Strax sovdags

Talade med ena dottern i telefon. Hon undrade varför jag inte bloggade?

Jag hade ju inte skrivit ågot på två dar, det var inte likt mej, tyckte hon.

Det har varit lite mycket de senaste dagarna, och sen har det varit bonden och frun på tv, så det har inte blivit, blev min förklaring.

Inspiration att öppna bloggmanussidan fick jag ..... men vad skriver man om....

Klimatmötet - det är väl skit att de stora elefanterna inte kan fatta att jordens överlevnad är viktigare än kapital, tillväxt och rikedom.Välutbildade människor. Hur kan girigheten vara så blind...? Att den är skumögd, det vet jag av egen erfarenhet, men helt utan ledsyn- skrämmande!

Vintern kom, alla barnen var rödkindade när de kom i morse. Rödkindade efter rast också, efter det att de åkt på vaxduk och plastpulka i den lilla, lilla backen på skolgården.

Tomten kom när jag och 2-3an hade musik och sjöng tomtesånger. Alla barnen rusade ut och sjöng för honom, men det var inte till skolbarnen han skulle, han var på väg till förskoleklassen.

Jag rusade ut med kameran och fick en fin vinterjulbild.

Barnen sjunger så bra - undrar om de kommer att fortsätta med det - eller om de tystnar när de blir större..... Det vore synd.

Den traditionella sistatermindagsfrågesporten med egna klassen ( 5-6) blev mycket jämn. Alla tre lagen hade mycket intressanta diskussioner för att komma fram till svaren på frågorna. Denna gången blev frågesporten också en lärorik lektion.

Flygresan till Sevilla är bokad. Jag kommer att vara trött efter äventyret - flyget landar i Gbg kl 23.30 på söndagskvällen den 7 febr- skolan börjar kl 8.40. Men den tanken får inte förstöra en ny e-twinningerfarenhet.

I morrn är det skolavslutning. 500 m fackeltåg kan bli lite kylslaget. Men det får man stå ut med. Efter avslutningen vankas både fika och julbord. Och sen blir det lov....

Oj, vad terminen gick fort - och vad kul det nästan alltid var.

Kortkris

Köpte julfrimärken idag. Det är ju dags för julkortsskickande. En ganska tokig sedvänja i vår tid, när man kan sända flashiga,blingiga, skränande hälsningar både med datorn och mobilen.

Men ändå ... en gammal tradition. Det är ju kul att få en vanlig pappersjulhälsning, absolut.

Köpte inga kort. Var säker på att det fanns i skrivborsdlådan.

Visst fanns där kort, men inte så många med julmotiv. De flesta var dessutom kuvertskort, som saknade kuvert i rätt storlek. Nu bestämde jag att de kort som fanns får duga. Det är hälsningen som är roligast. Motivet tittar man knappt på - iallafall gör inte jag....

Så iår finns det riktiga julkort, julkort i alldeles för stora kuvert, e-twinningkort och danska reklamkort i julposten. Hoppas att ni inte blir besvikna, ni som får lite tokig inramning av julhälsningen - det är ju tanken som är viktigast. ( Även om snäll-gurun Einhorn inte tycker det... men jag tänker inte som han.....)

"Snälla" gula tomtarfrån Lions i Tranemo kom med två checkar á 500 kr till sexan resp femman idag. Vi var med i en teckningstävling som är världsomspännande och handlar om fred på vår planet. Det blev inga priser till klassen, men väl ett kollektivt uppmuntranspris. Toppen tycker jag, att ge pris till kollektiv i stället för individ.

Pengarna ska vi använda till en annan kul grej. Några tjejer från ett gymnasium i Borås har erbjudit sig att ordna en skolresa för femman+ sexan. Det är deras projektarbete i trean. Resan ska gå till Boda borg i Sävsjö. De har fixat egna sponsorer, det fattades ett par tusen. Här kommer tusen kronor som en skänk från ovan. Tack Lions, tack tjejer för att ni valde OSS!

Intressant invitation

Ett nytt intressant mail kom idag. Ann-Marie på Programkontoret för EU-fortbildning, skickade en inbjudan att åka till Sevilla i början på februari. Schoolovision har stor chans att ta hem pris där, så hon bjöd mig att åka - och bl.a. träffa Michael Purves och förhoppningsvis flera av mina medprojekterare i årets stora musikprojekt inom e-twinning.

