måndag 25 oktober 2010

Love London

-Nästa gång vi reser på kortsemester, så får vi ta och åka någon annanstans än till London, sa jag till C-E på väg till Landvetter.
- Budapest,fortsatte jag, det har vi ( jag) ju pratat om i många år.
C-E svarade inte. Inte hörbart iallafall. Han hade väl nog med att hålla bilen på vägen, i det alltmer tilltagande snöovädret.
Fullt med folk var det på Landvetter. Förstod att alla ville lämna skitvädret i Sverige .... men måste alla i väg före klockan sju på morgonen?
Över Jylland öppnade sig molnen och över Nordsjön fick man se en härlig ovanjordisk soluppgång.
Det är en lagom flygtur från Landvetter till Heathrow, tar ungefär e ntimme och fyrtiofem minuter. Nästan så man hinner sluta ögonen en stund. Tunnelbanan in till centrum tar 45 min - en timme, beroende på hur snabbt tågen går... och det är olika från gång till annan.

Klockan hade blivit strax efter tio på förmiddagen, då man var framme vid hotellet. Efter att ha lämnat väskorna, så var det dags för en av de engelska höjdpunkterna. English breakfast - with a nice cup of tea. Underbart gott - ett måste när man kommit fram.

Dags för shoppingrunda (nr 1). Vi brukar se till att få ett hotell alldeles invid Lancester gate och Hyde Parks vackra fontäner. Nära till tunnelbana, nära till parken och med möjlighet att promenera in till Oxford Street.
Det blev en hel del handlat. Primark är extremt billigt och har en del roliga basplagg. Mark & Spencer har allt och jag brukar alltid hitta något. Och så Clarks förstås, de har minst tre butiker på största affärsgatan - Oxford Street.
C-E fick bli packåsna .... jag fick ont i ryggen av allt bärande. Och han handlade två stora kassar på Primark också....Mark & Spencer hade redan börjat med julkassar... lite häftigt tyckte jag.


Hade beställt biljett hemifrån till musikalen "Chicago". Passade jättebra att de hade matiné kl 17 ( 18 svensk tid). En helt underbart bra musikal, rolig, tänkvärd och med superbra musik- som man känner igen. Skådespelarna/musikalartisterna på teatrarna i East End är enastående bra .... det går inte att jämföra med svenska uppsättningar ..... ja, Kristina från Duvemåla skulle väl kunna konkurrera....
När musikalen var slut klockan halv åtta så sa jag till C-E att jag ville se den igen, direkt .... eller gå till någon annan musikal som började vid åttatiden.
Hade han sagt OK, så hade jag gladeligen sett en omgång musikal till, men han sa mat i stället.
Chinamat i Chinatown och promenad via Piccadilly Circus genom Soho till Oxford Circus för några kilometers resa med tunnelbanan till det trånga, varma hotellrummet. Men sova gick bra...vi hade ju varit vakna nästan tjugo timmar.


Det hade regnat under natten till lördagen, men när vi hade ätit en (för engelska förhållanden) bra hotellfrukost, så sken solen.
Tog tunnelbanan till stans vackraste park (tycker jag) - Regents park.
Det är en stor park med flera trädgårdsanläggningar och vattenanläggningar..


Queen Mary´s garden är underbart vacker på senhösten. Säkert hundra olika slags rosor - och det är många av varje sort. En ren paradiskänsla att vandra omkring i parken och möta leende och avstressade människor bland alla svagt doftande rosor.

Åkte tillbaka till Oxford Street för lite mer shopping. Där är det inte avstressat - där är det ett hektiskt tempo som råder. Allra värst är tunnelbanestationerna .... där springer de flesta, och jag undrar efter vad då?



Lunch på stampuben "The Swan" precis mittemot The Serpentine i Hyde Park. Jag gillar inte hamburgare som man köper på hamburgerkedjorna, men en pub-gjord burgare, det är något helt annat. Supergott!


Så var det dags för fotboll. Tunnelbanan till West Ham. En riktig supporterkvinna satt i samma rad som vi. Var bara tvungen att ta en bild....

West Ham mötte Newcastle och hemmalaget fick första målet. En vinst skulle ta dem från sista platsen i förstaligan. Men det blev förlust... Newcastle gjorde två mål.
Tänkte under matchen att trots att West Ham inte spelade så bra, så skulle de sannolikt slå Elfsborg och även de andra topplagen i vår svenska första serie. Svenska ligan håller väl knappast europeisk toppkvalitét.

35 000 personer tittade på matchen. Uppskattningsvis var 97-98 % män. Det yrde svordomar i luften matchen igenom ... speciellt f-ordet var vanligt förekommande. Reflekterade att svenskar har ett betydligt mer varierat förråd av eder än vad engelsk fotbollspublik har.
Jag funderade också på om UK har någon motsvarighet till SD. En sak som gör att jag tycker att London är en av jordens mest underbara platser är den enorma mångkultur som finns där. Man ser kvinnor i burka, kvinnor i sari, indiska kvinnor i sina speciella dräkter, judiska män med kipa och kaftan, övervintrade hippies, övervintrade punkare, svarta folket, stora mörka afrikaner, tjocka afrikanska damer, små små östastiatiska kvinnor, glada kineser, japaner med kameran i högsta hugg.... och man hör massor av olika språk ... inte sällan norska eller svenska.
Man kan träffa på människor från Grimsås, det gjorde vi även denna gång. I en trång tunnelbanevagn träffade vi på Marie och hennes pojkvän. Även nästa dag träffade vi dem, då de gick förbi vår stampub. Lite häftigt, tycker jag.
Jag skulle absolut kunna tillbringa en hel dag sittandes på en uteservering, studerandes alla människor som passerar. I London är allt OK ... man får se ut hur som helst .... man får vara klädd som man vill.... ingen bryr sig.. Ja, man kan verkligen vara sig själv.
Efter tidig söndagsfrukost, var det dags att ta tunnelbanan till Heathrow igen. Resväskorna, som var väldigt luftfylld på ditvägen, var fyllda med massor av kläder och äkta engelska tepåsar.
Solen sken från den klarblå himlen, det var en vacker dag i samväldets huvudstad. Som vanligt var det kö till startbanan. Det sägs att det startar ett plan i minuten från Heathrow ... som det var vid 10-tiden på söndagsmorgonen, så var det ännu kortare starttid än så emellan två plan.

Två dygn i London... ja, det är helt OK. Man hinner så mycket på en dag.
Snart flög vi in i molnen igen, hemma var det regn,regn,regn.
Lunchen åt vi i Borås bästa korvkiosk, kvällmaten åt vi i Hjälshammar då vi hämtade hem kattpojkarna.
Är ovanligt pigg idag, efter några roliga dagar på min favoritplats.
- Vi åker väl till London igen till våren, sa jag till C-E, när vi var på väg hem. Det känns mycket roligare än Budapest.
Den här gången svarade C-E. Han var enig med mig.
Vi är nog tråkiga, C-E och jag..... som åker till samma plats gång efter gång.
Kanske beror det på att vi är gamla och lite bekväma ... kanske är det så enkelt som att vi är "real Londonlovers". Vilket inte är så svårt att bli ... för i London finns allt, utom badstrand... och vem behöver det ... sjöar har vi väl så det räcker i Sverige.











3 kommentarer:

  1. Nu är jag övertygad, det får bli London någon gång i framtiden. Så mycket kul ni haft och så mycket ni sett, shoppat och helt enkelt bara varit...
    Oxford street är en gata jag bara måste besöka.
    Vackra bilder har du verkligen lyckats med att ta, tack för att du visar dem för oss =)

    Ha en riktigt gooooo vecka nu innan höstlovet .

    SvaraRadera
  2. Härliga bilder från en härlig stad! Längtar tillbaka dit efter att ha läst din reseskildring.

    Håller helt med dig om engelsmän och även amerikanares svordomar. Inte för att jag använder dem, men det är mer variation på de svenska. När man tittar på en film brukar översättaren ha betydligt större fantasi än manusförfattaren.

    Ha en skön vecka! Själv är jag hemma med förkylning

    SvaraRadera
  3. Jag har varit i London tre gånger, om jag minns rätt. Senast var nog sisådär 1978 eller 1979.... Kanske dags igen, mycket har säkert förändrats där, precis som här.

    Jag är precis motsatsen till er för övrigt. Jag reser helst till nya okända platser. Att insupa atmosfären på något nytt ställe, gärna nytt land är jättehäftigt tycker jag. Tur att var och en kan göra som den vill.

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas