Mat

Mat,  ett ämne med ett flertal olika infallsvinklar.

Mat måste man ju ha, och riktig mat dessutom. Har testat att fasta några gånger. Så otroligt tråkigt livet blev när man inte fick äta. Bara dricka. Aldrig har jag väl längtat så efter mat, som efter ett par dagar med enbart juicedrickande. Fastedagens höjdpunkt, det var buljong till lunch.

Jag tycker att det är så infernaliskt tråkigt att laga mat. Och ännu tråkigare att tänka ut vad man ska äta. Nu tar maken största delen av matlagningen, och det är jag tacksam över. Men det är så svårt att variera, speciellt så här års. Vem är sugen på en mustig gryta, en köttfärssoppa eller korv och rotmos på sommaren. Dessutom gör färskpotatisen det besvärligt att  få till såväl gratäng som mos... och man är ju inte så sugen på det heller.  Mycket fisk blir det... och det är ju egentligen toppen, helt kött är jag ingen större anhängare utav. Köttfärs eller gryta är gott.... men inte lika mycket sommarmat....

Vi brukar äta lunch på restaurang minst en gång i veckan. Det finns ett bra  utbud av restauranger på en - tre mils avstånd. Bra kvalitet på maten och priser som jag inte tycker är orimligt höga. Dagens rätt ligger på ett pris från 95- 159 kr. På alla restauranger, utom den dyraste, finns det en ordentlig salladsbuffé. På samtliga restauranger ingår dryck och  kaffe. 

Måndag-tisdag har tillbringats i ett blåsigt Halmstad. På måndagen hade vi sällskap av Johanna och hennes familj. C-E är inte mycket för att sova över i stugan, men med "löfte" om att vi skulle kunna åka till Pio och äta fiskplanka på tisdagskvällen, innan hemfärd, så gick han med på "olägenheten".

Pio är en av Halmstads "finare " restauranger. Och förstås dyraste. Varvid min "egensnålhet" gör sig gällande. Vad är ett mål mat värt? Tidigare år har jag bestämt hävdat att jag aldrig skulle beställa en maträtt som kostar mer än trehundra kronor. Pios planka, såväl kött som fisk, har legat på ett pris på 298 kr under ett antal år.  I år kostar den 329....

Vad kostar det att framställa maten? Hyra, personal, råvaror av bästa slag... klart att det måste bli dyrt. Så det är väl så, vill man njuta av riktigt god mat, så kostar det.... Men det svider ... även om jag visst har råd.... 

Att dricka ett glas vin till maten, det har alltid varit orimligt dyrt.  Ett glas kostar nästan lika mycket som en av  de flaskor som jag brukar köpa. Och smakar oftast sämre.... Så det blir vatten till maten på restaurangen. Så kan jag ju njuta av det vin som jag tycker är gott,  här hemma. ....

Fiskplankan var till absolut belåtenhet. Vitfisk, spenat, räkor, hollandaisesås tillsammans medgott potatismos,  det är verkligen en höjdare. Kan bli så att snåla tanten kostar på oss ytterligare ett besök på Pio,  innan sommaren är slut. Om inte annat för att få maken att sova över i stugan någon gång...

Men jag tycker att det är för dyrt....

Brukar förflytta oss till de sköna utefåtöljerna på Espresso House, för en kaffe efter maten. 34 kronor för en vanlig kopp kaffe. Här har väl prisökningen varit ännu större, procentuellt sett. Men kaffe är dyrt.... och tja, jag tycker att kaffepriset är mer rimligt än matpriset....  

Cyklade ut till skogen och det mesta blåbärsstället, för att kolla om det fanns någon gratismat att få tag på. Det var rätt glest mellan bären, och de kändes inte riktigt mogna än. Med lite god vilja och tålamod, så kan man säkert få ihop några liter. Få se om andan faller på om någon vecka...

Lite gratisvackerhet fick jag mig iallafall till livs.

Myrliljan stod i full blom på mossen/myren. 

Riktigt blött om fötterna, vill den blomman ha. 

En och en är blomman ingen speciell skönhet. Det är mängden och den ovanliga växtmiljön,  som gör att jag tycker så mycket om den..

För att återgå och avsluta med ämnet mat; Visst har maten blivit dyrare i affärerna=  Det är länge sedan man kunde veckohandla för under tusenlappen. 

Och en sak till förresten: Hur gör man med dricksen? Gillar ju egentligen inte alls när man får kortläsarapparaten och själv ska knappa in den summa man vill betala. Vore mycket bättre om det  vore ett fast pris. Vi brukar runda av till närmaste femtiolapp....Kan säkert verka snålt för en del....

Hur tänker du?

Vad är bra sommarmat?

Vad får en restaurangrätt kosta?

Hur tänker du vad det gäller dricks!

.

Färdigfrossat

Nu är det slut med sportlovsfrosseriet!
Känns så här i efterhand, som om det blev lite väl mycket.
Festveckan avslutades med mer rinnande kalorier än kalorier i fastform.
Det finns massor av gott öl. Beska droppar i spetsiga glas, klarar jag mig gott utan.

Det blev en resa söderut även detta sportlov.  Inga 400 mil,som det blivit under de senaste februariloven, bara knappa 30.
Parkerade bilen i Malmö och tog sedan tåget över bron, för att kolla hur långt våren kommit i Köpenhamn. Den hade kommit en bit längre än hos oss på västsidan av sydsvenska höglandet.... men inte tillräckligt långt för var njutbar.

Kul att ha med Helena och Roger, tyckte vi.

Smörrebröden vid Nyhavn var helt otroligt delikata.
Nystekt fiskfile med räkor på, rostbiff med röror, lök och dansk majonnäs...

Promenaden från centralstation längs Ströget, till Nyhavn, och tillbaka, tog en liten stund.

 Helena, som är te-nörd, hade kollat upp en tehandel, som hon gärna ville besöka.
Det var många som hade samma tanke. Det blev nog en halvtimme i kö, innan hon kunde få sina inköp gjorda.
Härligt doft därinne i den anrika lilla butiken, nya dofter kom och gick hela tiden, under det att flinka expediter vägde upp olika slags te och fyllde på påsar.

Att resa från Malmö till Köpenhamn tog en halvtimme. Att ta sig tillbaka tog dryga timmen.
Tåget mot Sverige stannade på Kastrup. Där fick man byta tåg och byta spår. Tiotalet reflexvästklädda poliser kollade våra leg.

Gott och väl, tyckte jag, nu skulle vi väl snart komma tillbaka till Malmö.
Inte då. I Hyllie var det stopp igen, och där  kom poliser in i tågvagnarna och vi fick visa leg igen.
Vad kunde ha hänt på vår resa över vattnet? Fattade absolut inget.

En del nypåstigna kom till där vid Emporiaköpcentret, och alla hade förstås inte leg med. De hade inte varit över gränsen.
- Varför har ni inte leg med, undrade polisen, i inte alls vänlig ton.
. Vi gick ju på här!
- Jasså, ja då så... då behöver ni inte visa leg!

Hallå där! Kolla igenom tåget innan ni släpper på de  nya passagerarna. Och jag fattar absolut inte vitsen med dubbla gränskontroller!

Trötta kom vi tillbaka till hotellet. Karin mötte upp där, för hennes gamla far och mor, faster och farbror orkade inte ge sig ut på Malmös gator, efter Köpenhamnsäventyret.

Nu gick det bra att såväl äta som dricka lite gott på hotellet, och sedan var det rätt så gott att krypa ner mellan manglade lakan.

Lördagen bjöd på ett riktigt ruskväder med regn och blåst.
Vi hade bestämt oss för att sakta vandra genom Malmö stadskärna, till Karins fina lägenhet, alldeles vid Folkets park.Några stopp längs vägen blev det allt, det dyraste i Gudrun Sjödéns-butiken.

Karin bjöd på falafelrulle ( alternativt kebabrulle) från falafelstället på andra sidan gatan.

Klart man måste äta falafelrulle i Malmö... det hör bara till!  Och är gott.

Vintergäck och snödroppar blommade för fullt i huslängans gemensamma trädgård. Blöta om fötterna blev de denna februarilördag.

Det var redan på jullovet, då Karin besökte barndomsbyn några dagar, som vi beställde biljetter till "Sällskapsresan", numera musikal, som spelas på Nöjesteatern i  Folkets park, 2-300 meter från dotterns malmöhem.
Jättekul att se Lasse Åbergs första sällskapsresefilm, omgjord till en lättillgänglig musikal.
Jag är ju teater/musikal/filmnörd, så jag sitter med ett stort fånigt leende i ansiktet under hela föreställningen. Bra för de normalt nedåtpekande ansiktsdragen att få sig ett lyft!

Sven Melander spelade samma roll som i filmen, Berra. Stefan Ljungqvist spelade hans kompis Robban. Gillar Stefan Ljungqvist härligt djupa basröst! Stig-Helmer spelades av östgöten Anders "Ankan" Johansson. Det gjorde han bra, och sjöng faktiskt riktigt hyfsat.

Ja, det var en superbra föreställning.

Dags för nytt frosseri... ja, det blir gärna så, för mat och dryck serveras i riklig mängd och till relativt billigt pris i vår sydligaste storstad.
Efter kvällsmåltiden på restaurang Möllan, och tack och hej då till dottern, så var det gott att ta promenaden tillbaka till hotellet, bakom centralstationen.

Efter god hotellfrukost  denna söndag, så bar det hem igen, genom ett ganska så vårlikt Skåne.
5-6 grader visade termometern och solen lyste helt ogenerat efter gårdagens och nattens regnväder.

Snön mötte vi först på Hallandsåsen och sedan igen i backarna efter  Olofström.

Tog en sväng med snösvängen härhemma. Det var betydligt mindresnö än jag hadeförväntat mig, bara några centimeter.

Katterna hämtades hem från weekendvistet i Hjälshammar. Till min stora glädje insåg jag att det numera är ljust till halv sex på kvällen. Ljuset kommer tillbaka med stormsteg!

I morgon är vardagen tillbaka igen... ganska så gott.... på detta veckovisa levnadssättet kan man inte fortsätta....men det är rätt gott att göra vecka 7 till frossarvecka... det kan man ju göra även om man befinner sig någorlunda på hemmaplan.

Stockremmaskördat

 Idag var alla grönsakerna på tallriken skördade i Stockremma. Smakade förstås extra gott att äta av sina egna obesprutade grönsaker. Bara att konstatera att hemmaodlat smakar bäst.... även om det kanske bara är så att hjärnan bestämt sig för att tycka så.
Potatisen var inte av egen skörd, det var ganska många år sedan vi odlade potatis.  Sista året vi gjorde det, så fanns det bara extremt lättuppdragen blast och därunder en sorkgång. Efter det har vi bara odlat potatis i balja, och det går ju det också, men det blir ju inga mängder direkt.
Det finns ingen i byn, iallafall ingen som  jag känner till, som odlar potatis längre. Jorden är inte tillräckligt bra för att det ska bli bra resultat.
Nere vid Hjälmåns lerjord finns det stora potatisodlingar. Potatis som finns till försäljning i traktens ICA-affärer. Närodlat duger gott.
Under en lång tid så försörjde potatisbonden skolområdets tillagningskök med potatis. Sedan ett antal år är det slut med detta, det är färdigskalat på påse som som gäller. Tror att det är EUs upphandlings-regler som styr.
Många sjuka regler har kommit till sedan vi gick in i det förenade Europa!

 Även dessa goda frukter är Stockremmaskördade. För smaklökarna är de en njutning, men inte för resten av det digestiva systemet. Tyvärr!

 Gillar gurkorna i växthuset. De växer så att man verkligen ser förändringen från en dag till en annan.
Tre olika gurksorter har vi i år. En långgurka och en knubbgurka. Plus att vi fick några västeråsgurkor också.
Västeråsgurka ska jag inte odla mer, det är bättre att köpa kilovis när det är dags för gurkinläggning. Vilket det var i förra veckan. Däremot kan jag tänka mig ytterligare någon gurksort, modell större, nästa år.
Odlade squash i växthuset, men frukterna ruttnade innan de var färdiga. Flyttade ut plantan i "grönsakslandet" och där trivs den mycket bättre och ger friska frukter.

Tomater blir det massor av. Planterade sex små plantor i en pallkrage. Nu är det ett buskage av tomatplantorna, och detta trots att jag tjuvat och klippt bort en massa skott.

Förstår att de köpta tomaterna, som är blanka och fina och utan defekter, måste vara besprutade. Tomaterna i växthuset har lite skavanker och skönhetsfläckar.  Men goda är de!

Var ute på och rekade inför elevernas arbete med ekosystem i närmiljön. I våra trakter är mossmark ett vanligt förekommande ekosystem. Försökte hitta en väg ut på Grimsås mosse, det skulle finnas en bro över bäcken. bakom Grimsborg.
Nu visade det sig att den bron var mer brorest än bro, men det gick ändå att ta sig över genom att gå på stora stenar i bäcken.

Är inte så säker på att eleverna varit ute på mossen. Det är ju ingen plats man går till som barn. Men nästa eller nästnästa vecka ska de få kolla växtligheten och  ev. djurliv i den vackra mossmiljön.

 

Kollade också vid Spångasjön. Jodå, man kan se lite typiska skogssjöväxter alldeles vid strandkanten. Kanske hittar man något liv på botten också.
Skog och äng ska också undersökas, sen tror jag att eleverna upptäckt skillnad mellan olika ekosystem.
Naturligtvis ingår ytterligare ett antal moment i arbetsområdet....

Få se vad vi hinner av det centrala innehållet i läroplanen. Vill göra saker ordentligt, så det är inte säkert att vi får med allt. Förhoppningsvis kommer mina elever att klara sig fortsatta skolgång ändå.....det är ju trots allt inte innehållet som är det väsentliga, det är hur man jobbar med det.

Primal pensépremiär

 Kunde bara inte motstå de gula vårvälkomnarna som stod utanför blomsteraffären i Hestra.  Aldrig tidigare har det väl hänt att det stått vårblommor på trappan redan den 2 mars. Inhandlade två stycken samt påskliljor som ännu inte var i knopp. Lovar vårda dem varsamt,  plocka in dem långt in på verandan och täcka över dem när vädret blir för kallt  för dem.
Sannolikt lär de få uppleva snö också, vore konstigt om det inte kom en omgång till, Eller två. Men visst är det något speciellt när man sätter ut vårens första blommor på trappan.... och när de allra första blommorna, snödropparna visar sig.

 Skulle egentligen åkt till Tranemo, men så körde jag fel och så blev det Hestra. Nä, så snurrig så jag inte kan skilja på höger och vänster, det är jag inte än..... och om jag eller Juan körde fel, det vet jag inte heller... men det är tydligt att vår kommunikation inte var klar nog.
Hade bestämt träff med kulturskolans rektor och de två volontärer från Frankrike och Tyskland, som i det europeiska samarbetes namn, finns där denna termin. Jag hade uppfattat det som om jag skulle till Kulturskolan, Juan tog för givet att vi skulle träffas i Grimsåsskolan. Klockan 14. Efter ett telefonsamtal och en U-sväng  var jag på plats till det planerade mötet, exakt klockan 14.

Helt enormt att ha den kulturskolechef som vi har i Juan, samt att ha filmtjejer som "gratis" arbetskraft - samt en rektor som spelar piano som en gud.... när vi ska spela in Schoolovisionbidraget för detta år, detta fjärde i projektets historia. I år har min skotske vän Michael fått till ett större startfält än någonsin, nästan alla europeiska länder deltar. Utmärkt att lägga in ett geografitema i samband med att vi kollar igenom alla bidrag. Tror att detta ska få genomsyra hela verksamheten under ett par veckor i maj.
I år blir vi sannolikt inte sist i tävlingen. Det blev vi ju förra året. Året dessförinnan, då vi hade hjälp från kulturskola och filmande volontär, med musikinspelning och video,  blev vi nia. Tyvärr är det så att videon betyder mycket för var man ska hamna i resultatlistan.... den har mycket större betydelse än vad musikkvalitéten har.

När vi nu träffades  i Grimsås, fann jag ingen anledning till att åka till stora Kvantum i Tranemo för att handla. Kände mig glad och beläten med att åka till Tempo i Hestra i stället. Vet inte om det är ålder och bekvämlighet, men jag gillar inte de stora ICA-affärerna. Jag gillar lagoma affärer, där allt man behöver finns, och där man slipper gå kilometevis ( känns det) för att få sin varukorg/vagn full. Tempo i Hestra är en superbra butik, liksom Everta ICA i Dalstorp.Det personliga bemötandet ligger också på en annan nivå... man har alltid något att prata om under det att kassörska/kassören kodar av varorna. Det har man definitivt inte i de stora butikerna.

Var i Hestra igår också ... fast någon kilometer utanför samhället, vid stugbyn vid Isabergs nordöstra fot. Där finns en utmärkt restaurang som heter Höganloft. Alla vi som jobbar på Grimsåsskolan, plus några "gamlingar" och barnlediga var med på avtackningen av vår modiga förskollärare Eva. En tuff kvinna, som vid 50 + årsålder tar steget och flyttar till sommarstugan och börjar på ny arbetsplats i Halmstad. Modigt! Lycka till, det säger vi alla.
Tyckte att jag gjorde en modig grej när jag vi 49 års ålder flyttade från Dalstorpsskolan till Grimsåsskolan .. en flytt inom samma rektorsområde ...men en flytt mellan två helt olika skolor .... ( så var det för nio år sedan... ) Men det var allt en liten grej, jämfört med Evas modiga arbetsförändring.

Åt raggmunk och fläsk, himmelskt gott. Kollade dessertlistan, hittade inget som passade bland alla konstigheter, och bad om lite vaniljglass. Det blev marängswiss,  efter förslag från köket, också ljuvligt gott.
Ikväll gjorde C-E biff med lök, supergott. Under den måltiden slog det mig att det är den enkla maten som är den bästa ... och sannolikt är det en anledning till att jag är synnerligen allergisk mot alla matprogram på TV... det enkla är det bästa.

Helgstart igen... redan. Oj, vad fort en vecka går. Apropå mat, så ska vi åka och gratulera dottersambon på söndag. Han är korvdiggare, och som present får han Attarps ostkorv samt Attarps grillkorv. Supergod korv, gjord på kött från speciella rasnötdjur ( limosine) från Gällstad och vad det gäller ostkorven , med ost från Gäsene mejeri. Närproducerad mat alltså, kan införskaffas i ICA-affärerna i Gällstad och Dalstorp.
Våra småaffärer - och även ICA Kvantum- har en del närproducerade varor. Det gillas och ska premieras. Synd bara att inte vår skolmat kan köpas från producenter i trakten. Nä, där handlas det bl.a. färdigskalade potatisar från norra delen av kontinenten. Skamligt tycker jag.... och framförallt tycker jag att det är under all kritik att en skola som har en grön flagga vajande, inte ska kunna få mat lagad  från grunden med närproducerade råvaror.

Nu blev det matprat i stället för blombloggande..... men det är OK, nu går vi mot den ljusa härliga blommande årstiden.... blommorna lär återkomma många gånger.

Gourmet godis

I såväl Malmö som i Lund finns det en affär som säljer det godaste av godis.Det har väl blivit en hel del kalorier därifrån under årens lopp, men nu var det ett tag sedan sist. Idag kom M och J resandes söderifrån och hade med en grön påse, och blotta åsynen av påsen gjorde att det hoppade till av glädje i godistarmen. Så efter gemensam sen lunch, for ungdomarna med katt ( som varit inhyst hos oss några dagar) hemåt och innan bilen hade försvunnit från byvägen, så var både jag och C och tullade i gröna påsen. Mmmm, vad gott! Det bästa med högkalorigodiset från söder, är att det räcker med en bit, sen är godistarmen nöjd. Så påsen räcker hela veckan...minst!

Till lunch åt vi fiskgryta - tre sorters fisk plus räkor i saffranssås. Gott! Grytan som jag lagade maten i, är bland det bästa jag köpt till hushållet. Det är en gjutjärnsgryta med emaljerad utsida. Säkert från 50-talet. Jag köpte den för minst tjugo år sedan, då man hade en auktion i skolan, med sådant man städat ut och ville göra sig av med i skolans kök.

Har använt grytan till älggrytor, kycklinggrytor, fläskköttsgrytor, nötgrytor, fiskgrytor, soppaor av olika slag ... och på fredag ska jag använda den till att göra paella i.

Damerna i köket uttryckte flera gånger att de ångrade att de sålde grytan.... och jag förstår det, jag gjorde ett riktigt kap.

Idag skulle ingen använda en gjutjärnsgryta i vårt skolkök. Där är det bara ugnar, och ugnkok och värmning som gäller. Är det inte märkligt att inom vissa områden, ja, de flesta- så pågår en ständig utveckling. Men vad det gäller matlagning, där har det gått bakåt - det är synd att så många inte längre får möjlighet att anlägga en gourmettarm - för man får aldrig chans att smaka riktigt god mat. Tyvärr är jag rädd att det samma gäller godis....

