Bett besok

Superbra! Har hittat en del guldkorn pa massan. Ett undervisningsprogram som heter Espresso, som ar utvecklat i UK, men som nuocksa finns pa svenska via Liber. Var pa ett skolbesok idag och sag en gympalektion utifran detta program bl.a. Man trande pa kroppsmedenhet, pa balans, pa kullerbyttor. Forst tittade man pa en instruktionsfilm, sen tranade man, sen tittade man igen. Fascinerande att se hur bra det funkade.
Sag aven en franskalektion med sma barn och en engelsklektion utifran samma internetbaserade program.
Har ocksa fastnat for en israelisk innovation. En harddisk rymmer sex datorer som kan anvandas var och en for sig. Verkligt miljotank, bade energi och apparatur.
Myckate annat har jag fatt med. Har bl.a. ordnat ett anatl tva veckors licenser sa att man kan prova olika program.
Synnerligen intressant ar detta. Plus att det ar kul och utvecklande att traffa skolfolk fran olika platser i Sverige. Hit borde alla aka nagon gang.

BETT beredd

Incheckad. Packat och klart. Hoppas allt är med. I morrn, tidigt, tidigt bär det iväg till London.Lite fjärilar i magen - men spännande!!!!!

Iskalla innovationsidéer

Kaos rådde på no-lektionen. Ett härligt kaos. Delade in femsexans tjugofem elever i sex grupper. Uppgiften var att med hjälp av diverse volymmått, salt och snö hitta på ett eget experiment. Vilket engagemang, vilken innovationsförmåga och vilken delaktighet!

Det blev flera experiment per grupp. Värmeljus och mikroskop behövdes, visade det sig.

Det handlade om att smälta snö med hjälp av snö eller salt, att göra snö, att undersöka hur snabbt snö tinar - med eller utan olika hjälpande medel, att mäta upp hur mycket vatten det blev av en dl snö, att undersöka om snö väger lika mycket i smält som osmält tillstånd, att undersöka vad det döljer sig för smuts i snö.....

Ja, det var en kaoslektion som alla var nöjda med och där alla ansåg att de hade lärt sig något.

Även vad det gäller att formulera problem och skriva slutsatser.

Så nu är frågan vad nästa kaosexperimenttillfälle ska handla om..... får fundera ...

Oj, vad jag gillar dessa lektioner då alla är delaktiga och man bara känner hur arbetsglädjen sprider sig via positiva kommentarer ... alla är nöjda och positiva.

Fick åka till Småland för att köpa fikabröd till morgondagens konferens. Det är en av konsekvenserna av nedläggningen av affären. Nu är det ju inte mycket mer än en halvmil till Hestra, men det kräver att man har bilen med sig.

Kom på mig själv att köpa skivat bröd, skivad ost, skivad skinka..... och fundera på när gurkan jag köpte också kan köpas skivad.... : )) Visst är det bekvämt med allt det skivade .... när det började lanseras för 10-15 - 20 år sedan, då tyckte man att det var urfånigt. Idag tror jag inte nå´n tänker så.

Hörde på radion att socialdemokraterna i Borås kommun lagt ett förslag om att det skulle serveras en vegetarisk skollunch per vecka. Mest för att minska växthuseffekten....

Nu är det borgarna som styr kommunen - med hjälp av miljöpartiet - men denna gång gick miljöpartiet på sossarnas linje. Vilket tycks ha orsakat ett mindre kaos. Någon gammal ( ja, kanske inte äldre än jag - men mer okunnig) moderat hade yttrat att det skulle inte gå med vegetarisk mat som skollunch- barnen skulle bli för trötta då. Vilken gör mig trött i tanken - de som äter vegetariskt äter oftast en bättre sammansatt kost än de flesta andra. Själv tycker jag vegetarianmåltidsförslaget är lysande - inte bara ur växthuseffektssynpunkt, utan också att ge barnen möjlighet att smaka på goda grönsaksrätter en dag i veckan - och kanske få dem att tänka lite grönare.

Förstår ( jag har svårt att úrskilja och notera sån´t...) att många av mina bekanta gått ner en massa i vikt med GI-metoden. Visst är jag en smula avundsam ... MEN jag tycker också att det jag förstått av GI-idén, är ganska oetiskt. Frossa i kött och fett och inte äta basmat. Potatis och bröd ingår i vår grundläggande diet, det anser jag med bestämdhet. Så även om jag skulle BEHÖVA använda GI-metod för att tappa några kilo, så KAN jag bara inte - hela den tanken står i motsatsförhållande till min grundsyn. Så jag får väl fortsätta att vara avundsam, och fortsätta äta både kolhydrater, fett och proteiner.

