Vintervardag vorden

Känns lite tomt, så här på annandagseftermiddagen. I huset förstås, men också i själen. För nog är det så att man - trots att man är gammal- lever med julförberedelser i hela december. Det är julklappstänk-vilket hos mej börjar redan på sensommarn - om man nu skulle hitta något som passar - gärna hemslöjd eller garn.... Men december är julmånad ända fram till den tjugosjätte, man sätter fram julsaker, man går på julmarknader, man firar lucia och man börjar fixa julmat, slå in klappar, städa hus.... ja, ni vet...

... och så, snabbt som ögat, så är juldagarna förbi .... och tomtarna är inte alls lika mysiga längre. På annandagseftermiddagen är julen förbi.... vilket har den klara fördelen med sig... NU går det mot vår och sommar!

Försökte mig på att "gilla vinterläget" ett tag, men insåg dagen före julafton att det inte funkade. Med K och H sittande på Malmö C, med helt tågstopp, ja, då kom vinteraversionen tillbaka med besked. Försökte hitta något vinterbra, men det gick inte (går inte) ... mer än att det är vackert. Men det är mycket som är fint, som är rätt värdelöst, och så är det med vinterkänslan....slut diskuterat med detta.

K och H kom i bil med J från V-mo, lagom till traditionell lutfiskmåltid, kvällen före julafton, fem timmar försenade. Trötta, frusna, hungriga ... men allt gick att råda bot på. Ungdomarna var ute på spark-skidtur på julaftonsförmiddagen och så anlände M lagom till jullunchen. På eftermiddagen plockades alla husets instrument fram - jag fick t.o.m. fram min gamla tenorblockflöjt .... en kul stund.... värd att bevaras i minnet ...dessutom djupt imponerad över hur bra K fortfarande spelade på klarinetten, trots att den stått oanvänd i många år.

Fritz valde att gå ut en stund.

Kattjullunch tackade dock ingen katt nej till - dagen till ära så bjöds det på Sheba. Fransson och Fredrik tyckte verkligen om att ha storasyster Bella på besök.

Många klappar blev det, helt sanslöst för att vara ett julfirande med nio vuxna personer och en person som har ett år kvar till myndighetsdagen. Men visst är det kul med klappar, och det var ingen överdådighet i några. Kul saker, de flesta väldigt användbara - några att mest bli glad åt.

Juldagen blev det skidtur för såväl smålänningar som skåningar. De såg ut att ha riktigt kul när de gled i väg.

K och H reste sen hem till Malmö på tidig juldagskväll. Inget tåg från Hestra denna gång heller, det blev buss till Alvesta och sedan fick man åka med ett senare tåg än vad man tänkt. Men hemresan blev bara en dryg timme försenad .... det är riktigt bra med SJ-ögon sett.

C-E och jag spelade julklappsspel med J och M på kvällen. K och H hade köpt en roligt spel som heter Cardcarsonne till oss i julklapp ... en hel annorlunda variant av Carcasonne... jättekul.

Ännu lite roligare var spelet som M hade fått av K och H, Pandemic.

Här gällde det att tillsammans rädda världen från en pandemi och hitta botemedel mot fyra olika epedimier. God tanke att spela tillsammans i stället för att spela mot varann.

Sent blev det innan vi, på andra försöket, lyckades rädda världen och M åkte hem till V-mo, för att under annandagen ta hand om alla som julen satt krokben för, på ett eller annat sätt.

J och Bella stannade till lunch idag, så vi tog promenad till stall och hästuppföderska för en stunds prat. Fransson tyckte att det var lite tråkigt när Bella åkte i väg, men förhoppningsvis så kommer hon tillbaka redan under jullovet, när hennes matte och husse ska ut och resa några dagar.
Kul jul blev det - fort gick den .... tur att jag kunde spara den i en Photo Story film som jag skickat till alla som kan tänkas vara lite intresserade.
Annandagsfilm ska det förhoppningsvis bli om den stund. Änglagård på Dalstorpsbiografen... 160 platser har man ... kan ej förbokas .... hoppas att det finns tre platser kvar när jag kommer tillsammans med svåger och svägerska.