Födoförstörelse

Gårdagens skolmats-soppa var god. Det var potatis och purjolökssoppa. Barnen tyckte inte lika mycket om den. Det blev ganska mycket över.
- Vad ska du göra med all den soppan, frågade jag mysiga mat-Linda, när jag som sista födointagare lämnade matsalen.
- Ja, den får jag slänga, sa Linda. Den har ju varit frusen en gång, och sen kan man inte frysa om den.
- Så du får slänga mycket mat då, frågade jag. Jag hade nog hört talas om det här med det makalösa matresursslöseriet, men inte riktigt tagit det till mig.
- Ja, det är ju inte så mycket man kan ta fram nästa dag. Det som varit kallt, kan jag ta fram. Någon enstaka gång så kyler jag snabbt ner, för att kunna värna igen nästa dag. Fast egentligen får jag väl inte göra det heller.... Men rotmoset och korven sen igår, den ansåg jag inte kunde vara någon fara att värma idag.

Hon pekade på kantinen md rotmos och blecket med god fläskkorv. Det fanns mycket kvar, även efter fredagslunchen. Och nu skulle detta samt blecket som var fullt med potatissoppa direkt till kompostanläggningen. ( För jag hoppas att den körs dit - får kolla det på måndag)

Handeln slänger mat, som fortfarande är helt OK att använda, för ca 2 miljarder per år. Skolor, sjukhus, restauranger och andra matställen slänger massor, massor. Vilken fruktansvärd födoförstörelse....
I vår ICA-affär har jag flera gånger köpt fruset kött/köttfärs till billigt pris. Det är köttvaror som man frusit precis före "utgångsdatum". Jag vet inte om det är enligt lag, men jag tycker att det är ett ansvarsfullt sätt att arbeta med matvaror. Tidigare kunde man köpa matvaror till halva priset på utgångsdatumdagen i flera affärer, idag ges man aldrig den möjligheten.

JAG FÖRSTÅR INTE ATT DE SOM HAR MATMAKTEN INTE HAR FATTAT ATT NÄSTAN ALL MAT ÄR BRA MAT, FLERA DAGAR EFTER MÄRKT UTGÅNGSDATUM.

Det finns ett bra sätt att kolla - det är att lukta och smaka!

Skolköken i vårt rektorsområde har blivit ombyggda för mer än 10 miljoner kronor. Detta för att de ska vara EU-OK. Vid sådana tillfällen så säger jag bara, överförmyndarskap a la EU - släng dej i väggen. Plus att man inte alltid skulle måsta vara sådana perfekta paragrafföljare i Sverige - i andra länder låter man förnuftet vara med också - men så inte i vårt land.

Före de nya kökens tid, så var maten alltid GOD, jättegod. Skulle det smaka mindre bra någon dag, så undrade man verkligen vad som hänt, och ställde också frågan till de som maten anrättade.

Idag är det tvärtom. Det är sällan som maten är riktigt god och vällagad - det är verkligen storkökskänsla, färdigskuret, färdigskalat, hel och halvfabrikat. Salladerna däremot, har blivit fler och är oftast väldigt bra. Men jag tycker att det råder ett motsatsförhållande mellan detta med att leverera fryst mat, som till största delen är gjord på hel eller halvfabrikat, och där i princip alla rester måste slängas - och detta faktum att vi ska undervisa i och vara föredömen för det hållbara, resurssparande och i allt miljötänkande sättet att leva.

Vem har ansvaret? Vem tar ansvaret? Hur kan vi och våra elever-som är väldigt miljö och hållbarhetsmedvetna- påverka. Nu ska vi starta upp "Grön flagg"arbetet på onsdagens studiedag. Kan en "Grönflagg"-skola få slänga mat, som fortfarande är klart ätbar????

Första helgen på hur länge som helst som det är "tomt i agendan". Lite svårt att varva ner efter en så uppåtspeedad tillvaro som det har varit ända sedan höstterminen startade. För mej är det bra att baka bullar och/eller bröd, när jag inte riktigt vet vad jag ska göra. Så blev det i dag också - klart nedstressande. Och att baka färskt bröd, utan tillsatser, ja, det borde alla göra - för d et är så gott. Och mycket mera nyttigt än bröden med alla E-tillsatser och konserveringsmedel.

Vi bakade mycket när jag hade förmånen att få ha mellanstadieklasser i hemkunskap. Vi åkte till den utmärkta hemkunskapslokalen i Dalstorp, för dessa roliga, lärorika lektioner. Sedan ett och ett halvt år är skolans bästa klassrum borta, den fick rivas helt för att det nya tillagningsköket skulle få ta plats. Tyvärr tycks det inte finnas några planer på återuppbyggnad - och det är ju helt fel det också. I dagens hel/halvfabrikata värld, så har ju hemkunskapsläraren ett jätteansvar - att lära eleverna laga mat från grunden.

Ändplats Ätran

Vid Ätrans strand satte jag ner min breda ända, denna söndagsäftermiddag som ändade den, från början, till synes ändlösa sommarledigheten. Vi var nämligen på vackra Vallarna i Falkenberg och tittade på friluftsteater.


Mikael Riesebeck, så heter byn och bygdens stora stolthet. Mikael är komiker, tecknare, skådespelare, dataanimatör, tv-stjärna, manusförfattare mm mm. Många känner honom som den grönklädde killen med kastrullen på huvudet, Kosmos, och ännu fler känner honom antaligen som en av huvudrollsinnehavarna i "Jonsson och Pipen."

Mikael har varit med i många av Vallarnas och 2entertains produktioner. En fars-"trilogi" från mitten av decenniet har nyligen visats i Tv (4?). Mikael har där spelat töntige Lennart och hans motspelare har bl.a.varit Annika Andersson.... Det har varit riktiga buskisuppsättningar i Krister och Stefan - anda. Inga "tunga" teaterföreställningar, om man så säger - utan väldigt billiga skratt - ibland riktigt dåligt, enligt min åsikt. Men publiken kommer tillbaka år efter år- det finns massor av folk som tycker om att skratta ut till buskis - och ingen skugga må falla över dem. Vi har kommit tillbaka till Vallarna alla år som Micke varit med - bara för det är kul att se bypojken göra bra ifrån sig på scenen.


Årets produktion har skrivits av två unga killar, Lars Classon och Per Andersson. Det var ett nytt och fräscht manus, där man inte kunde förutsäga vad som skulle hända i nästa scen eller skådespelet skulle sluta. Rollfigurerna var helskruvade, tempot var raskt och överraskningarna många. Det fanns ett djup i pjäsen, samtidigt som det också fanns möjligheter att tolka en del skämt ur buskisperspektiv.


Jojje Jönsson spelade en halvsenil pensionär, Claes Månsson en superstressad hemvärnschef, Siv Carlsson var en riktig bitch (fast godhjärtad) och Micke var en synnerligen korkad polis. Micke var lysande och pjäsen i helhet var en liten pärla, som jag gärna skulle le, skratta och bekymra mig till igen.
Ni som inte sett den, kan se den på Lisebergsteatern, start i slutet av september och med en spelperiod ända fram till lussetid.



Helgen har varit det ändlösa ätandets tid. Igår började vi äta och dricka klockan fem, och höll sedan på utan uppehåll till en bit efter midnatt. Dagens lunch avnjöts på Laxbutiken i Falkenberg, där vi försåg oss utav den härliga buffén, innehållande ett stort antal vällagade laxrätter. Otroligt gott!

Gårdagens fest var synnerligen lyckad. Sextiotalet personer i blandade åldrar trivdes i varandras sällskap och hade KUL tillsammans. Vädermakterna visade sin bästa sida - så stora delar av kvällen tillbringades utomhus - med god dryck i ena handen och godis/snackstallrik i den andra.

Så kul att träffa alla gamla vänner och bekanta och höra lite om deras liv och leverne.
Så tack I och P för en superkul fest!

Sommarledigheten är slut - det har varit en underbar sommar - och var vi än varit - så har vi haft tur med vädret!
Och tänk - ända sedan jag började på A-rubrik den 1 juli - så har varje bokstav passat så bra, dag för dag. Undrar om kan bli en Ö-dag i morrn. Och hur jag ska börja rubricera sen, det har jag inte bestämt än.... Har ni förslag?

