Selfie#1

 Temat Selfies har återuppstått. Precis som tidigare, så är det Klimakteriehäxan, som initierat temat. 

Jag tycker att det är kul att lära känna bloggvännerna, genom dessa personliga frågor. Dessutom får man fundera lite på hur man ser på sig själv.

Om du nu vill hänga på en ny omgång skriver du ett inlägg på din egen blogg, länkar till Klimakteriehäxan och lägger in en kommentar i hennes kommentarsfält så att alla kan läsa och bredda sin bild av dig! Om du vill använda Klimakteriehäxans "klump"/bild, så är det ok!

Här kommer frågorna;

1.Plagget som klär mig bäst?  Om jag bara visste. Spontant, tänker jag långtröja i kombination med klänning, kjol eller byxor. Tar bort diverse utbuktningar kring magen och är bra för den som är lång.

2. Plagget som jag tar på mig oftast? Oftast jeans. Mjukbyxor hemma. Klänning/kjol, om jag vill vara lite "finare" än vardagsklädd.

3. Kravet jag ställer på mina skor? Bekväma och stödjande för resten av kroppen. Till vardags gäller walkingskor/kängor.

4. Vem behöver en regnjacka? Den som är ute i regn. Förstås!  Paraply använder jag ytterst sällan.Mycket bättre med regnjacka.

5. Färgen som jag har på flest plagg? Blått. Gillar grönt och brunt också. Svart funkar.

6. Plagg jag kan lova att ni aldrig får se mig i?  Jeans med hål på knäna. Haremsbyxor. Gillar heller inte byxor som slutar en bit upp på vaden. Skitfult på de flesta.

2024

 - Nu gäller det att vänja sig vid att skriva 2024,  sa en av våra gäster igår.

- Men skriver man årtal så ofta numera? replikerade jag.

- Ja, det gör jag iallafall, svarade mannen. 

Trots att det just  blivit nytt år, och jag var trött i såväl kropp som huvud, så kom jag att tänka på alla brev och kort som man skrev förr och som alltid inleddes med plats, datum och år.

Jag skriver vare sig brev eller kort längre.

Det fanns också ofta dokument som skulle undertecknas med namn, plats och datum.  Jag vet inte när jag skrev under ett sådant senast. Numera undertecknas ju allt med bankid.

Så... nä, för min del kommer inte det nya året att vålla några "problem" med att man skriver fel årtal.

Glasen fick stå kvar på bordet, när gästerna gått, en dryg timme in på nya året.

Gick dock snabbt och lätt att röja undan och diska upp, nu på morgonen.  Det allra mesta funkar utmärkt att diska i maskin. Bara "champangeglasen" som behövde handdiskas.  

Jag vet inte vad det var för slag av bubbeldricka som bjöds på vid tolvslaget. Det var ett av gästparen som hade till uppgift att ta med. Men hu vad surt! Tycker normalt att "vanligt " bubbel... cava, prosecco..är gott. Men tycker sällan att tolvslagsdrickat är välsmakande...

Kanske är det bara så att alla olika vinsorter, som serverats till de olika rätterna, gjort att jag är " vin-trött" när klockan är tolv.

Det blev en trevlig kväll. Kändes som om alla tyckte så. Brukar bli lite väl mycket stillasittande under nyårskvällen, så vi hade fixat en tredelad quiz. Då blev det lite avbrott i sittandet, när man satte sig i sitt lag och diskuterade. 

En del av quizet ävar ett utanförboxentänk. Ger två exempel:

Var  i kroppen finns feerna?

1. I magen  X. I huvudet 2. I fötterna

Var på cykeln sitter gratulanten?

1. Längst fram  X. I mitten  2. Längst bak

En annan del av quizet var att översätta gamla dialektord från våra trakter. 

Vad är en skörk? Hur är man när man är hörker? Vad är postelin för något?

Maten var god; Förrätten bestod av en god och fräsch räkcocktail. 

Värdparet står för välkomstdrink och  huvudrätt; Fläskfilegryta https://www.56kilo.se/flaskfilegryta-godaste-flaskfilegrytan/  

Bröd ( hembakt förstås) och sallad hör till "knytet". 

Till efterrätt serverades en god pannacotta med färska bär.

Så jag behövde inte oroa mig... men ändå gör jag det. Så dumt, det är ju välkända folket. Sådana man träffar ofta. Dem man känner sig helt trygg med.

Att förära värdparet en bukett blommor, det ingår också i den, sannolikt mer än tjugo år, gamla traditionen.

Vackra färger i "årets" bukett.

Även om jag mår bra idag, så finns tankar. I över tjugo år har vi tolv par träffats varje nyår. Ibland har det varit ytterligare några inbjudna. Andra år har det fallit bort någon, p.g.a. sjukdom. 2020 var allt firande inställt.

Hur länge finns vi alla kvar? Det är sex år tills det är vår tur nästa gång? Finns vi kvar då? Blir det något mer nyårsfirande hos oss?

Samtidigt finns det hopp. Jag frågade en av gästerna, som fyller 65 i år, hur det var med hans mamma. Det var bara bra. Hon fyller 89 i år, klarar sig själv och fortsätter att köra bil... Härligt!

Nej, nu får det vara slut på dystra tankar. I stället får jag fokusera på att ta tillvara de dagar som är. Vilket jag ju egentligen är ganska bra på...

Fem cm snö har fallit under natten. Kändes bra att Karin och Ava valde att åka hem till Malmö i går förmiddag, i stället för att åka till väninnan på nyårsfest.

På verandan står Avas båda snöhuvuden kvar. Finns chans att de blir kvar i flera veckor, för nu lär det bli minusgrader under längre tid. 

För egen del så får det blir en promenad i lätt snöfall. Hörde snoplogen köra förbi, så det är nog ok väglag att gå i. 

Önskar Alla ett Gott 2024!

Selfie#5

 Veckans Selfie har temat  "hemma hos".

Klimakteriehäxan är skaparen av temat. 

1. Det tittar jag direkt på när jag kommer på mitt första besök i ett hem  

Antagligen om man har samma otidsenliga möbler som vi. Sjuttio och åttiotalsmöbler. Helt ute. Men funkar bra.

2. Det irriterar mig, såväl hemma hos mig själv som hemma hos andra 

När man ser dammtäckta ytor. Tacka vet jag mulet väder och mörka kvällar. Då syns det inte.

3. Det har jag onödigt många av 

Bestick. Har dessutom några kassar med silverbestick. Borde göra mig av med dem.

4. Vän av vita väggar eller ska det vara mönstrat?  

Nja... både ock. Vitt där man har mycket tavlor. Mönster eller färg I sovrum och kök. 

5. Den detaljen är viktig hemma hos mig 

Sköna öronlappsfåtöljer med en lampa bredvid. Bästa sticknings och läsplatsen.  Samt tv-tittarstället.

6. Hur viktigt är det med växter hemma?

Jätteviktigt! Har understundom haft mycket. Under senaste åren har flera inneväxter blivit fula och dött. Köper nya och hoppas att de ska trivas, nu när ljuset kommer tillbaka.

Utomhus vill jag ha växter I krukor, i petennrabatter och frösådd ettårsväxter.

Årsslutkänslor

 

Känns ungefär så här i mitt huvud, i dessa tider. Kaos! 

Bilden är från igår, då det var årets sista julklappsutdelning. Tre kusiner, som sliter upp julklappspapperen... och sedan går vidare till nästa paket. Egentligen helt sjukt... men jag ska inte säga så mycket, jag är absolut delaktig till att skapa detta kaos. 

Kommer inte ihåg om man fick så många paket, då man var barn. Tror inte det. Vad paketen innehöll, det kommer jag heller inte ihåg. Minns bara en jul, då jag gissningsvis var tolv-tretton år. Min bror är åtta år yngre, så tomten var den som levererade klapparna. Tomten kom bärandes på ett extra stort paket. Det var till mej. Innehållande en kassettbandspelare. Den användes flitigt, i många år.  Sannolikt mitt livs bästa och mest uppskattade julklapp.

En nypa luft och lite rörelse, det behövs varje dag. Men usch ett sådant underlag det var igår. Rena ångestkänslan  att ta sig fram på delar av den lilla rundan.  Känner mig så frustrerad av att inte våga gå normalt, att hela tiden ha känslan av att halka omkull. Känner mig så gammal..... 

En trevlig dag blev det i alla fall. Lutfisk till lunch ( stekt torsk till barnen) Döttrarna gillar lutfisk, så vi brukar passa på att äta det, den gång vi alla ses i juletid.  

Karin och Ava kommer vägen här förbi i morgon och stannar över natt. De planerar att fira nyår med Karins bästa vän, i hennes lilla stuga i skogen. Jag är lite tveksam till tilltaget... det förutspås mycket snö på nyårsnatten. Och Karin måste kunna ta sig tillbaka till Malmö under nyårsdagen. Jaja, jag vet! Jag oroar mig för mycket för mina nära. Inte konstigt att jag har kaos i huvudet......

Bara två dagar kvar av året. Avskyr denna tid. Ångesttid. Ångest över att bli gammal. Jodå, jag känner till alternativet.... och det ger mig också ångestkänslor. 

Oro över året som kommer. Vad ska hända? Hur ska man må? För visst märks det att kroppen blir sämre för varje år som går. Eller beror det mest på sinnesstämningen?

- Ryck upp dej! Carpe diem! Njut av det du har så länge du kan. Ja, jag vet! Men det funkar inte. Inte just nu. Jag vet att det blir bättre bara det blir ljusare. Och framförallt då det nya året har tagit över. Snart slipper vi jul och nyår ett helt år  framåt! Underbart!

Visst påverkas jag av att det är vi som ska hand om nyårsfirandet i år. Tolv personer, alla utom en 60+, ska trängas runt vårt matsalsbord. Iläggsskivan är på plats, duken är någorlunda slät struken. Huset städat. Tjugo blekrosa tulpaner just inköpta. ( Gillar inte vita blommor- amaryllis undantagen) Ska förbereda fläskfilegrytan i morgon.  Känns mindre stressigt då.  Värdfolket bjuder på huvudrätten och dryck till den. Resterande rätter kommer gästerna med. Låter smidigt. Är smidigt. Men skapar ändå oroskänslor hos mej. Jag är bara sådan.

Gissar att detta självutlämnade inlägg blir det sista för i år.  I morgon och på nyårsaftons förmiddag  vill jag gärna umgås med dotter och dotterdotter.  Förhoppningsvis blir det så pass bra väder att det blir ett besök vid byns traditionella lunchgrillning på nyårsafton. 

ÖNSKAR ALLA FINA ÅRSSLUTSDAGAR !

Mellandagar

 Juldagarna har passerat. Lugnt. Så har vi det i vår familj. 

Tillbringade julafton med Värnamofamiljen.  Sen "firar" vi inte mer. Går ju precis lika bra att träffa de få släktingar vi har, på andra dagar, än just under jul.

Läste det klokaste inlägg som någonsin skrivits på en blogg, idag. Man har frihet att välja hur man vill ha det. Eller? Kanske man inte har... det finns en massa måsten som ska uppfyllas. Kommer ihåg hur det var då våra barn var små, och våra föräldrar levde. Det var ett farade från det ena stället till det andra. Sex mil emellan. Klappar och mat. Och mer mat. Och sedan nytt släktkalas med makens mostrar och morbröder på juldagen.   Ingen julefrid inte.  Knappast något val heller. Jag har gråtit många jular. Av ren trötthet, över alla måsten. 

En lugn julafton. Dåligt väder, regnigt och isigt. Inomhusväder. Så för en gångs kollade vi Kalle Anka. Det har vi inte gjort på massor av år. Konstaterade att det var sig likt.

Tröjan, som inte är en julklapp., utan ett beställningsjobb, den blev klar alldeles lagom till jul.  Den var kul att sticka. Och blev riktigt bra,

Tomten kom med klappar till alla. Lego- byggena sattes igång på direkten.

Det traditionella familjefotot framför granen.  Tog nog fyrtio bilder. De flesta blev inte bättre än så här.... 

I morgon blir det paketöppning igen. Karin och Ava har anlänt till moster och kusiner idag. I morgon möter vi upp, och så får det bli utdelning av fler klappar. Konrad ville spara en del av sina julklappar, så att det inte blir så oproportionerligt många till Ava.  Han fick välja hur många vi skulle ta med på julafton. Fyra blev det. Det jättestora paketet ( han visste att det fanns ett lego-sjukhus bland paketen) skulle med.  Och så blev det. Det var färdigbyggt på  juldagens morgon....

Mellandagar. Det är den tid då det gäller att försöka få lite frisk luft, och få det gjort som kräver dagsljus,  mellan gryning och skymning.  Sex timmar har man på sej. Låter ganska mycket... men går alldeles förskräckligt snabbt.