Nu har jag hittat en BETT-kompis. Ska åka med Falköpings-Fredrik från U-hamn kl 4.45 på torsdag. Får nog testa energidryck frampå kvällen, för att orka minst 20 timmar. Det blir i så fall en ny erfarenhet - också.

Spinning var helbra - fick lite ont i ändan bara. Får aldrig upp respiration och transpiration på samma sätt på ett step-up/aerobicspass. Men visst ska jag gå på något gympapass i Dp också - får bestämma vilket nästa vecka. Men bara att konstatera - manmår väldigt bra om man får andas lite ansträngt en stund.... och därtill svettas ordentligt!

Datadatum

- Vi ha varit lediga så länge, så jag vet inte vilken datum det är idag, sa en elev. Varvid jag skrev dagens datum på vita boarden och konstaterade att idag är det ett riktigt datadatum, 100111.

Undrar vad det betyder på dataspråk? Jag förundras storligen över att nollor och ettor kan räcka till för att få till den gigagigantiska mängd information som finns i cybermolnet. Jag förundras, så att det nästan spräcker skallen på mig, när jag försöker förstå. Ändå förstår jag inte ett dyft.... men som tur är det andra som gör det.... så jag behöver inte alls bry min ständigt nyfikna hjärna med det....

Hade hela femsexan hela dagen. Väldigt kul att jobba med tjugofem elever, utan att behöva bryta och gå ner i delad klass. Imponerades återigen av kunskaperna i engelska. Vi bekantade oss förstås med vår superbehändiga projektor idag, vi läste om skolor som ska vara med i vårt senaste e-twinningprojekt " A snapshot of Europe". Otroligt kreative Michael Purves från Skottland är pappa till projektet. När vi läst engelska texter och jämfört olika skolors utseende och standard, så kände jag att eleverna behövde komma igång och jobba mera enskilt ett tag. Delade ut en egenskriven engelsk text om "Snowman" och elevernas uppgift blev att göra ett slut på den inte helt enkla berättelsebörjan. Helt otroligt hur bra de lyckades med uppgiften, jobbandes två och två - en femma och en sexa. Berättelsen handlade om snögubben som blev kär i Sankta Lucia. Åtta berättelser slutade med att snögubben smälte ner, att han grät sig till tö eller att värme/eld gjorde snö till vatten. Det absolut roligaste slutet var att snögubben och Sankta Lucia bestämde sig för att öppna glasskiosk tillsammans.....

Oj oj, vílket engelsk vokalbulär de allra flesta barn-ungdomar har idag. Vi får nog tacka dataspelen för det!

Musik stod på schemat den sista lektionen. Hade tagit fram en del vintersånger, när några av eleverna kom in med en död blåmes, som de hittat i en stubbe. Jag fick verkligen övervinna min fågelfobi, när jag skulle ta i den stelfrusna fågeln.
Det gick bra - och sista lektionen blev en fågellektion i stället för en musiklektion. Otroligt vad lätt en liten blåmes är. 10 g väger den. Det är ju ingenting. Jämförde med kungsfågeln - bara 5 -6 g - och stora kråkan som väger ungefär ett halvt kg.

När jag - "på stenåldern" - gick på Lärarhögskolan , så hade vi en metodiklektor som hette Danevik. Han talade ofta om att han i sin klass ( en metodiklektor jobbade halvtid i skolan och halvtid på lärarhögskolan och levde alltså i en undervisningsverklighet) helt undervisade utifrån aktualiteter. En mycket god tanke, den lille döde blåmesen fungerade som en samlare av koncentration och som en igångsättare av ett antal frågeställningar. Det är ju så man alltid skulle jobba för att få igång ett lärande.

Alla handlingar och info inför BETT har kommit. Åker från Landvetter kl 7.15 på tordag. Det finns en BETT-grupp på Facebook, och när jag kollade vad de andra resenärerna har för arbetsuppgifter, så undrade jag vad jag har i detta IKT-högdjurssällskap att göra.

Lära mig lite nytt, förstås. Ska bli spännande.

Ska strax i väg och lära nästan nytt. Spinning står på programmet och det har jag bara testat en gång. Hoppas att det funkar.... fast jag är allt lite nervös... hur ska gamla, tjocka jag kunna hävda mig bland spinningserfarna yngre förmågor. Men det är förstås ingen tävling ... man får göra så gott man kan. Det gör man ju (nästan) hela tiden.

