lördag 29 mars 2014

Punkterade pedagoger


Punkterad?
Skrotfärdig?
Oduglig!

Det är lätt att känna sig så i dagar som dessa.
I en tid då man från skolinspektion och från höga tjänstemän inom skolans organisation får höra att man gör ett dåligt jobb.
För visst tar man åt sig, då det nu har kommit dithän, att allt det som brister inom skolans värld kan skyllas på lärarna.



På fredagarna brukar jag tillsammans med eleverna i mina lilla sexa, ägna en stunds lektionstid åt att titta på och att diskutera kring torsdagens sändning av "Lilla Aktuellt" på Svtplay
Denna fredagen skulle eleverna avverka två ( av fem) nationella prov i matte. När alla elever ansett sig vara klara med det sista, delvis ganska svåra provet, så fanns det en dryg kvart kvar av lektionen och barnen ville gärna ta del av de torsdagens nyhetssändning, riktad till unga tittare.

Visst var det passande att i tv-sändningen ta upp de nationella prov som både treor och sexor just nu utsätts för, och det in absurdum. Jag hade en sexa även förra året, och då liksom nu, så är det bara att konstatera att det som inte är gjort när de nationella proven kör igång i februari, det blir det inte mycket av.
Nu var det inte detta som man tog upp i sändningen, utan följande:
" Det är inte i första hand för er skull som ni gör de nationella proven, utan det är för att se om ni får tillräckligt bra undervisning av er lärare..."
Jag bara gapade, där jag satt uppflugen på ett elevbord, tillsammans med mina adepter. Det fåniga gapet övergick i en ihållande magsmärta.
Vad var det man sa? Att proven var till för att kolla att jag sköter mitt jobb!
En av eleverna reagerade direkt:- Men om det är er lärare man ska kolla, varför gör inte ni proven då?
Absolut rätt! Om det är mig man ska nagelfara, så behöver det väl inte gå ut över eleverna?
En annan elev uttryckte följande: - Men det är ju inte ditt fel om vi inte kan allt, för vi glömmer ju också.


En vacker vårblomma till dessa tänkande elever.....

Från skolinspektionen, kunde man under veckan höra, att man gjort 650 klassrumsbesök och att man inte var nöjd med dessa. Lärarna gjorde inte sitt jobb.
Ett av de redovisade  misslýckandena var att man inte individualiserade tillräckligt.
Varvid jag undrar om de som representerade tillsynsmyndigheten skulle  klarat av att individualisera helt, i en klass med 25 elever. Eller är det  kanske så att de som misslyckats fatalt som lärare, är de som tagit ett förnedrande jobb på skolinspektionen och nu med avundsjuka i sinnet, vill ge igen på oss som orkar, försöker, ibland misslyckas men även lyckas med vår undervisning då och då.
Jag kan inte tolka uttalandet på annat sätt och anser dessutom att denna kvinna, som jag förträngt namnet på, bör be hela lärarkåren om ursäkt för sitt uttalande.


Skolan i Sverige har sina brister, och den har absolut inte blivit bättre med ny läroplan och ny skollag.
Med trettioåtta år i jobbet, så konstaterar jag med sorg, att jag som lärare fått ge avkall på det allra viktigaste i min undervisning under de senaste året, att ge alla elever en god självkänsla.
Det har inte funnits tid till detta, då man helt hysteriskt sveps med i läroplanens tidvattensvåg av att hinna allt vad det gäller centralt innehåll och kunskapskrav, att ha goda underlag för bedömningar och betyg, att förbereda sexorna för de nationella proven, att hänga med i förmågetänket och även sätta in eleverna i detta.....

Under alla mina tidigare lärarår så har jag jobbat mycket med drama, teater, musik, storylines, teman. Vi har redovisat genom att bjuda in föräldrar och syskon till våra olika framträdaden. Vi har varit med i många nationella tävlingar, gällande kreativitet inom flera olika ämnen, och rönt stora framgångar och vi har haft flera internationella samarbeten på gång.
De unga människorna har känt att de gjort något bra, att de egna inneboende förmågorna har kommit till sin rätt. De har blivit sedda och berömda av många. De har blivit positivt bedömda....