Det blir mycket tv- tittande under de mörka timmarna. Så mycket så att ögonen känns smått fyrkantiga. TV-tablån, den bjuder inte på mycket "vettigt", trots att det är jul.  Hur "klarade" man sig, innan man kunde streama.  På SVT play finns mycket bra. som inte visas på rimlig tidpunkt i direkt-tv. TV4 play, tidgare Cmore... och Canal +, har också mycket att bjuda på  Läste ett tips om "Hidden Assets" på TV4 play. Suveränt bra! Även en nyinspelning av "Ondskan" går där. Mycket bra! Otrevligt otäck! Väntar på att "Stjärnorna på slottet" ska börja. Tycker att det kunde varit betydligt bättre tv-utbud i mellandagarna än vad det är. Men som sagt... betalkanaler och streaming gör att man ändå blivit tv-trött under några juldagar.

Men läs en bok istället, tycker säkert någon. Absolut! Men så här är det; Maken har slutat läsa, och när han sätter på de serier/filmer som jag också  vill se, då gäller det att hänga på. Så det är gott när det är lite fotboll då och då, för då blir det lästid för mig.... eller sticktid. Har garn till en tröja till mej. Den får vänta tills efter nyår.

Riktigt härligt väder, denna "tredjedag jul". Så sa man förr, ju. 

Var i Tranemo och handlade inför nyår. 

Med tanke på att man verkligen vill fånga ljuset, så var det läge för långpromenad, då vi kom hem.

Även maken gick med på den drygt sex km långa rundan. Hör inte till vanligheterna. Men ibland HÄNDER DET....

Så vackert i skogen, med den låga solen, som fick rimsfrostens kristaller att skimra.

Klockan är 16, skymningen har fallit tungt. Trots att fullmånen gör sitt bästa för att ge lite ljus. I natt lär det blir snö. Och sen regn.... 

Är så  trött på denna årstid, som numera bara tycks bestå av mellandagar.

Snö, mellan dagar av barmark. Regn, tö, isgata, mellan dagar av snö och barmark. Barmark, mellan dagar av ishalka och nysnö. Idag var det i alla fall en fin och solig sextimmarsdag mellan regn/ ishalka och ännu mer snö. 

God Jul!

 

Klarblå himmel. Några cm snö. Fem minusgrader. Äntligen riktigt härligt vinterväder.

Fick bli en ordentlig runda på isig byväg och betydligt mera lättgången skogsstig. 

Julens vackraste fåglar, domherrarna, hade lockats fram till fågelbordet. Tre par var framme samtidigt.

Koltrast, blåmes, svartmes och talgoxe gjorde dem sällskap. Samt en och annan skata. Hackspettsparet brukar komma på morgonen. 

Julstjärnor är vackra, så länge de behåller alla sina blad. Hoppas att det klarar sig över juldagarna.

Toarpskronan har kommit fram på sin vanliga plats på köksbordet.

Amaryllisarna börjar blomma, en efter en. Vackraste julblomman. Både i kruka och som snittblomma.

I avsaknad av gran, så får tallris duga. Fint det också.

Med dessa dagsfärska bilder så önskar jag er alla en riktigt god jul!

Nu har det vänt!

 Solen har nått sin lägsta punkt detta år! Så gott! Nu blir det bara ljusare och ljusare. Ja, jag vet... det fortsätter att vara mörkt i flera månader ännu, men jag kan ändå känna en glädje över att det "går åt rätt håll". Ljuset kommer tillbaka. Vi går så sakteliga mot vår.

Annars kanske det inte är så mycket som vänt till det bättre. Funderar ibland. . Men orkar sällan fundera färdigt på allt elände. Jag kan ju ändå inte göra något åt det som händer i stora världen.  Bara se till att försöka göra något bra på den lilla plätt, som jag på olika sätt kan påverka.

Blev glad över väninnan som kom med julblomma och sa att jag var "vaniljsåsen" i samhället .  Och för fina ord på samhällets egen facebookssida.

Positiv bekräftelse är upplyftande.

Fick förmiddagstid över till ett pass på gymmet idag. ( Går inte dit på eftermiddag/kväll. Inbillar mig att det är då de unga och fräscha visar upp sig där) Tittade ut genom fönstret mot torget och såg att den lilla granen hade blåst omkull.

Naturligtvis gick tanten och vände upp den på rätt köl igen. För även om det har vänt mot ljusare tider, så behöver vi de fina juleljusen ännu ett tag.