söndag 29 januari 2023

Sexårsjubileum

 


Idag firar jag sexårsjubileum.  Som mormor.

Han föddes mitt i natten, en timme in på det nya dygnet. Jag hade precis somnat i gästsängen, efter en kväll med hårt dunkande hjärta, och antagligen alldeles för högt blodtryck. Den blivande pappan hade ringt vid fyratiden på eftermiddagen och meddelat att nu åkte man iväg, nu fick vi ( blivande mormor och morfar) komma och släppa in hästar och utfodra dem.  Naturligtvis vaknade jag direkt av meddelande på Whats-App. Nu hade Konrad kommit, allt hade gått bra, alla mådde bra. Kunde jag somna om ? Nej! Det var nu som jag skickade ut ett kryptiskt meddelande på Facebook. Något om att det största hade hänt. Det var inte så många som visste om att jag skulle bli mormor. Hade inte sagt det till så många. Har ju alltid tyckt så illa om dem som "skryter" vitt och brett om det kommande mormors/farmors-skapet. 

Tror att jag träffade Konrad första gången då han var fyra dagar gammal. Då hade han varit hemma ett par dygn. Han var så liten, och jag var livrädd för att ta i honom. Men man vande sig snart vid det lilla livet. Liksom vid de två små som kom inom 22 månader, från det att jag fått min nya titel "mormor".

Det är bara att konstatera; det är en stor ynnest att få vara mormor. Så värdefullt att få känna sig så omtyckt och så viktig. Inte trodde man att man skulle få en sådan speciell relation till sina barnbarn, som det blivit. En otroligt fin relation och känsla. 


Konrad ville gärna fira sin födelsedag hos sin enda kusin, och sin enda moster. Två personer som han ( och lillebror) också har en speciell och kärleksfylld relation till.


Firandet fick  äga rum en dag före födelsedagen. Det blir en lång dag då man åker ända till Malmö , bara över dagen. Bäst att göra den resan på en lördag, så hinner man vila upp sig på söndagen.

Firarbanderoll och ballonger var uppsatta dagen till ära. Fyra paket var gömda i lägenheten. Med lite ledtrådar, och hejarop från kusin och namnsdagsfirande lillebror, hittades alla. 


Nyfikenheten var stor, både från mamma och lillebror, då paketen öppnades. Innehållet gillades stort av födelsedagsbarnet.


Avas "pappa Marcus" hade fixat god lasagne till lunch. Lite lek inomhus efter det.


En stund utomhus, det behöver man, även under fest-dagar.
Mormodern kollade hur långt våren kommit i Malmö. Yes! Vintergäcken hade börjat blomma. snödropparna hade dock inte visat sig ännu. Men visst blir man glad av att de allra första vårblommorna fanns på flera ställen i den stora trädgården.


Lekplatserna i Folkets Park, tvärs över gatan, var förstås målet för barnen. 
När man är sex, så vågar man klättra en bra bit upp i det höga klätterställning. Som tur var, dock inte till toppen.....



Eller så kan man betala för en åktur. Men så blev det inte denna gång.... Sitta upp är gratis!


'En stor isbana fanns i parken. Där var det fullt med skridskoåkare. På dammen fanns en slags plast som fungerade på samma sätt som is. Där var det OK att roa sig, utan  skridskor på fötterna. Några rejäla rovor blev det!


Ava, hon klättrade till toppen på lilla klätterställningen. Tillräckligt högt tyckte mormor... 


Trots ett par plusgrader, så var det rätt rått  och kallt i Malmö. Det är oftast så, under vintern. Det har vi insett efter att ha besökt Karin någon gång varje vinter, under de tjugo år som hon bott i stan.


Dags att gå hem och dekorera tårtan, Lite sned och vind blev tårtan, som mormodern bakat och försett mellanlägg och överdrag hemma i Stockremma.  Två personer i vår nio-personsfamilj är känsliga mot grädde/mjölk. Har under många år gjort två olika tårtor. En med grädde och en med soja-grädde. 

Sojagrädde är inte gott! Sedan en tid tillbaka finns vispbar havregrädde. Den smakar nästan som vanlig grädde. Funderade på om det skulle gå att vispa den så hårt så att den "höll ihop". Det gjorde det.

Jag tyckte att tårtan blev riktigt god. Chokladbottnar, hallonfromage och chokladmousse.


Konrad godkände också tårtan. Han hade fått den precis som han önskat. ju.


Lite "Smarties" som extra mellanlägg, gjorde den ännu godare.