Visst vore det intressant - och det är precis som med andra e-twinningkonferenser, det håller på från torsdag till lördag, så det tar ju inte bort så mycket av skolveckan..... Hoppas att jag får grönt ljus att åka, även från skolledningen.....

Två luciaframträdanden blev det idag. Barnen sjunger SÅ bra. De ville uppträda fler gånger....!! Vi får vara glada att få till tre uppträdanden i lilla Grimsås..... Fast visst är det något visst med lucia .... och alltid slutar det med att pianoklinkaren är dödstrött!

Lysande lucia

Yes, yes! Första luciaframträdandet blev superbra. Aldrig har väl ett luciatåg fått så långa applåder. Tomteshowen var också jättebra! Synd bara att pressen inte var på plats. Dåligt tycker jag! Grimsås, med kommunens största arbetsplats, har blivit mer och mer åsidosatt. Det är bara centralorten som gäller..... Inte klokt - man slänger ner en miljon kronor i Tranemosjön - konsult, muddring och stensättning- pengar som kunde räckt till små förbättringar som skulle betyda något på riktigt, i ett andra samhällen.
På torsdag är det bokbål och gravöl på torget i Grimsås, i samband med att biblioteksfilialen läggs ner. Bra initiativ - man blir taggad att delta i "Grimsåsupproret", för att ta tillbaka de mindre samhällenas jämbördighetsställning.
Idag och i morgon njuter vi av lite luciasång.....

Juljobb, julljus, julhjul, juldjur, juljippo

Kände att jag var rätt trött när jag satte mej här framför datorn. Inte så konstigt - åldern och farten i tillvaron korresponderar inte helt. Kommer då att tänka på politiker, företagsledare och andra mäktiga människor som hörs och syns och som också har passerat de femtio - hur sjutton orkar de ... eller har de andra som gör en massa av deras jobb....?

Pepparkakorna är bakade, lussekatterna likaså. Tänkte hoppa över saffranen i år (små snålt, va?). När jag delat den kardemummafyllda degen i två delar och format ( rätt oformliga) lussebullar av halva degen, så kom jag på att jag antagligen hade en liten påse av det gula guldet, som kostar ca 80 000 kr/kg, i skafferiet. Hittade den lilla skatten och pudrade hälften av påsens innehåll över degen, knådade länge - och av det blev det de läckraste och vackraste lussekatter jag någonsin bakat. Så alla sätt är bra - utom de dåliga.....

Misstänkte att pepparkaksdegen skulle vara riktigt svårarbetad. Gjorde nämligen misstaget att röra ner mjöl och bikarbonat innan socker, vatten, sirap, krydd-blandningen svalnat. Har aldrig haft mer lättarbetad deg. Massor av pepparkakor blev det, tar med lite till skolan och bjuder barnen på efter luciafirandet på måndag.... De ska få var sitt pepparkaksdjur - och sen kan vi använda dessa djur och så får eleverna göra små juldjursdialoger.... Ska bli spännande....

Barnen ska få hjärtan också..... jag tar med hela stora burken som jag vann i går på jul-hjul. Vi var på Liseberg, jag och C-E, och när vi hade handlat ost och sill och korv och några små julklappar, så var det dags att pröva lyckan på några av lotterihjulen. Jag vill inte ha stora chokladvinster ( jag vann en Toblerone-jätte en gång - den tog "aldrig" slut), jag ville ha en delikatesskorg med julmat. Tog fram en tia, satsade på 14 och 15. Jul-hjulet stannade på nummer 14 - stjärnvinst. Snacka om att man blir överrumplad - jag hör till dem som mycket sällan vinner - och vinner jag så är det minsta priset. En storvuxen dam i övre medelåldern, är det inte många som tittar på - men en som går och bär på en jättekorg med mat, den både tittar man på och pratar med. Kul, kul! Ost, sill, korv, senap, glögg, lax mm var det i korgen. Så nu är det nästan bara skinka och doppemat att köpa till jul......

Liseberg är ju härligt, mysigt, sevärt med alla sina ljus. Sen kan man ju fundera över energiåtgången.... och klimatsmartheten. Men "money rules" - det är väl allmänt känt!

