Firat, funnit, fröat

C-E fyllde år i går.
62.
Förr tyckte man ju att den åldern var uråldrig.... Som tur är så kan man ändra sig....eller, ja, man inser att plötsligt så är man där.... 62 ... och man bör vara glad att man får vara med,  även om bäst före datum är passerad ....

Hela vår lilla familj kom till Stockremma för att fira C-E.
Presenten var den bästa.. biljetter till Swedbank Stadium i M-ö, den 13 september, då Malmö och Elfsborg möts där.
Kombinerat med Morsdagspresent, så kunde även denna tanten få komma med.

Efter sen lunch, så tyckte den yngre generationen att de skulle ut och åka i CEs "nya" bil. Ut till Moghultsskogen, för att kolla gamla jaktstugan, leta upp några, av Johanna ologgade, cacher och för att få lite äkta skogsluft.

Den gamla jaktstugan, med tillhörande liten dansbana, byggd av farfar och hans bygg-jakt-festvänner  hade blivit många flugors sista vilorum. Lite läbbigt, om man säger.

Med ordentlig städning, så skulle stugan bli ganska så fräsch.
Bord, stolar, barskåp, spegel.....

 ... och en tavla, som mycket väl visar den verklighet som farfar upplevde som barn.

Johanna tyckte att vi skulle anordna ett geocachingevent med stugan ( städad) som utgångspunkt i september. Martin tyckte inte idén var så tokig.

Den gamla modern funderar på detta .......
......det där med att fixa tjugotalet gömmor i området skulle vara ganska så enkelt. Problemet är hur man skriver ut fina kartor och cachebeskrivningar för utdelning till dem som kommer och som vill ha snabba cache.
Eventerfarna Inga kan förstås rådfrågas i dessa frågor.
Vore lite kul att våga fixa ett event. När jag framför min feghet för att fixa sådant som innebär sociala kontakter, så lovar Johanna att hon och Martin ska hjälpa till med genomförandet....

Hmmm,,, får fundera ...

Vid den gamla nostalgiframkallande P-skylten, här vid informationstavlan till naturreservatat, hittade jag min allra första gömma för snart fyra år sedan. Johanna hittade den igår.

Det slog mig plötsligt att jag ju har en gömma en bra bit bort, på andra sidan järnvägen, vid en gammal torpruin, Lövö. Föreslog en promenad dit. Gömman hör ju inte till de mest välbesökta... den ligger en bit bort från allfarvägarna... och kräver en promenad på en kilometer, enkel väg,  för att bli nådd.

Gömman var enkel ( precis som jag kunnat fixa något som inte är det)... men lådan fanns inte på sin plats i den gamla jordkällaren. Karin hittade den ett tiotal meter från källaren... rävrov, sannolikt. Lite medfaren var den allt.. får ta en cykeltur dit och byta ut den vid tillfälle.

Känns dock inte alltför brådskade,med tanke på besöksfrekvensen.

Kul att ha vuxna barn, med barnasinnet kvar! Lite svårt att tänka sig att denna sengångare innehar ett chefsjobb till vardags.

Den högutbildade hittade också en rolig väg att ta sig fram på.

Tanten, däremot, hon kröp under det hinder som Egon hade skapat ute vid Lövö mosse.

Han som innehar ett av de mest statusfyllda yrken som finns, han är med på tanken att leta bra gömmor inför ett eventuellt event.

JAAA, jag tycker att det är synnerligen uppfriskande med döttrar och svärson, som verkligen kan uppskatta och göra något häftigt av de små glädjeämnena som finns runt omkring oss.

Nej, CE, du behöver inte skämmas för att det finns minnesmärken från Gudrun, Per, Sven och Egon.... och kanske några till, ute i den avlägsna Yerskogen.
En myst skulle man kunna få ihop här, kom Johanna på.

En murkla fanns på den uråldriga skogsvägen.  Nej, sådana plockar vi inte längre. Gjorde det förr, och kokade av dem 3 gånger. Såsen som man gjorde med den svampen, blev helt smaklös. Men statusfylld. murkelsås, det är jufint det!

"Bildsköne Bengtsson"-cachen hade Johanna inte loggat. Det är den andra av mina cacher, som ligger långt ute i Moghultsskogem, och som har få besökare.
Den fanns inte på sin avsedda plats, på småtjuven Bengtssons tillhåll. Tjugo meter från den stora stenen låg den.
Den har hittats en bit från sin plats, en gång tidigare.
Innehållet var intakt, trots att lådan bar ordentliga spår av rovdjurständer.

Tanten lade tillbaka den gamla matlådan med sin patina under stenen...

... och lyckades kravla sig tillbaka därifrån också.
Tror att Bengtsson var en betydligt mindre omfångsrik person än den glada tanten på bilden.

Bildsköne Bengtssons betydligt blidare bror, Broman, besökte berget. Bilburna besökare behandlades belevat.
Bestämt blidkande broderns bildning banditbravader.

- Martin, du får lova att aldrig skaffa skägg, sa hans fru,

Firardagen avslutades med grillning av hamburgare och lite kortspel.

De glädjebringande rolighetsgörarna återvände till den fina byn vid Vidöstern.

Klämdagen var en oroligt fin dag. Strålande solsken från en klar himmel.Kunde absolut vara läge för en geocachingrunda.

Det hade kommit ut en ny promenadrunda i Holsljunga. Helt ok avstånd, och så kunde vi kombinera resan med att köpa plantor till växthus och urnor på Blomsterlandet i Lockryd.

Holsljunga är tämligen cachetätt...där finns ett antal gömmor som vi inte letat upp, trots att vi varit där ett flera gånger tidigare. Det finns också några som vi aldrig kommer att leta upp, för de är ouppnåeliga för stela, fega, höjdrädda 60-plusare.

Att lägga en gömma vid ett gammalt bilvrak, det kan man också göra.

Julkalendercache, med batterikraft kvar, var riktigt häftig. Vilket jobb att koppla alla sladdar!

För att inte tala om den färdigklädda granen. Föredrar julkänsla i maj, framför den i mörka december!

Börselid hade en egen cache, nära starten på den runda vi skulle gå. Gården har anor från 1300-talet och hade tillhört Vadstena kloster en gång i tiden. 

Gårdens kreatur var av årgång 2014. 

Gillar verkligen att se kreatur i natur.... på andra sidan stängslet.

Den mest blyga lilla damen, den kunde CE nästan få närkontakt med.

Uttrycksrundan  hette den runda som bly52 lagt ut.
- Skepp ohoj! - Alle man på däck! - Oh boy!  var några av uttrycken som skulle vara ledtrådar.

Fikan var egenmedtagen, och all plast naturligtvis hemforslad.

Funderade en del på det där med att lägga ut en massa saker i skogarna, vilket vi geocachare gör... hur smart är det egentligen? Nog för att ambitionen är att ta hand om allt igen, när det roliga är slut, men hur blir det EGENTLIGEN?

Kände en viss ambivalensens till företeelsen under  det att rundan företogs....

Fyra myrstackar så nära varann det har jag aldrig sett tidigare.
Även skogsrundor har en hel del att visa upp, om man har ögonen med sig.

Vilket uttryck/ordspråk som avses här, det kan ni fundera på.

Ytterligare några cacher, varav en med julmotiv, kunde med enkelhet letas upp i trakten av Holsljunga.

15 cacher blev signerade, den 15/5 - 15. Kändes väldigt lagom.... efter femton blir jag oftast lite cachetrött.

Blomsterlandet i Lockryd stod på agendan.
Införskaffade tomater, gurka, paprika till växthuset och diverse blommande växter att plantera i krukor och lådor.  Väntar dock med planterandet tills i morgon. Litar inte riktigt på att Farbror Frost ska hålla sig lugn under natten som kommer. Han har härjat omkring här under de senaste nätterna, nämligen. Dock tycks det som om han inte gjort så stor skada.

En bra timme i solen avnjöts, innan jag tog med min goda vän Casio på en liten trädgårdsrunda.

Plommonträdet lockar bin av olika slag...

 ... nektar finns det gott om....bara att hoppas att inte fruktämnet blivit för frostskadat under de två nätter som Frost besökt trädgården.

Ibland gör ens vänner en glad... som här, där kameran tog en sådan fin bild, trots att solen var för stark för att jag skulle kunna kolla motivet ordentligt på displayen.

Magnolian planterade vi för två år sedan.  Den tycks tycka att det är ok att leva i frostlänta odlingsområde nummer 5.

I växthuset har sallad och  frösådda blommor kommit en bit på väg.

Tyckte att det kunde vara läge att så i det lilla grönsakslandet också.

Konstaterar att det kommer att bli trångt för rödbetor och morötter att växa i år också. Det är ju så många frön i varje påse.... och jag kan ju bara inte slänga några ... eller... kanske hade det varit bättre än att odla a la sardinburk. För gallra, det vill jag inte göra för mycket... synd att riva bort fina plantor.
Vi brukar få gräva upp små söta morötter och rödbetor långt fram på hösten... de blir inte stora i sådan trängsel...men väldigt goda!

Coole katten Fransson hade hittat en viloplats i den 30-gradiga lilla växthuset.
I morgon ska det planteras tomatplantor i den här pallkragen var det tänkt.
De första veckorna kan nog katt och planta samsas... men de brukar växa fort de där plantrackarna... och det är ju det som är meningen.
Lite sol och värme mottages tacksamt för att växandet ska ta fart på bästa sätt.

I morgon blir det förhoppningsvis en tur till Småland.... får ju passa på att träffa "lilla" dottern när hon fortfarande befinner sig på någorlunda nära avstånd.
Söndagen får nog delvis användas i skoljobbsplanerings/omdömessyfte.