Kalt och kallt.

 Vissa dagar tycker jag att man hinner hur mycket som helst. Och ändå andas däremellan.

Idag tycker jag att jag inte hunnit "någonting". Dagen har bara gått. Nästan utan andningspaus.

Gick "långa" modsrundan, efter att ha ägnat förmiddagen med att i trevligt och effektivt sällskap skriva frågor inför nästa PRO-medlemsmöte. Vi ska ha en quiz, modell "Längs spåret" kombinerat med allsång. Gjorde något liknande i våras. Det slog väl ut. Tänker att vi kan upprepa en uppskattad aktivitet även i höst. Sen får det vänta minst ett år tills nästa gång.

Det är kul att fixa program till mötena. Speciellt när de uppskattas. Sen är det lite svårt att få till variation. Någon som har exempel på en bra aktivitet?

Tre timmar + en halvtimme i sammanlagd restid, tog frågefixandet. Vi var hemma hos en av styrelsemedlemmarna. Slås alltid av hur välstädat alla har det, då man kommer hem till någon. Sa till de andra att till mej kan ni inte komma, det ser aldrig så här städat ut hos oss. Jag tror att det ligger i husets och husinvånarnas karaktär.

Hemma, hade superförkylde maken, fixat lunch. 

Har tänkt "gubbfan" ett antal gånger. I detta fall inte om maken... även om jag tänkt så om honom också... utan om den gubb-f-n som hostade och nös rakt ut över oss, så att man bara såg hur det yrde av virusar, då vi var på Lisebergsteatern förrförra torsdagen. Förstod ju att en förkylning med största sannolikt skulle komma som ett brev på posten... eller, nej, där kommer inga brev längre... Som ett skräppost i mailboxen, menar jag.

Så blev det förstås. Maken till ihärdig förkylning, har jag sällan sett. Speciellt för makens del.Man är inte speciellt påverkad av den. Men den påverkar både stämband och bihålor. Jag är nästan bra, även om jag hostar en del ännu. Och om jag normalt sjunger hellre än bra, så sjunger jag nu inte ens hellre, för det funkar inte. Maken har hostat nätterna igenom i fyra-fem nätter. Dagarna är något bättre. Men nog har det gett mig anledning att tänka på den där gubbef-n i röd tröja, som inte hade vett att hålla för vare sig mun eller näsa då han hostade och nös!

Behövde ut och röra på mej, efter en sittande förmiddag. Skulle ju helst velat gå fyrakilometersrundan runt Mods, ( det gamla soldattorpet), men tror ni inte att vägen fortfarande är blockerad av kreatur. Var säker på att jag såg att stängslet var nere för någon vecka sedan, men där såg jag fel. När jag dagen efter tänkte gå rundan, så var det elstängsel i vägen. 

Skickade en fråga i "by-messengergruppen" om de möjligen glömt ta ner stängslet. Och att djuren var borta. Fick snabbt svar; djuren var kvar. Dock inget svar på frågan om de snart skulle flytta den knappa kilometern hem till sej....

Blir lite irriterad över att man bara kan blockera  en promenadrunda i ett halvår. Men... kanske är det bara byfånen, travaren, tanten här, som går där regelbundet. 

Jaja, nu blev det en sexkilometersrunda i stället. 
Jag tyckte att det var kallt. Kalt hade det också blivit. Det är inte så många löv kvar på merparten av träden.

Tänkte på min väg, att den tid som är just nu, det är den tid på året som jag tycker sämst om. Sommaren är över, den fina hösttiden likaså. Nu är det mest mörker och kyla, grådagar och ruskdagar, som väntar. En vilande natur. Isiga vägar. Snöskottning. Dåligt med fotoobjekt. 

Man har allt det vackra bakom sig. för denna gång.

Min favoritmånad, det är april. Då naturen vaknar igen. Då det blir ljusa kvällar och morgnar igen. Då man har allt framför sig.

Bara att se fram emot den tiden. Om tiden går lika snabbt som denna dag har gjort, så är vi snart där.