Det var säkert fem -sex år sedan som vi var på Lisebergs jul sist. Då hade man bara tagit delar av nöjesfältet i anspråk till försäljning, ljusinstallationer och åkattraktioner. Nu var i stort sett hela nöjesfältet öppet - och en nyhet för mej var djuren från Nordens Ark. Våra nära släktingar grisarna ( jag tror att det var Linderödsgrisar) var på plats. Härligt att se juledjur som ser ut att må prima så här i juletid.....

När vi ändå var i Göteborg, så hade vi bestämt oss för att gå på teater. Carin Mannheimers "Sista dansen" har fått bra kritik. Problemet var bara att hitta en parkering i juljippotid. På Götaplatsen invigdes något som kallades "Julstaden". Vi såg massor av folk - och en underhållningsfilm med bl.a. Tomas von Brömssen som spelades upp på konstmuseéts fasad. Läste i tidningen att juljippot haft så celebert besök som av självaste rymd-fugelsang med kollegor. Vi blev i allafall lite mer bekanta med en ny del av centrala Göteborg, Landala. Där hittade vi så småningom en parkeringsplats. Man blir ganska förvånad att hitta ett så lugnt och småstadslikt område, som Landala, på 7-800 meters avstånd från hysteriska övre Avenyn...

Pjäsen var riktigt bra. Handlade om åldringsvården...kände igen mycket från både min mammas och min svärmors äldreboende.... Tanken kom förstås, Undrar hur man blir när man blir riktigt gammal ???( om man nu blir det). Jag identifierade mig mest med den storvuxna damen som levde för maten ....

Ni som bor inom ett par timmars bilresa från Gbg - beställ biljetter - det var en superföreställning. Många gamla skådespelare var engagerade i pjäsen, bl.a. en av mina favoriter Gerd Hegnell ( 74). http://www.stadsteatern.goteborg.se/Pa-scen/Sista-dansen/

Man åker för sällan till Gbg egentligen. Jag tycker att det är en ljuvlig storstad att besöka - och alldeles speciellt så här i juletid. Massor av vita + ett antal mörkblå ljusdekorationer. Läckert!

En timme och tjugo minuter tar enkel resa till Götet .... tolv mil på superbra väg.

Solen sken idag, det blev juleljust. Det var så härligt, så jag tog en längre promenad än vad jag egentligen tänkt. Fötterna ville bara gå, hjärnan lika så. Bra jul-gympa blev det .... hoppas att det blir många jullovsdagar som lockar till 8-9 km långa fotvandringar.... Kanske tomten kunde komma med några jämviktiga 4 kgs hantlar också ... så armmusklerna också får juljobba.

Tänka, tycka, trött

-Lyssna bara, uttryck inte din åsikt! Det var en uppmaning som gavs mig i början av veckan.
Nä, en kommunens tjänsteman får inte tycka. I allafall inte om han/hon jobbar i skolans värld. Hon/han ska vara tyst och inte ha någon åsikt om att det under senare år skapats en massa bestämmelser som gör skolvardagen betydligt jobbigare för både barn och vuxna.
Hur ska det bli bättre om inte vi, som ser konsekvenser av felaktiga beslut, får tycka?


Tyvärr tror jag att det är så bitterhet skapas.
Nedtryckt och ledsen gör mig också vår värdegrundskursen. Hela tiden blir man påmind om fel som man gör och uppmanad att se sina fel och brister - och uppmanad att bättra sig.....
Kursen går ut på att barn behöver uppmuntran ...... och det behöver vi inte ha en kurs för att förstå. Vi vuxna behöver också uppmuntran och bekräftelse .... eller är det bara jag som är ett stort barn???

En arbetsplatskamrat gladde mig idag, när hon gav mig några positiva ord. Vi är så dåliga på att bekräfta varann.Tack Bea, för att du gav mig en gladare dag.


Helt plötsligt var jag ensam med fyra klasser på musiklektionen. Femtio barn som sjöng julsånger med ljusa härliga stämmor.Jag fick "tuppaskinn". Wow, så bra det lät. Tänkte att sådan här fantastisk sångarglädje, är det inte många som får uppleva. Men femtio barn fortsätter att låta mellan sångerna - det tröttar.

Mörkret tröttar - jag tycker inte om mörker. Det får jag nog både tänka och tycka.....


