Full fart

Full  fart är det på våren och full fart är det för/på tanten. Jag måste tillstå att jag njuter av bådadera.

Det känns lika otroligt varje år som våren visar sig, otroligt att det efter vinter kommer en härlig vår, otroligt att man får uppleva ännu en vårbörjan. Vintern har i, mina ögon, varit en utmärkt vinter.... lite snö, inte mycket halka... men den var mörk och lite småkall, och nu kommer ljummen vårluft och dagen är nästan lika lång som natten. Helt underbart, det tycker både jag och vit och svart katt....

Fart på våren, fart på tanten. Om det inte är träningskvällar eller ordentliga promenader, så är det något annat.
I torsdags var det dags för quiz på "Glasets hus" i Limmared igen. För en månad sedan blev jag firad av mina kollegor, genom att många av dem åkte med och gav mig ett utmärkt lag som kom delad tvåa i den kvällens quizkamp. Delad tvåa med det lag som jag egentligen skulle vara del i, ett lag med det tänkta namnet "Vekefurans vänner", där även C-E samt svägerska Helena och svåger Roger skulle vara med.
När jag nu skulle vara med i ett annat lag, så gick Helenas och Rogers dotter Caroline in som fjärde man i "Vekefura"laget. Ett vinnande koncept då quizkampen till hälften bestod av musikfrågor, något som jag är urdålig på. Hade tänkt att laget skulle förbli det samma även denna gång, men då C-E hade en tuff arbetsvecka med en massa övertid, så tyckte han att det var bättre att jag var den som fyllde ut smarta familjen Andersson-laget, som ( när Carro fick vara med och bestämma ) kallade sig "Gretas vänner".
( Greta är Carros favorithund hemma i hundgården.)
Det blev en spännande kamp även denna gång. Vårt  lag hamnade på samma poäng som förra omgångens vinnarlag. Det blev skiljefråga mellan våra två lag, en skiljefråga där man skulle ange sluttiden för årets Vasaloppssegrare. Helena hade bra koll... och vi vann. Var sin helglunch på "Glasets hus" var vinsten.
Nästa gång "slåss" vi om slutvinsten. Tyvärr ligger det lag som vann första omgången två poäng före. Men även tvåan har utlovats ett pris... och där ligger "Gretas vänner" bra till. Sista deltävlingen är första torsdagen i april.

Två fredagar i rad, blev det resa till Scandinavium.
För en vecka sedan, så var det ett antal hästar och ryttare som hade huvudrollerna.
Igår så var det Hampus och Karins gode vän som var huvudperson.
Sa det till Helena, som var schysst och åkte med på musikal, då C-E backat ur: - Det är nog bara jag bland alla dessa människor i den stora Scandinaviumsalongen som gjort Västerbottenpaj till Ola Salo.
Lite mallig får man väl vara ibland... : )
Nu är han, och alla de andra artisterna på scen, helt vanliga människor, precis som alla andra, bara att de har begåvats med gudabenådade röster ... och musikalisk talang.

Många musikaler, en del operetter och operor har jag sett under årens lopp, men min absoluta favorit är och förblir "Jesus Christ Superstar". Jag fullkomligt älskar den musiken, det finns inte en enda dålig sekvens i den. Sen finns det säkert en andlig ådra i mig som dras till själva händelserna som  dramat handlar om.
En andlig ådra, som dessutom ställer en massa konstiga ( eller rättare sagt ganska naturliga) frågor, som t.ex: "Hur kan en människas ( om än övermänniskas ) död göra att vi människor kan bete oss hur dumt som helst, och ändå bli förlåtna av den Gud som den som dog är en del av?" " Varför måste någon ( Judas) bli den onde syndabocken... hur kan en god Gud göra så mot en människa?"

Såg musikalen när den gick i Malmö för sex år sedan.  Tror att alla artister utom Ola är utbytta. Även scenografin var till viss del annorlunda. Peter Johansson, i rollen som Judas, gjorde liksom Ola, en fantastisk rollprestation. Gunilla Backman tycktes vara lite för gammal för att göra Maria Magdalena, men det funkade bra, det visade sig att rollen inte har så mycket med ålder att göra. Googlar lite, och ser att Gunilla är född 1965.... Tant på 60, det hade inte passat i rollen iallafall!

Kom fram till att det var femte gången jag såg favoritmusikalen. Första gången, det var under premiärbesöket i det som kommit att bli vårt favoritresmål, en resa till London på sportlovet 1978.  Tyckte att det var superotäckt när Judas hängde sig, en känsla som hängt i vid varje förställning sedan dess.

Såg en konsertföreställning av musikalen på Scandinavium på ( tror jag ) nittiotalet, där Peter Harrysson gjorde Herodes. Operan i Göteborg satte upp musikalen omkring millenieskiftet, och dit tog jag med mig massor av folk från byn för att dela den härlig musikupplevelsen.

Hoppas att det blir fler uppsättningar av Jesus Christ Superstar under kommande år. Den kan jag åka en bra bit för att uppleva, för det är min absoluta favoritmusikal.

 En härlig vårlördag blev det av denna dag. Har varit ute en hel del och känner att det bränner i kinderna mycket mer än vad det gjorde någon gång under Teneriffaveckan. Svenska vårsol är vass, och den doftar härligt av UV-strålning.
Tog en promenad - Modsrundan  - och rekade för en geocachegömma. Få se om jag hinner få till den ... och kanske en vid torpruinen Grimsbacke i morgon.
Satt en stund på trappan ut till altanen och första vår-solen-skiner-njöt.
Tur att man har en make som gillar att laga mat... kunde på det sättet vara ute extra mycket idag.
Tvätten, den kom ut för första gången detta året.

När C-E stekt torskrygg, som jag avnjöt vid köksbordet och han framför TVn, och han sett Arsenal vinna med 4-1 över Everton, ville han gärna åka med ut på en lite cacherunda. Vi tog en tur mot Gällstad, Södra Säm och Månstad. En gömma fanns vid ett gammalt sågverk, en annan i en jordkällare som var kvar  sedan förrförra seklet.

Tog en multicache i Södra Säm och imponerades av hur man  hjälpts åt att visa upp  den rika kulturskatt som den lilla byn  vid Sämsjöns östra strand gömmer på. Kyrkoruinen har anor från 1200-talet. 300 meter längre bort fanns det en liten träkyrka med intilliggande kyrkogård. Snacka om att kyrkan varit viktig för många under lång tid. Sannolikt den bästa mötesplatsen förr i tiden... MEN hur skrämmande var prästerna i sina helveteshot... och vilken makt hade de? Skulle vara intressant att få uppleva en dag eller en vecka på 16-17-1800-talet.

Två kyrkacacher, tagna vid befintliga  men gamla kyrkor,  hittade vi innan solen gick ner vid sextiden och det var läge att vända hemåt igen. En superlätt gömma, en ganska så svår.  ( Iallafall för oss...)

Några dagar med full speed har det varit... och vill livet mig väl, så fortsätter det så ett tag till. Härligt att vara pigg och ha mycket ork, fast man är sextio fyllda!