre än blomsterhandelsrosor. ( Har nämligen samma erfarenhet från tidigare ros-inköp på lidl... två-tre veckors hållbarhet)
Blommor, det är den absolut bästa present som jag kan få.... men helst inte rosor.... där kan presentglädjen lätt förbytas i besvikelse.
Men nästa gång som vi passerar en Lidl-affär, så får det bli ett stopp.....för de rosorna tycks vara av en alldeles särskild kvalité.