Bloggbekantskaper

... har ju, som alla som läser mina tankar vet, verkligen berikat mitt liv under mina dryga elva månader som flitig bloggare.

Idag vill jag presentera en ny bloggbekantskap. Det är även en bekantskap som jag har irl. (in real life) C är en god kollega sedan några år tillbaka.

Även om Cs blogg ännu inte har så många inlägg, så slås jag av att jag lär känna en helt annan sida av min kollega, när jag läser vad hon skriver. Har ju mer och mer förstått att C är en synnerligen kreativ och mångsidig person, men jag hade ingen aning om att hennes kreativitet var så stor. Vi har absolut inte utnyttjat Cs kunskaper och färdigheter på vår arbetsplats. Tror att vi är ganska dåliga på det överlag, några av oss hörs och syns, några blir ganska anonyma. Trots att även de som ligger lite lågt besitter kunskaper/färdigheter som skulle vara till stor gagn för våra elever - och som gratis kompetensutveckling för kollegorna. Gå in och träffa C ....hon kommer förstås att ligga kvar bland mina favoriter .http://camillasvirkhorna.blogspot.com/

Bloggning kan vara ett fantastiskt bra sätt att lära känna en människa. Mycket beror förstås på hur personlig var och en vill vara. De finns ett antal pedagogiska bloggar som jag kollar då och då.... men jag saknar ofta människan bakom. Jag som person vill veta mer om varje människas egna tankar, inte bara bli informerad om det som är på gång inom pedagogik och IKT. Även om jag vill ha det OCKSÅ.

Inga är den stora pedagogförebilden av mina bloggbekantskaper. Det är hon som ligger bakom att vår skola numera är en del av miljöprojektet "Grön flagg". Idag berättade hon om ett nytt projekt i engelska, som går ut på att klassen ska resa runt till olika engelskspråkiga länder i världen.//http://for98.blogspot.com/. Mina tankar gick genast igång - visst ska jag försöka göra något liknande - det optimala skulle vara om vi kunde jobba tillsammans med våra e-twinningvänner i Slovenien/Rumänien. Få se hur Inga tänker göra - jag vill gärna göra som hon... Hon är en superpedagog, som många skulle kunna lyssna till och ta lärdom av.

Bodil är den varmaste människa som jag träffat. Hon berättar på ett mycket gripande sätt om Gudruns framfart för 5 år sedan, och hur hon och hennes man tillsammans kämpade för att komma ut ur den jobbiga tiden. Bodil borde bli föreläsare - hennes värme och livsklokhet skulle kunna tina upp många frostiga hjärtan och relationer . //http://helalivetarettlarande.blogspot.com/2010/01/ljus-och-varme.html

Den som har lärt mig det mesta kring kommunikation på nätet är Marie. Vi träffades på e-twinningseminariet i Amsterdam och hon berättade med glädje och stolthet om sin blogg. //http://opedagogen.blogspot.com/Genom Marie har jag fått kontakter och lärdomar i massor. Under senaste veckan har jag fått ta del av hennes kontakter på Twitter. Det är många. Twitter tror jag kan vara bra om man vill ha pedagogisk hjälp ... jag skickade ut en efterlysning efter engelska historier på nätet t.ex och fick svar efter bara en liten stund. Däremot gillar jag inte personliga diskussioner på Twitter, de tar alldeles för mycket utrymme där.

Facebook är den personliga minibloggosfären. Där kan man skriva så mycket som man vill lämna ut av sig själv. Kul med kontakter med kollegor på andra skolor, kontakter man träffat på kurser, släkten i USA, vänner, grannar, bekanta ..... kul att se vad som är på gång. Och eftersom kommentarerna bäddas in i varje inlägg, så kan man själv kolla det man vill, genom att öppna dessa.

Skaffade Facebookkonto när det var ganska nytt, men har börjat använda det dagligen först under de senaste månaderna. Ett bra kontaktnät, man känner att man har kontakt med personer som man annars sällan skulle utbyta tankar med.

MSN är det privata chat-stället. Där pratar jag med dem som jag har mig närmast, iallafall någon gång varje vecka. Förträffligt.... Billigare och snabbare än SMS. Vilket ju också är toppen.

Telefonsamtalet då ...? Vår samtalstaxa är inte så stor - men jag har heller aldrig hört till de högfrekventa telefonpratarna. Föredrar absolut det skrivna ordet, även om jag förstås då och då pratar med mina närmaste i telefon. Men sällan någon annan.

Tog en förmiddagspromenad med C-E. Vi brukar vara ganska tysta när vi går ut och går. Mötte några glada grannar som vi språkade en del med....

