Vilsen vandrare

Idag skulle jag ha en bokläsardag, det hade jag bestämt.
Valde i bokhögen, och det blev "Potensgivarna" av Karin Brunk Holmqvist.
Njöt av varenda sida, hon skriver ju så humoristiskt och vardagsnära.
Efter dryga två timmar var njutningen över. Hon skriver inga tjocka böcker, och jag läser snabbt... så ibland blir underbart kort.
Vad gör man klockan tjugo över elva, när man redan varit i solen sedan klockan nio, och den värmande källan hade börjat ta skydd bakom fler och fler moln?

Jodå, då tar man en promenad eller också åker man på geocachingtur. Eller cykeltur... men den hade jag inte i tankarna just då, klockan tjugo över elva.
Vägarna i byn, dem kan jag utan och innan och är lite småtrött på dem alla.
Men det finns många outforskade vägar, och att man upptäcker sådana,  det är det allra bästa med geocaching.
Lätt val alltså, en runda kring Hestra och Gnosjö fick det bli.... och cacher där det krävdes lite promenad.

 "Den stora granen" i skogarna sydväst Hestra, det var första målet. Naturligtvis parkerade jag alldeles för långt ifrån gömman, men jag ville ju gå lite också. Lätt att det blir lite vilset, när man är ute på egen hand.
Här blev det några hundra meter helfel. Hittade en sagolik lite tjärn i skogen.

 Missnen blommade för fullt, konstaterar att det är ganska sent med den mesta växtligheten detta år.
Utom kantarellerna då, sådana fanns på flera ställen utmed vägen. Men nu var det ingen svamppromenad, det var en geocachingtur ... jag hör till dem som inte kan göra flera saker åt gången.... trots att jag är kvinna...

Sicksackade mig uppför mot målet. Den stora granen. Den var imponerande, där den stod i det närmaste ensam på hyggesbacken.

Sällan som granar får växa sig så här stora. Men den började gå mot ålderdom, det syntes både på stam och grenar.

Nästa gömma var också ett jätteträd. Ett jätteträd ska ha en stam med en diameter av minst en meter. Omkretsen blir alltså minst 3,14 m. Här var det bara att parkera och hämta lådan. Ingen promenad här inte.

Gårdvaren var inte speciellt förtjust i folk som hämtar saker inne i trädet, alladeles vid gårdsgränsen. Morr, morr, sa han... men jag försökte vara lite trevlig i min ton och då så tystnade han.Tänk att hundar och människor, de är allt bra lika!

 "1000 sjöar" är ett stort namn i geocachingomgivningen. Tänkte försöka hitta ett par av hans gömmor i Nissafors. Körde vilset fram och tillbaka till badplatsen, men kartan visade att jag kommit för långt.... den ville att jag skulle in i ett jättelikt grustag.
Sagt och gjort, jag körde den lilla vägen framåt tills jag kom till en lergrop. Skrek till av förskräckelse, det är inget kul med automatväxlade bilar när det blir slirigt.... lade in backen och kom lyckligen ur hålan. Fick backa ett par hundra meter för att kunna vända. Gammal tant är dålig på att backa, men idag fick hon träna.
Fantastisk vacker utsikt över sjön. Började promenera ca 500 m mot gömman..... men började ana oråd....

 .... gömman låg 50 m ut i vattnet .... sannolikt i den ljusgröna busken.
Bara att vandra tillbaka genom sandöknen.Och att återkomma när det blir torrtider.

Kungsljuset trivdes i sandjorden, det fanns flera stycken på gång.

 Tofsvipan trodde att jag var ute efter hennes ungar, skrikande och skränande försökte hon få mig på andra tankar.
Det fick hon också, kände att jag inte kände för "1000 sjöar" gömmor mer denna dag... han är inte lätt den mannen, bättre att C-E är med, så vi hjälps åt.

 Göhestra ligger öster om Nissafors. Här fanns en fin gammal hembygdsgård och en lätt gömma.

Passade på att äta matsäcken, oj, vad keso med banan och nektarinbitar kan smaka gott!

 Nästa mål var Töllstorpssjön i Gnosjö. Parkerade bilen vid bruksmuseet, tänkte ta den långa vandringen här. Gpsen visade ett avstånd på 600 m, då blir det gärna en kilometer åt vart håll, vägen går ju inte rakt.

 Fina stigar, en massa fina gamla hus .. och så allt vatten som forsade och som rann.

 Hittade, efter en ganska lång promenad, gömman. Vackert vid sjön.
Problemet var att jag sedan skulle ta mig tillbaka. Kom ihåg var jag lämnat den lite större vägen, men HUR kom jag dit?

Hade jag passerat detta vatten tidigare ....? Skyltar var det sparsamt med, och de som fanns pekade mot Isaberg, Kävsjö eller Töllstorpshallen. Det var risk för att det skulle bli en lång promenad. Huvudvärken, som lurat under dagen, den satte igång ordentligt...

 Kände mig förpassad till en annan tid. Snart skulle en "trasunge" uppenbara sig bakom knuten på den lilla stugan. ( Se vilka fördomar man har... tror att 1800-talets barn var trasiga och skitiga....)
Sprang lite fram och tillbaka innan jag bestämde mig för att gå uppför branten... ja, det fanns en stig där också.

 Till min lycka, så var jag tillbaka vid sjön, kände igen mig helt. Puh! Gamla tanter med begynnande huvudvärk ska inte springa vilse i okänd skog ( om ej ingen storskog) .... för då får man extra ont i huvudet...

När jag kom upp till själva musee-centrum kom det en man och frågade om jag ville ha guidning. Lite sent påtänkt. När jag berättade om geocaching såg han ganska så missnöjd ut.... klart att en historielektion varit nyttigare än att ränna runt i skogen och leta burkar. En synnerligen suspekt sysselsättning!

När jag kom ut till bilen kändes vilsenheten igen. Var jag i USA? Från det enda besök jag gjort där, kommer jag ihåg att husen i välbärgade områdena kunde se ut så här.
Kom på att jag var i Gnosjö. Där finns det ju också folk med resurser.

Två gömmor i trakten av Åsenhöga skulle jag också hinna med. Jätteeken är den största eken i Gislaveds kommun.

 Omkrets: 5,20 m.  Ca 500 år gammal. Oj, vad det eken fått känna på olika slag nederbörd....

Från 1700-talet ( eller ev. tidigare) var den gamla prästbostaden vid Åsenhöga hembygdspark.

 En ödekyrkogård fanns också kvar, och man kunde föreställa sig att en liten kyrka stått mitt inne bland gravstenarna.

De flesta gravstenar hade samma form.... och i texten kunde man på alla stenar läsa ... här under hvilar...

Undrar vad de människor som är begravda här på 1700-talet hade för tankar och önskningar. Hade de visioner ... eller var de nöjda som det var... Kunde de njuta av livet eller var det bara hårt arbete?

Jag njöt av dagens lilla runda. Vad det är kul med geocaching..... Fast nu får det vara nog för några dagar...men ..... jag lägger allt in golfrundan vid A6 i gpsen, inför morgondagens möte med gamla studiekompisen Christina.... Hon kanske känner för en promenad....