Klippklyverier

Denna dag är en klippdag. Jag har blivit klippt av min vanliga frissa och gräsmattan har blivit klippt av sin vanliga gräsklippare. Några klipp vet jag inte om jag gjort, om man undantar att jag köpte jordgubbar för enbart 25 kr litern i Sveriges billigaste matvaruaffär, Ica i Tranemo....

En frissa/frisör är ju även terapeut och diskussionspartner. Tänk, vad mycket en frissa får höra i förtroende. Säkert skulle de ibland behöva ha en egen terapeut för att själva kunna prata av sig allt vad de tvingas bära. För i hårfrisörskans profession ingår inte bara hårologi, utan även det goda omdömet att kunna låta förtroenden och öppenhjärtliga samtal få stanna vid det och inte utvecklas till skvaller. De frissor jag träffat, har klarat detta utmärkt.

Oftast blir det ju att man pratar semesterplaner, så här års, och det gjorde vi. Plus lite annat småprat. Mina nya bruna slingor var folieinpackade, och infärgningen fick verka medan en ung tjej blev klippt. Hon var pratsam och pratade om allmänna saker, där jag också ibland kunde kommentera och ställa frågor. Rätt som det var sa hon:

- Det är den 26 idag. Hjälp, då blir det tufft på jobbet.

- Var jobbar du då, undrade jag.

- I den stora matvaruaffären, sa hon. Och det ska ni veta, att den dagen löningen kommer, då handlar folk som tokiga. Man är precis slut efter en så´n dag.

Jag och frissan tittade på varann och sa samtidigt:

- Men mat, de måste man ju alltid ha, kan det verkligen vara någon skillnad?

- Oja, i skulle bara veta. Handla inte i eftermiddag, om ni inte måste!

Detta var en absolut nyhet för mig, och väldigt konstigt att förstå..... Är inte de dagar förbi, då man festar vid lönetid och suger på ramarna dagarna före....? Speciellt så här i kontokortstid, då många bara betalar sina samlade matinköp en gång i månaden....

Så var det dags för sköljning och klippning. Av någon anledning kom vi att tala om de svarta ungdomarna. De som färgade håret kolsvart, sminkade sig hårt och skrämmande, bar svarta kläder och hade ett antal piercingar. Vi kom fram till att dom är borta - åtminstone i våra bygder. Vi diskuterade vart de tog vägen.... var det bara så enkelt att de lät håret bli brunt, började använda ljusare smink, tog bort sina ansiktssmycken, skaffade lite färgglada kläder -och lämnade den långa ungdomstiden, som varit fylld av osäkerhet, och blev unga vuxna. ?

Eller finns de svarta människorna kvar i större städer - det skulle vara intressant att få veta.

Nästa hårklyveri kom att handla om vad det är för trender som gäller idag.... nu när det svarta försvunnit... vad har kommit i stället. När jag var ung var det ju mods som gällde - jag försökte hänga med så gott jag kunde i deras uttryckmedel - men mamma stoppade de allra värsta... armejackor och byxor inköpta på överskottslagret, det gick inte för sig....

Sen kom punkarna och skatarna och grungarna.... vad är det som gäller idag om man vill sticka ut lite, och på det sättet tala om att man finns? Skulle någon trendkännare (kanske K) vilja kommentera och förklara för mig och min hårfrisörska.....

Gräsklippningen gick snabbt och enkelt med vår lättkörda maskin. Gräset växer så det knakar, och har på de flesta ställen besegrat vårens tråkiga mossmatta.

Efter väl förrättat värv tog jag en stor tallrik jordgubbar. Jag ville ha mjölk och socker till. I vår familj dricks aldrig någon mjölk, ja, om man undantar katten då. Mjölk används enbart i matlagning och till bakning. Ibland blir mjölken gammal innan des används. På dagens mjölkpaket stod det bäst före den 11 juni. Jag luktade och smakade och se, den exakt två veckor för gamla mjölken, var det inget fel på.

Varvid jag återigen ställde mig samma fråga: Hur ska vi bära oss åt för att förhindra att tonvis av UTMÄRKT mat KASTAS, bara för att det står ett speciellt datum på förpackningen.

Bilden är tagen i Svenljunga - jag tog en halvtimmes promenad där på morgonen - mellan gräsklipparhämtning och frissa. Bilden tog jag på en gångbro över Ätran.