Tre lite trötta barn tog plats i soffan för att titta på barn-underhållning. Efter kvällsmaten så  fick man dessutom var sin påse lördagsgodis att mumsa på.

Vid sjutiden sa vi hej och tack, och åkte hemåt igen. Sju och en halv timme ihop med Ava och hennes familj, det är absolut värt resan.  Knappa två och en halvtimme senare överlämnade vi två nyvakna barn till pappan, som väntade därhemma. Mormor och morfar, de hade ytterligare sex mil kvar att köra, innan de var hemma. Sex synnerligen välkända mil, körda minst en gång i veckan under de sex år som de kunnat titulera oss mormor och morfar...





20 kommentarer:

  1. Vilket härligt och bra firande det blev på alla vis. Så mysigt att fira med kusin och moster i Malmö så jag kan tänka mig att det var värt både tiden och milen i bilen. Lasagne är ju så gott och tårtan den såg verkligen inte illa ut den heller.
    Fint med vintergäck och jag vet att öven snödroppar finns i Malmö så visst går det på rätt håll.
    Nog är det fantastiskt att vara mormor. Förr tyckte jag att mor- och farföräldrar verkade lite överdrivna men jag ha insett att det är precis så underbart som de sa.

    Önskar en god söndagskväll nu!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så! En väldigt speciell relation med de små...Den är obeskrivlig! Kram

      Radera
  2. Vilket härligt inlägg! Du älskar verkligen dina tre fina barnbarn. Och de verkar älska varandra. Jag menar så kul att Konrad ville fira sin 6-årsdag hos Ava säger ju allt.
    Skrattade gott åt den sneda tårtan. Det syns då inte efter all dekoration - att den är snd alltså. Å huvudsaken är ju att den är god:-)
    Grattis Konrad från din mormors bloggkompis i Stockholm:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska framföra detta till Konrad! Jag har en förmåga att få till otrygga bakverk. Men de brukar vara goda. Och deg äf huvudsaken...

      Radera
  3. Det var en härlig dag med barnbarnen. Och intensiv, gissar jag. Hoppas du får vila i morgon. / Anna-Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Idag blev det också full fart. Lite vila i morgon... Kanske.

      Radera
  4. Stort GRATTIS! Det är verkligen annorlunda med barnbarn. Ni fick en härlig dag tillsammans, roligt när alla trivs ihop.
    Jag minns hur nervös jag varit alla gånger… helst första. Kommer ihåg precis allt från den eftermiddagen.
    Vår grannes vintergäck har tittat upp. Inte våra. Däremot det gröna på snödropparna. Vi har en fin tid framför oss! Eval8

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grönt på snödroppar här också. Men såg inget i Malmö...i stora trädgården.

      Radera
  5. Vilken härlig dag! Stort grattis till Konrad.
    En riktig heldag tillsammans Minnesvärd.Och visst är det en speciell känsla att bli mormor och att sedan på nära håll följa barnbarnen. Så roligt att Konrad ville fira sin sexårsdag i Malmö med kusin Alva. Likaså att kusinerna trivs så bra tillsammans.
    Och fina tårtor blev det.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina och fina. ...men tårtan blev god. Kram

      Radera
  6. Grattis till både Konrad och mormor! Och vilken glad och fin födelsedag han fick och vilken glad och fin dag ni alla fick!
    Och du fick se små gula solar i form av vintergäck. Då är det nog ändå så att våren är på väg ...

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är vi på rätt sida vintern. Det ljusnar! Kram

      Radera
  7. Ett härligt inlägg! Härliga bilder från er trevliga dag ... och så fint med de första vintergäcken!
    Grattis i efterskott både till mormor och Konrad!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack! Vi fortsätter att fira i morgon! Kram

      Radera
  8. Sicken vacker tårta när ljusen lyser! Som kontrast till din fina berättelse om barnbarnsfödseln så fick jag ett samtal på jobbet av dottern när hon fått värkar, o meddelade att nu får ni (jag o xet) komma o köra henne till BB. Jag jobbade allt lite till, tänkte att det var nog inte såå bråttom, men med facit i handen så föddes Simon med störtförlossning som gjorde att han fick lite jobbigt med andningen då lungorna inte hann tömmas på vätska innan han poppade ut..Var med på förlossningen och höll handen...det var speciellt. Och 28 år sedan...
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var en kraftfull berättelse och förlossning. Tur att det gick bra! Kram

      Radera
  9. Mysigt att träffa barn och barnbarn. Förstår att ni njöt i lördags.
    Ha en fin dag! Kram Lisa

    SvaraRadera
  10. Härligt! Många fina år i bästa sällskap 🧡

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas