Tisdagstänkt

Det blir inte så ofta som jag besöker det vackra samhället, där en bit av mitt hjärta finns kvar.

Idag hade jag ett ärende dit och passade på att handla lite i den välsorterade Ica-affären.

Det var mycket folk ute och handlade, och det blev många glada hej och småpratande... med gråhåriga, hängkindade och rynkiga människor.

Vad har hänt?

Jo, tiden har gått. 

Varken in eller ut... men gått har den.

Inte så konstigt att det är svårt att känna igen... och framförallt dra jämt med ... sin egen spegelbild.

Det var Oset i Dalstorp som varit ärendemålet. Inköp av gräsklipparbensin och kattsand,
Den sistnämnda i 20 kg säckar.
Bar en säck a 20 kg mellan bil och hus, då jag kommit hem.
20 kg, det är väl ungefär så mycket för mycket som jag väger,
Hu, vad det är tungt att bära på 20 kg.
Kunde jag hitta en väg att bli av med lika mycket som en stor påse kattsand, så skulle jag nog känna mig så lätt att jag både kunde springa fort och skutta högt.
Tänkte jag!

Till kvällsmat åt jag tre långa kokta korvar och en rejäl portion potatismos.
Till morgondagens konferens bakade jag en rabarberpaj.

Shit, jag gillar ju god mat.... och jag vill kunna springa och hoppa, det gråa och rynkiga till trots.
Man skulle kunna säga att livet är rätt komplext. Åtminstone för tant!