söndag 22 maj 2011

Lilla London lördag

Stora London, det känns det som jag har ganska bra koll på. Var platser ligger i förhållande till varann och hur man ska ta sig till olika ställen i den gigantiska staden.
Sämre är det med kännedomen om hur platser i Lilla London förhåller sig till varann. Visst har man varit där många gånger, men alltid med ett mål för ögat och oftast ett centralt sådant - Nordstan, Operan, Stadsteatern, Folkteatern, Liseberg, Scandinavium ..... och inte mycket mer.
Igår lärde jag känna en betydligt större yta av vår närmsta storstad, guidad av J. Hon tog sin mor med på en långvandring genom staden, under det att hennes sambo, M, tillsammans med 43500 andra löpare sprang lite drygt dubbelt så långt som vi gick. ( Enligt min beräkning)



Bilen parkerades, klokt nog, i ( eller rättare sagt på) Lisebergs parkeringshus. För första gången i mitt femtiosju och halvåriga liv åkte jag spårvagn. Tillsammans med en massa fokuserade löpare åkte vi från Korsvägen till Botaniska trädgården. Trångt och stora London likt, speciellt som vagnen rätt som det var körde in under jorden.


-Vi kör genom ett berg , förklarade J, när jag sa att jag inte visste att Gbg har tunnelbana.. Detta är ingen tunnelbana.


Fast det kan man ju diskutera - visst åker man tunnelbana när man åker i en tunnel.... eller.....inte?

M gick till startområdet i Slottsskogen- och dottern tog modern med på vandring genom parken.


Stannade till vid Azaleadalen, där mängder av azaleabuskar i olika färger och med olika doftförmåga stod i full blom.

Likadana azaleadlingar såg vi Kew Gardens för sex veckor sedan. Då i öppen parkmiljö, här inbäddade som en del av den naturliga lummigheten.

Gick nästan runt hela parken, innan vi kom ut vid Linnéplatsen och J kunde visa Psykologen, instutitionen där hon efter sina utbildningsår i Lund, läst och just nu läser kurser för att kunna gå vidare i sin yrkeskarriär. ( Medan jag tyst tänkte på vilka små möjligheter som vi lärare har att gå vidare i karriären - om man nu inte vill bli rektor - vilket man också kan diskutera om det är karriärsutveckling - det är karriär inom undervisandet jag efterlyser...)


Linnégatan visade upp restaurang efter café efter restaurang och likadant var det i Haga.
I Haga var allt i mindre skala, och med mer miljötanke. J bjöd på vegetarisk lunch - och sedan besökte vi bl.a. en härlig affär där man kunde köpa olika sorters olja och vinäger som tappades upp i vackra glasflaskor, direkt från stora behållare.

Kom ihåg mitt förra besök i Haga - det var vintern 1972. Min bästa vän, ett år äldre än jag, hade flyttat till Göteborg och börjat arbeta inom vården. Hon bodde, tillsammans med en annan tjej, i en rivningsfastighet i Haga. Otätt, kallt, ofräsch toa i trappuppgången, en fyllegubbe som tog sej in i den olåsta lägenheten, helt nedslitna rum- det är vad jag kommer ihåg från den gången för fyrtio år sedan nästan.
Nu var Haga ett helt ljuvligt område, trädgårdar med blommande syrener, vänliga trähus, små mysiga - inte alltför dyra - butiker.
Inga bilar, massor av olika slags människor som tycktes ta det lugnt i den avslappnande- görande stadsdelen.

När vi kom upp på Vasagatan ( också en ny bekantskap) passerade Göteborgsvarvets segrare. Oj, vad fort det gick. Dröjde säkert en halv minut tills nästa löpare kom, och där gick det också undan. Hur orkar man springa så lätt och fort, när man redan sprungit i nästan två mil?

Kom ner på Avenyn och såg den aldrig sinande strömmen av löpare. J fick meddelande om Ms halvmilstider. Spännande att följa hans lopp och se om han skulle klara den sluttid han satt upp som mål. Såg lite kritiskt ut vid första mellantid, men tio km och femton km tiderna visade på gott hopp om att målet skulle nås.



Inte tycktes det någon tvekan om att M hade loppet under kontroll, när han passerade oss då han sprang upp från Avenyn till Vasagatan, med bara några km kvar.
Dröjde inte så lång tid innan Js mobil kunde meddela att målsättningen var uppnådd - med flera minuter till godo.


Tog oss över Avenyn - det fanns ett ställe där man kunde få kryssa sig fram mellan löparna - och hamnade mitt i ett zumbapass. Kunde glatt konstatera att jag kände igen både låtar och rörelser. Blev riktigt zumbasugen.... men det var inte riktigt läge just här och då.


Gick en sväng i Trädgårdsföreningen och träffade detta supersociala gräsandpar. När M meddelade att han var på väg mot parkeringstaket via spårvagn ( tunnelvagn?) så promenerade vi iväg de sista kilometrarna mot mötesplatsen. J bärandes på en vacker gul rosplanta som hon köpt på Trädgårdsföreningen. Och jag på de inte allför tunga kassarna som innehöll dagens samlade inköp.


M bar medalj av "guld" kring halsen - och den var han definitivt värd - även om man är ung, så är det en prestation att med ständigt springande ben, ta sig runt en 21 km-slinga, därtill på hård asfalt.


Ja, det var en kul och lärorik lördag i det fantastiskt vackra Lilla London.










1 kommentar:

  1. En härlig dag förstår jag! Jag hade hellre följt med på er promenad än sprungit varvet. Särskilt som promenaden innehöll en hel del parker och mysiga stadsdelar. Jag gillar också Göteborg, men inte den som planerat trafiken.
    Ha en bra arbetsvecka! Snart är det sommar.

    SvaraRadera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas