Hann nästan

 Tänkte att jag skulle ta mig en cykeltur  och kolla upp några saker utmed en av skogsvägarna efter lunch. Då jag "väntar" på att få  en släng av magsjuka, så  har maken sagt att jag inte får  ha hand om någon matlagning. Tackar och tar emot. Nu är det oftast han som lagar mat ändå, men just nu är jag helt befriad från den tråkiga sysslan. Använder toan på ovanvåningen och sover i en av döttrarnas "flickrum". Allt för att  försöka undvika spridning av eventuell magsjuka... Nu är det inte hela världen att bli drabbad heller. Även om man känner sig "dödssjuk" under tiden man mår som sämst, så går det över på ett par dagar. Dottern meddelade att hon nu kändes sig frisk och kry igen. 

Nu var det cykelturen det skulle handla om. Regnet skulle komma klockan tre, meddelade maken. Så jag fick skynda mig, om jag skulle hinna tillbaka utan att bli blöt. 

Nu tycker jag att regn är helt ok. Om man ska hem och kan byta kläder, efter det att man har fått sig en dusch, vill säga.

En sak som jag ville kolla, det var hur det var med myrliljorna ute på Vättesmossen.  Under vissa år har myrmarken varit helt översållad med gula blommor.   

Detta år tycks allt blomma tidigt. Det mesta var redan överblommat.

Jag har under många år plockat blåbär i de här markerna. Det är nog bara jag och markägaren ( vår granne) som brukar ta den dåliga skogsvägen ut till mossen.  Och så älgjägarna, under några dagar i oktober. Nu känns det som jag/vi redan plockat blåbär, så det räcker i år. 

Det tycks som om lingonen har tagit över. Det finns lingonkart överallt i skogarna. Lätt och kul att plocka. Inte riktigt lika kul att rensa. Men visst ska jag /vi plocka en hel del, om några veckor. Lingonsylt och lingondricka, det är lättgjort och användbart. 

Tog med  systemkameran ut idag. Tyckte att den hade lite svårt att fokusera. Kan nog vara så när det är mulet väder... och fotografen lite otålig. med tanke på kommande nederbörd.

Ljungen var på gång att slå ut, liksom denna skönhet: klockljung. 

På tillbakavägen upptäckte jag detta område.  Fortfarande fina blommor. Och konstigt nog även en massa myrull som fanns kvar. 

Långbänk? Ljugarbänk? Grannen har en liten skjutbana på vägen ut till Vättesmossen. Bänken är alldeles ny. Antagligen användes den i går, för då hörde jag att man sköt för fullt. Tror att det heter lerduveskytte. det man håller på med. 

Den hr lilla bron finns i anslutning till skjutbanan. Just nu är det inte läge att gå över den, i alla fall inte utan storstövlar.  Alla myrmarker är riktigt vattensjuka, efter allt regnande. 

Canon hade svårt med autofokus idag, ( bra att skylla på), men jag tycker att bilden är fin som den är.. Därmed lämnar vi myrliljeområdet och  trampar i väg halvannan kilometer för att komma till den omstridda mossen, där  det är tänkt att bryta torv.

På lokalradion, radio Sjuhärad, så har man under det under de senaste dagarna varit en del prat om Grimsås mosse. Jag tror att det var i maj, som ett antal aktivister var  i området och täckte igen en del av de uppgrävda dikena, för att vattnet skulle stanna kvar på mossen. Gissar att det är högarna med ris, som man pluggat igen dikena med.

Under ett par veckor har det återigen funnits några aktivister i byn. De får bo gratis i Grimsås IF klubblokal.  Jag gick förbi lastbilsinfarten till mossen, blockerad med en stor bom, i förra veckan. Där låg det en kille i en hängmatta. Man byttes tydligen av att vakta infarten till torvtäkten under dagtid. 

Nu har, enligt lokalradion, ett sjuttiotal aktivister samlats för att ta nästa steg  i sina försök att rädda mossen. Man tänker göra den stora mossen till ett naturreservat. !!!!  Man tänker bygga broar och spångar och utsiktstorn. Hörde på radion att virket var försenat, men att man börjat lägga ut spångar med det spillvirke som man redan har. Tänkte att jag skulle se några som rörde sig/arbetade där på andra sidan mossen, där samhället ligger, men det var alldeles tomt. 

Att man pluggat igen dikena och att man vaktar lastbilsinfarten/maskininfarten, det tycker jag är helt ok/bra. Men detta... göra ett naturreservat ( vilket man knappast kan göra utan länsstyrelsens medgivande), det är väl lite övermaga??? Gränsen till dumhet passerad??? 

Måste ju ändå imponeras över dessa hängivna miljöaktivister. Funderade på hur man kan bli så engagerad i något. Det känns nästan som en sekt.... hjärntvätt. Eller också är det jag som inte förstår att man måste offra allt för att rädda vår planet. ....

Det kommer att bli en ny tur till mossen under de närmaste dagarna. Är ju nyfiken av mej...

Kantareller tänkte jag plocka på vägen hem. Gjorde så.  Det fanns inga mängder, De var rätt små, men räcker gott och väl till ett par toasts till mig och maken, till kvällsmat.  Kameran fick ligga kvar, väl emballerad i cykelkorgen, för nu hade klockan blivit drygt tre, och regnet börjat.  Tycker dessutom att kantareller inte är ett dugg fotogeniska. Om man inte hittar stora och har det rätta ljuset på dem, vill säga,

Regnet tilltog rätt så snabbt. Iklädd shorts och t-shirt, så var jag genomblöt då jag kom hem. 

En härlig cykeltur blev det, trots regn.  Och faktum är, jag tycker att det är rätt gott med en mulen och regnig, men ljummen dag, efter ett antal dagar med blå himmel. Är jag konstig? Antagligen.