Nu gör vi ingenting av detta, för jag är rädd att missa något av de digra krav på delgivande av kunskaper som finns nedskrivna i läroplanen. Jag hinner ändå inte med allt det som står där, för jag tror på kvalitet framför kvantitet.
När de nationella proven sedan kommer, ja, då finns det sådant som vi ännu inte hunnit med att gå igenom ....vilket kan då påvisa att läraren är en misslyckad figur....

För egen del så är jag ganska så säker på att den misslyckade skolan har ett antal orsaker, men det är vare sig "fel" på lärare eller på elever.
Det största felet anser jag vara kravet på att vi såväl ska individualisera till vansinne ( naturligtvis ska vi möta varje barn, och ha olika krav på dem utifrån deras förutsättningar och mognad) och samtidigt ha kravet att alla elever ska ha stöpts i samma mall, med samma kunskaper och förmågor, när de kommit till våren i trean, våren i sexan och till åk nio. Helt absurt!

Vi lever i en tid då det finns så mycket annat än skolan som utvecklar de unga. Mängder av fritidssysselsättningar, mängder med möjligheter via nätet. Det mesta är så  mycket bättre än skolan, för de ungas möjlighet att möta den framtid,  som skolan inte tycks förstå finns.

Alla dessa förbannade jämförelser,  visad  i mer eller mindre sanningsenlig statistik. Lägg ner dem och jobba för alla elevers personliga utveckling med de medel som i dags står till buds och låt alla elever utvecklas i sin egen takt, och låt dem få känna sig nöjda med det.

Fem år har jag kvar i det jobb som jag alltid tyckt så mycket om och under stundom lagt ner hela min själ i.
Visst har jag misslyckats fatalt ibland, men det ger också lärdom och utveckling. Jag är stolt över mycket av det som jag och mina elever åstadkommit tillsammans.

Punkterad pedagog, ja, sådan har jag känt mig efter de senaste dagarnas utspel. Nu gäller det att blåsa luft i "lärardäcken" igen. Det klarar jag, som den gamla, snart pensionsmässiga lärarinna som jag är. Det är värre för de unga, ännu osäkra lärarna. Kanske de också lämnar det yrke som är ett av de viktigaste som finns. Det vore synd. Jag vet att de allra, allra flesta lärare är goda lärare som jobbar mer än de egentligen borde.
Det är dags att få lite uppmuntrande ord från de som styr. Det är ju er det är fel på, som inte vet att ledarskap innebär coachning och inte ett ständigt utdelande av sylvasst punkterande törnbevuxet ris.


4 kommentarer:

  1. Ingen kan prestera bättre än de förutsättningar som ges!

    SvaraRadera
  2. Jag instämmer helt. Vi borde istället ha credd för det jobb vi gör och få den lön vi förtjänar! Regeringen borde tänka om, det kommer inte finnas någon som vill bli lärare i framtiden om detta ska fortsätta. Läraryrket handlar om mycket mer än resultat. Du ska inte bara undervisa, du ska se till att gruppen fungerar och håller ihop. Du ska motivera och engagera eleverna, något jag anser att man göra genom det arbetssätt du hade "förr". Idag finns, som du säger, inte den tiden. Eller vi vågar inte göra annat än det strikta som står i LGR11.

    SvaraRadera
  3. Skrev en kommentar igår men den försvann och då orkade jag inte skriva en gång till. Jag håller med alla kloka människor här ovan. Det verkar som att människor alltid måste ha en syndabock och nu är det lärarna som får axla den rollen. jag har alltid tyckt om mitt arbete men efter den senaste tidens klappjakt på oss lärare är det nära att jag tappar sugen. Pensionen hägrar, men eftersom jag är rätt envis av mig så hankar jag mig nog kvar ett tag till. Ibland pratas det om civil olydnad. Jag funderar på att ägna mig åt professionell olydnad och vägra göra det jag anser inte hör till mitt jobb.Hur ska jag annars få tid att göra det jag utbildade mig för?

    Vilken underbar dag vi haft! Blev en tur till Draven och sen inledde vi grillsäsongen. Ha en bra vecka! Snart dags att planera påsklovet. Måndag blir bäst för oss då Katrin jobbar på tisdagen. Vi hörs!

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas