Så himla kul!

 

En bild på tre pensionärer.  Tre seniorer. Tre äldre personer.  Jag var den fjärde.

Inte kunde man tro att det är mer än femtio år sedan, som vi tillbringade veckodagarna tillsammans. Mer än trettio år sedan som vi alla sågs senast. 

Min väninna sen högstadiet och gymnasiet och jag,  har haft regelbunden kontakt i alla år. Förra året "bjöd vi in" vår gemensamma gymnasiekompis, I, då vi bestämt oss för att träffas nära hans boende. Idag var ytterligare en av våra bästa vänner från gymnasiet med på träffen.

Lunch på restaurang i Borås och sedan fika hemma hos väninnan.

Det kändes absolut inte som om det var fyra sjuttioåringar som träffades. Det var fyra unga sinnen som delade på minnen.

Som vi skrattade år alla tokigheter. Vår gymnasieklass N 1, N 2, N 3 b, var rätt stökig.  Till skillnad mot a-klassen. Den som hade bäst avgångsbetyg i vår klass hade samma snittbetyg som den sämsta i a-klassen. 

Vi kom ihåg olika saker, från gymnasietiden. Jag minns tydligt när vi/ de två killarna skulle kolla hur magnesium reagerade med vatten. En av killarna hämtade en liten bit Mg i det olåsta materialskåpet, under det att kemi/biologilärare Jennervik lämnat klassrummet för ett ögonblick. H lade den glänsande metallbiten i ett vattenglas och spolade på vatten. Det blev en ordentlig smäll, glaset splittrades och en skärva träffade I på hakan. Läraren kom inrusande och där stod I och höll handen för hakan  medan blodet rann.

 - JAG HAR INTE GJORT NÅGOT!, försäkrade han.

Eller samme kille, I, som hade långt till skolan och dessutom tränade friidrott på hög nivå. Han hade det kämpigt att hinna med skolan och satt uppe nätterna igenom inför en tenta. Ofta var han borta dagen före tentan också, för att hinna läsa, så han åtminstone kunde få en trea på provet.

Vi tyckte att I tog sig onödigt mycket  ledigt inför prov, och ville uppmärksamma honom på detta. Varvid H ringde hem till I, för att låtsas vara rektorn. Det var skolans telefonautomat som gällde. Väninnan och jag stod bredvid och fnissade, då H föreställde rösten. 

Mamman svarade. I var inte hemma. H sa då att I skulle ringa upp rektor Hindse'n så snart han kom hem..  Vilket I gjorde. Rektorn blev mäkta förvånad.....

I var inte glad på sina kompisar, dagen där på.

Det var många tokigheter från gymnasietiden som avhandlades. Jag skrattade så jag hade ont i magen.

Förfesten ( inför en biopremiär) med mellanöl, som några av killarna hade ...längst bak i klassrummet... under en svenskalektion, ledd av alkoholiserade  läraren, den hade jag t.o.m dokumenterat med bild.( Hade tydligen med kameran till skolan ibland)

En gång skolkade vi en eftermiddag. Det var när H fått körkort. Han körde oss de dryga tre milen till Ulricehamn i sin pappas bil. Där fikade vi, innan vi åkte tillbaka till Borås igen. Vår kompis B var med också. 

Nä, vi var nog inga idealelever. Men roligt hade vi.

Naturligtvis pratade vi en hel del om vad vi gjort under de 51 år som gått, sedan vi slutade gymnasiet. Att H, som hade under 3 i snittbetyg, skulle bli civilingenjör, elitmotionär, gourmetkock och gammaldansare, det kunde man inte tro.

Superkul att träffas!  Nu ser vi fram emot en ny träff till sommaren.