Utflykt

 Det har aldrig regnat så mycket som denna juli i våra trakter. Inte sedan man började med väderstatistik, i slutet av 1800-talet. Så denna sommar har haft två olika ansikten, alldeles för torrt... alldeles för blött. Och nu tänker jag bara utifrån den bonnunge som jag ju är.... jag vill ha bra väder för att man ska kunna skörda mat till boskapen.

Vädret kan man inte göra något åt. Men leta upp lite bättre väder, det kan man ju. Kring Vänern tycktes det bli uppehåll, så varför inte ta en utflykt 15 mil i nordlig riktning. Har länge funderat på vandring på Kinnekulle. Maken var inte ett dugg svår att övertala...

Vilken härlig utsikt vi hade, då vi fikade utanför Kinnekullegården. Sannolikt ett tiotal meter under högsta punkten på berget... alltså närmare 300 meter över havet.

Jag hade kollat vandringlederna, vilka utgick härifrån. Älgslingan, 5 km, utsikt och lämplig att vandra på sensommaren, då det var mycket blommor längs ängarna. Lätt vandring dessutom. Den lät bra!

Så här trodde jag ju att det skulle se ut. I allafall under delar av vandringen. Ack, vad jag bedrog mig...Älgslingan gick mest upp och ner genom skogarna. Fina skogar i och för sig. Ganska olikt våra skogar, som innehåller en hel del myrar/mossar. Utsikt? Den såg vi inte alls...Jaja, vi fick röra på oss ordentligt! 

Tyvärr fel fokus från mobilens sida... eller min... men den här rosa blomman växte i mångfald på några ställen. Den har vi inte alls hos oss....Kollar i floran... kan vara bergmynta.... Kul att upptäcka en blomma som är helt ny för mej...

I brist på sjöutsikt, så fick det bli en kortrunda också. Toppslingan, 2 km. Den gick förbi utsiktstornet. Tjugofem kronor och en viss möda, kostade det att klättra upp till terrassen.  Men det var det värt. 

Kalkbrottet närmast, sedan Vänern och så Kållandsö.

Lite  läskigt att brädorna på terrassen hade smala springor mellan sig. Räckte för att jag skulle hålla mig alldeles bredvid väggen då jag gick runt 360 grader utsiktsplats. Om det nu hade hjälpt, om brädorna gett vika under tjocka tanten.... 

Lanskapsutsikten var lika vacker som den över vattnet, tycker jag.    Denna bild är tagen nära Kinnekullegården.

Dagens favoritbild ....

Helt OK buffelunch på Kinnekullegården. Hade tänkt stanna till i Lidköping för lunch, men klockan var över ett, så det var lika bra att åtgärda näringsintaget. Är inte superintresserad av bufféer, men här fanns det gott om grönsaker... god soppa...och bra efterrätt. Så jag behövde inte bry mej så mycket om varmrätterna... det är sådana jag tycker blir lite oaptitliga i blandad form.....

Riktigt gamla kyrkor samt kyrkoruiner, tilltalar mej. Det finns mängder av gamla kyrkor i Skaraborg. 

Vid Västerplana kyrka stannade vi till.

 Kyrkan var öppen. En mycket fin gammal byggnad, med både vägg- och takmålningar. Mörk och lite mystisk. 

Har inte letat geocacher på hela året. Kom på att jag skulle kolla om det fanns någon vid kyrkan. Kyrkor brukar ofta visas genom att det finns en gömma i närheten. Jodå. Lätthittad... och jag kunde logga årets första...

Spiken, en av Europas största insjöhamnar, hade jag hört talas om. Så det blev att runda Lidköping och köra ut på Kållandsö.  Det fanns lite bodar retrogrejer, ett par restauranger och en bod där man sålde rökt fisk vid hamnen. Kanske inte så märkvärdigt... men nu har vi iallafall varit där. Rökt sik inhandlades, och ska snart avnjutas till lunch. 

Det är verkligen skillnad på glass och glass. GB glass har jag "vägrat" i flera år. Smaklös. Klings glass har jag smakat ett par gånger tidigare, då vi varit i Skaraborg ( numera en del av Västra Götalands län) Den glassen är god. Så det fick bli två kulor. Mintchoklad samt apelsincoklad. Otroligt gott och smakrikt. Synd... eller kanske tur... att man inte säljer den glassen i våra trakter. Priset? 39 kr för två kulor. Klart billigt!

Läckö slott ligger bara några km från Spiken. Hade absolut inte avsikt att gå in i slottet, även om vi hunnit till sista guidade turen. Men jag är inte så intresserad av "nyare" slottbyggen... det är de gamla borgarna/kyrkorna, ruinerna som tilltalar mej. Men en titt på slottet, det ville vi ta.  Ett imponerande bygge, alldeles vid "sjökanten".

Promenerade förbi slottet och se, där öppnade sig Vänern och visade på att den med all rätt kan kallas innanhav. 

Dags att bege sig hemåt. Kom ihåg att Geddfish vid tillfälle visat en riktigt gammal kyrka. Genom FB kunde jag snabbt fråga henne vad kyrkan hette. Skalunda.

På slingriga småvägar tog vi oss till andra sidan halvön och hittade lätt den gamla kyrkobyggnaden. Tyvärr var vi över en timme för sena, för att komma in i den. 

I Skalunda började regnet skvala, så någon tur till den berömda högen blev det inte. 

Tog en lite annorlunda väg hem, så att det blev en riktig rundtur, från och till Ulricehamn.

Det finns mycket att se i trakterna av Sveriges vagga. Återkommer med stor säkerhet... men då får det bli Billingen. Eller ett av de mer okända västgötabergen.  Finns ett antal sådana. Det är något speciellt att ta sig upp till utsiktsplatserna och få sig lite nya vyer till livs.