söndag 31 oktober 2021

Nostalgi

 


Fick en rejäl nostagitripp i morse, då jag läste dagens Boråstidning. "För femtio år sedan" är ett återkommande tema varje söndag. Intressant att läsa och att komma ihåg.

Idag var det "kändisar" med på sidan. Kände direkt igen Mats i Torsgår´n. Var god vän med de äldsta av hans barn. Är ännu- på Facebook/Instagram

Och så var närmsta grannen, Johannes, med på den lilla bilden.  Även Göte, mjölkbilsköraren, minns jag tydligt. Han var bekant med alla bönderna i Rångedala och känd av deras familjer.

Konstigt, tänker jag, att jag var arton år innan man avskaffade mjölkflaskorna. Skulle gissat att det var närmare tio år tidigare. Mjölkflaskorna, som behövde kylas över natten under den varma årstiden, hämtades varje morgon på sitt mjölkbord. Har klara minnen av mjölkbordet centralt i Finnekumlabyn. När jag nu låter hjärnan arbeta i långtidsminnet, så kommer jag ihåg att det under senare år fanns ett mjölkbord för "våra" samt för grannens ( Johannes)  mjölkkrukor vid hans gård. Bara dryga hundra meter att köra mjölken för far. Skillnad mot att behöva köra iväg en km för att lämna mjölkflaskor- och hämta de tomma. 

Nu är alla borta sedan länge. Är ganska säker på att Johannes gick först. Min mamma brukade ha födelsedagskalas för grannarna varje år, efter att hon blev ensam. Kommer så väl ihåg då hon berättade om sitt kalas, och då Johannes  hade han sagt  - Nu tackar jag för mig, nu kommer jag inte på fler kalas hos dej, Lilly!  Hans cancer hade kommit tillbaka, och mycket riktigt så levde han inte nästa år. 

Ryser vid tanken.... 


Tog med maken ut på långpromenad på förmiddagen. Gick på stigen mot och genom de marker där jag plockade massor av lingon för några månader sedan. 
Nu är de borta, skördetiden är slut. Det enda som kan hittas nu, det är trattkantareller. Har inte kommit till skott än, men skulle nog vilja ha några liter att torka....

Nostalgikänslan infann sig under promenaden. Nostalgi, vemod- sommartiden är slut. Nu väntar många månaders ( fem..) mörker och kyligare väder.


Passerade Karlas hus. På senaste "tantträffen"/"tjejträffen" - den för två år sedan- så skulle hon vara "medarrangör". Hennes cancersjukdom hade just kommit tillbaka, så kom inte med på träffen. Ett halvår senare var hon borta. 

Idag bor Robert och Jenny i hennes hus. Jenny jobbade i skolan under förra läsåret. En supertrevlig tjej.  Tyvärr fick hon inte vara kvar, trots att hon var superduktig, omtyckt och är utbildad lärare. Trots att vi bara bor två kilometer från varann, så har jag inte träffat henne sedan avslutningsdagen.

Och huset har jag inte besökt sedan dagen innan Karla blev hämtad med ambulansen för sista gången....


Har röjt i skåp och lådor i huset under de senaste veckorna. Det är bra att få rensat. och ibland så blir det en nostalgitripp. Som idag, då jag hittade tre av Dalstorpsrevyns program.  Jag tror att vi körde sju, möjligen åtta,  revyer, med premiär varje år i januari, från 1988 till 1994/95.

Det var superroliga tider, men det blev väl så att vi kände att vi inte kunde leverera lika bra efter ett antal år, samt att vi fick konkurrens av revyn i grannsamhället, Gällstad.  Men när vi var som "störst" så körde vi  nog tjugotalet utsålda föreställningar  i Dalstorps bygdegård. under några januari-februarihelger. Åh, vad det var roligt. Kan fortfarande minnas doften i "logerna" och värmen i strålkastarljuset. Nostalgi!


Revypappa- Janabo- är borta sedan många år. 
Även Kent har lämnat det jordiska. 
"Smörsångare" Kenneths son, han var med i melodifestivalen under två- kanske tre år- med sitt State of Drama. 
Kristina och Leif ( namnet längst ner till höger föll bort) hör fortfarande till  våra bästa vänner.... 
Balett-tjejerna, som då var riktigt unga, har blivit farmödrar, och nästan alla av dem som jobbade bakom scenen är borta. 

Ganska go känsla att leva sig tillbaka till gamla tider. Få frottera sig i gamla minnen. Tänk så otroligt mycket man har fått vara med om under sina snart sextioåtta år. Även om det varit jobbiga upplevelser ibland, så har det mesta ordnat sig till det bästa. 

Så med ett ord kan jag sammanfatta denna nostalgidag., Tacksamhet!

Nu ska jag gå upp och se Elfsborg spela sin andra halvlek mot Norrköping. Hör på radio- och hör dessutom glädjevrål från ovanvåningen- att Elfsborg leder med två ett.  ( Hör också att de fått en man utvisad... ) Vid två tillfällen under 2000-talet, så har jag varit på Borås arena och sett Elfsborg ta SM-guld. Möjligheten till guld finns även i år. 

Och visst finns det mycket nostalgi förknippat med både fotboll och framförallt med Elfsborg....

22 kommentarer:

  1. Det var många minnen, de flesta som tur är positiva. Du verkar vara nöjd med ditt liv så här långt och har varit med om mycket som du minns med glädje. Så ska det vara.
    Ja, det gick inte så bra för Elfsborg såg jag. Gissar att Malmö återigen ta hem SM-guld. De må vara bäst i Sverige, men internationellt håller laget inte. Det är årets CL ett bevis på. Å det lär ju inte bli bättre nästa år heller...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Domarn förstörde för Elfsborg, enligt maken.
      Tror också på MFF. Inget svenskt lag håller internationellt... eller hur experten?

      Radera
  2. Så du föll också i Minnenas allé....... Jo, nostalgi och gamla minnen kan få en helt i trans i många timmar.
    Jag började grunna på hur mitt första boende verkligen såg ut. Kan inte se detaljerna framför mig.
    Så tänker jag, tack gode Gud för alla fina minnen jag dock har! Alla har inte den förmånen.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Alla minnen är inte trevliga, men många är det.
    Precis som hela livet egentligen. Men tacksamhet, det ska man verkligen känna varje dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst finns det otrevliga minnen. Idag kom det fram positiva saker. Det är jag glad för.

      Radera
  4. Fint att ha minnen med sig. En del är trevligare än andra och så är ju livet också. Intressant med "För 50 år sedan" och läsa dina tanka om det. Skulle gärna läsa mer av sådant.
    Fint även med en promenad i nostalgins tecken och med tankar som fladdrar fram och tillbaka.
    Just att rensa och röja i skåp ger ju också ofta nostalgitankar som man kan stanna vid en stund. Jag gör det ganska ofta men utan att rensa. Tankarna kommer ändå-
    Vad roligt med revyerna. Tänk, idag finns de nästan inte alls kvar. Minns med glädje alla jag sett i mina dag Inte minst Hasse &Tage och "Knäpp upp" med Povel Ramel och gänget.
    Kram och trevlig kväll.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Revyn i Falkenberg finns kvar. Hög klass. Har biljetter till i januari.
      Ja, man hittar mycket kul och nostalgiskt i gömmorna. Kram!

      Radera
  5. Som barn hade vi ett mjölkbord utanför huset, men det användes inte, utan det stod där lite nostalgi. Vi hade mjölkkor, men vi hade en stor mjölktank i mjölkrummet. Så kom Arlas mjölkbil varannan dag och hämtade mjölken.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var det som hände i Rångedala 1971. Efter det var deg kyltank som gällde. Kommer ihåg att pappa fick bygga ett eget rum till mjölkbehållaren.
      Varannandagshämtning gällde! Kram!

      Radera
  6. Att fastna i nostalgi är oftast trevligt, men ibland kommer mindre bra saker upp till ytan också. Kul med dina revyminnen - och roligt med minnesartikeln om när tankbilarna tog över.
    önskar dig en fin start på november!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var minnet av mjölkflaskorna som bara kastade mig in i hur livet var då man var ung.
      Mindre bra minnen, de bär jag med mig hela tiden, tycks det som. Fastcjag kunde ha haft det mycket värre!

      Radera
  7. När man blir nostalgiskt så kommer gärna det ena minnet efter det andra. Båda personer och händelser samt också tidens gång. Roligt men också en smula vemodigt tycker jag. Vi bodde i stan så mjölkbord fanns självklart inte men det fanns en speciell mjölkaffär i gatuplanet på det hus som vi bodde i. Numera är det andra tider minst sagt.

    Kram och god måndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mjölkaffär, också nostalgi. Gissar att de försvann på sjuttiotalet.
      Vemod... hela hösten är ett långt bitterljuvt vemod .
      Kram!

      Radera
  8. Oj, vilka minnen du satte igång i min hjärna. Detta med mjölkhämtarna som vi kallade krukorna, kommer jag så väl ihåg.
    Det var ett enormt tungt och slitigt arbete. Då min pappa var borta veckor i taget, fick jag och min syster ta mjölkhämtarna, sätta dom på kälken på vintern, eller skottkärran på somrarna och köra ner till landsvägen och langa upp dom på mjölkpallen. Det var högt upp till mjölkpallen och det var jättetungt.
    Fin och trolsk skogsbild.
    Ibland kan det vara trevligt att kolla in gamla minnen, ibland är det jobbiga känslor som kommer fram.
    Önskar dig en trevlig tisdag.
    Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många minnen från en helt annorlunda tid! Kram!

      Radera
  9. En del gårdar här runt byn har kvar mjölkpallen och även "flaskorna" som prydnad. Jag läste nyss den otroligt inspirerande boken om fäbodbruk i Dalarna och numera måste man leverera 500 liter om dagen för att mejeriet ska hämta mjölken! Detta innebär förstås att inga kossor på fäbodarna kan leverera mjölk utan man måste producera andra produkter för att använda mjölken direkt på fäboden. Jag är inte emot utveckling direkt men jag tycker att man är väldigt osmidig och byråkratisk i mycket. Ha en fin tisdag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med! Heltokigt! Men du är inte rn ko rn ko längre, utan en produktionsenhet.
      Dottern utanför Värnamo har ett mjölkbonde med kruka och växter utanför längs vägen mellan hus och stall. Mormorstisdag är alltid bra! Detsamma!Kram!

      Radera
  10. Vilken nostalgitripp! jag minns också mjölkborden och kannorna som farfar körde ut varje morgon efter mjölkningen. Lantbrukare fick verkligen slita förr. Ha det bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Andra tider än nu. Tur att man slipper alla tunga lyft! Tror att det är rätt slitigt att vara bonde nu också. Kram!

      Radera
  11. en sån mjölkkanna smyckar vår trädgård, sett att kan kosta flera hundra

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är fortfarande användbara. Positivt!

      Radera

Tack för dina tankar!
http://bloggkartan.se/registrera/7470/grimsaas