Tänkte på det när jag såg en riktigt härlig sommarbild här om dagen..... när jag ser en sommarbild i juletid, så kan det knipa till i magen av sommarlängtan.

Ser jag en julbild på sommaren, så flyttar jag snabbt blicken därifrån och tänker - Det är långt till jul, som tur är. Inget magknip där inte.....

Nu är det snart jul och det är skrämmande att så många människor ( var det 25%) har ångest inför julen.... Förr tyckte jag också illa om den högtiden - jag kommer ihåg att jag ofta grät på julaftonskvällen - av trötthet - och besvikelse för att ingen visat uppskattning för det jag gjort för att det skulle bli en bra jul.

Idag tycker jag julen är trevlig -- firandet har fått mer lagoma proportioner. Sen är det roligt att få ha döttrarna "hemma" några dagar.



Nu ska jag se om jag hittar någon sommarbild som man kan få sommarlängtansmagknip av. Sen tar jag tog pannlampan på, och trotsar mörkret. Man tänker så bra när man promenerar...åtminstone tycker jag att jag gör det.

Ljusletande

Gick hem från skolan före det att eleverna slutat idag. Det hör till undantagen, jag anser att alla lärare ska vara på skolan under den tid elevrena finns där, även om den egna klassen har en annan lärare. Jag har många gånger argumenterat mot att man kan förlägga sin arbetstid, så att man har icke arbetsplatsförlagd tid på elevernas arbetstid. Tyvärr tycks det så att egen bekvämlighet går före sunt förnuft, jag kommer ingenstans i detta resonemang.

Min tisdagsarbetstid var inte slut, men mina "med-elever-arbetande" kollegor tyckte det var helt ok att jag drog hemåt en halvtimme före skol-sluttid.

De senaste veckorna har bestått av betydligt mer än 45 timmars arbete - och då kan man ju ge sig själv kompensation för detta medan det finns möjlighet att ta en promenad utan pannlampa....

Väl hemkommen tog jag kameran med och gick ut och letade efter så mycket ljus som möjligt....

I skolan hade jag mött ljuset ett antal gånger under dagen - fast då mera bildligt.

Insåg i morse att all skoltid före jul i det närmaste är helt intecknad. Och 5-6an som skulle redovisa sina arbeten om ett land i Europa! Så det blev snabba ryck - eleverna blev indelade i små grupper och fick sedan 40 minuter på sig att förbereda redovisningen. Snacka om bra redovisningar..... flera hade "expertframträdande" i TV-program ( med reklaminslag, fattas bara annat), någon hade frågetävling, några diskuterade lämpliga semestermål och en grupp redovisade (i intervjuform) Storbritannien på engelska. Det var så jag rös, när jag såg och hörde de två flickornas ( en 5a och en 6a) framställan.

Och så pratas det så mycket att dagens barn kan och vet så lite, jämfört med hur det var förr. Jag hävdar motsatsen - barn vet och kan mycket mer än någonsin tidigare - men de kan andra saker än tidigare generationer. En naturlig del i utvecklingen - en utveckling som går snabbare än någonsin.

Ett annat ljus visade sig när mina sexor kom för sig själva och en elev påpekade ett uttalsfel som femmaneleven vad det gäller redovisning av Storbritannien, hade gjort. Så bra att ha uppmärksammat detta, och så bra att inte säga något direkt till eleven. Jag har i tidigare klasser haft elever som istället för att applådera den utmärkta redovisningen, direkt skulle ha påtalat det begångna felet.

På no lektionen om LJUS, så gjorde vi experiment och pratade om ljuset brytning i vatten. Alla elever visade stort intresse och kunde dra precis de slutsatser som jag ville att de skulle dra. Något som jag aldrig skulle ha kunnat göra i sexan. Jag hade varken haft förförståelse eller abstraktionsförmågan.

Vad hittade jag då för ljus på promenaden? Jo;

Janssons katt med ett ljusprytt fruktträd i bakgrunden.

Ljuset kom vid horisonten, när jag kom upp till toppen av Flathultshöjden.

Vid Stockremma kunde man se mycket ljus i samband med solnedgången.

Väl hemma så lyste det ljusprydda, sedan många år uteväxande julträdet, så fint.

Om två veckor, så vänder vi åter mot ljusare tider! Oj, vad tiden går fort!