Men det blev mycket tyst promnerande, så tankarna gick i vanlig ordning:

Dagens promenadtanke: Det är rädslor som skapar de stora världsproblemen. Det är rädslor som skapar de små problemen också.

Dessa tankar ska jag lägga ut på Twitter. Få se om jag får någon replay på tweeten.....

Sen skulle jag önska att alla mina kollegor bloggade, inklusive skolledaren. Skulle vara så spännande och utvecklande att få kika in bakom var och ens persondörr.... för jag vet alla människor är så mycket mer än vad de visar irl.

Klar konsekvens

Det kom ett paket med tvättnötter. Aviseringen kom i mobiltelefonen. Under många år har vi haft postutlämning i affären i Grimsås. Nu är den möjligheten borta. Skulle hämta paketet på Svensk kassaservice i Tranemo. Tänkte passa på när vi ändå hade ärenden till T-mo idag.

Men nu måste jag ha missuppfattat namnet på servicestället. Skulle sannolikt vara Sveriges kassaste service. För på servicestället var det inte öppet, trots att det var lördag förmiddag och de allra flesta människor var lediga och hade tid att besöka serviceställen.
Saknar redan ICA-affären i Grimsås. Kass service är en klar konsekvens av nedläggningen.
En klar konsekvens av det kalla vädret var att man fick ha huvan uppfälld i den snåla vinden, på dagens promenad. Men vackert var det, och många fina bilder blev det. Även om det är svårt att få till den där riktiga skärpan när man zoomar med stora objektivet.

Dagens promenad tankar rörde sig mest kring den bedövande, vackra vinternaturen och att man numera lärt sig titta med foto-möjlighetsögon. Så är man inte fotogenic, så får man väl bli fotoholic. Ett ganska sympatiskt (miss-)brukande, för kropp såväl som för kassa.

Kommer inte år den kommunala mailen. Den har varit omöjlig att komma in i ett helt dygn. Så får de inte vara - jag som alltid hållit den högre än ( i mina ögon), låg status hotmail. Men hotmail kan man ALLTID lita på. Nu börjar jag få lite kalla fötter - flygbiljetter och kontaktadresser inför BETT-äventyret nästa vecka ligger där. Behöver ha kontakt, har inte fått alla handlingar som jag ska ha....

En klar konsekvens av för mycket flytande föda under förmiddagen blev en bedövande kall ändalykt. Men befriande var det.....

Kanon. Kanon!

Kanonerna var uppsatta! Kanon! Nu kan hela klassen gemensamt titta på en sida på datorn. Det tog exakt en termin från det att vi beställde de tre projektorerna tills att de var installerade. Till min stora glädje så gick "kanonen" i 5-6ans klassrum igång direkt. För mig var det en fantastiskt känsla, jag som annars fått pussla ihop den bärbara datorn och och den bärbara projektorn, sätta till ett par högtalare och HOPPAS på att allt ska funka. Så där åtta-tio minuters arbete. Det gör man inte, så där helt apropå, om man vill visa något intressant. Då har i stället hela barnaskocken fått tränga ihop sig framför skärmen.

Det fanns ett aber, ljudet blev riktigt konstigt. Jag kopplade in två högtalare och fick ut en Kalle anka röst ur dem. Kanske berodde det på USB-minnet som jag tänkt repetera vinterfågelarbeten från.... jag hann aldrig testa om ljudet direkt från datorn funkade - min samåkarchafför skulle hem.
Får åka ner till skolan i helgen och försöka få ordning på ALLT. Men ändå - en riktig höjdare är det att kunna gemensamhetstitta på datorn utan att trängas. Ska ta fram Google Earth på måndag, så kan vi zooma in våra kompisars städer, både i Celje, Constanta och i Udaipur.

Samtidigt är det bara att konstatera att vi ligger en bit efter i utvecklingen. Det som är på gång nu lär vara läsplattan. Undrar när den kommer till skolan. Och om våra riktiga böcker blir utkonkurrerade.... Finns ju både för och nackdelar --- visst vill jag ha skönlitterära böcker kvar, visst vill jag ha faktaböcker kvar.... men inte läroböcker i klassuppsättning ... samtidigt som jag vet att den skönlitterära boken har en ganska kort blomstringstid, och det finns böcker som knappast aldrig blir bläddrade i. På det sättet måste ju läsplattan vara att föredra, man laddar ner det man vill ha, och på det sättet böir det inga dammiga böcker. Men jag undrar hur läsplattan är i sängen.....?

Nu får man vara nöjd med det lilla i skolans värld, och för mig så är det faktiskt kanon med en kanon!